Stenålderns jägare assimilerades med jordbrukare

Nya forskningsresultat från ett internationellt team lett av forskare vid Uppsala och Stockholms universitet visar på nya sätt att förstå stenåldersmänniskors demografiska historia.

Analyser av genom i kvarlevorna hos elva skandinaviska stenåldersindivider visar att jäga­r­e-sam­lare blandades med lokala jordbrukare och att jägarna var färre än jordbrukarna. Studien har publi­cerats online i tidskriften Science.

Människans övergång från en livsstil som jägare och samlare till att bli jordbrukare har debatterats i över ett århundrade. Sedan forskare lärt sig att arbeta med DNA från uråldriga mänskliga kvarlevor öppnas nya vägar att ta reda på mer om människorna som levde under denna period.

Men trots detta har man hittills inte vetat mycket om strukturerna hos de förhistoriska befolknings­grupper som förknippats med övergången till en jordbrukande livsstil.

- För många av de mest intressanta frågorna är det inte tillräckligt med DNA-information från män­niskor idag. Det bästa sättet att lära sig mer om forntidens historia är att analysera direkta data, trots utmaningarna, säger Pontus Skoglund, tidigare doktorand Uppsala universitet, numera postdoc vid Har­vard University.

Källa: Uppsala universitet

Korruption är ett stort hinder mot utveckling internationellt

Korruption förhindrar social utveckling och fattigdomsbekämpning. Korruption un­dermi­ne­rar de­mokratin, bromsar investeringar och ekonomisk tillväxt.

Det var några slutsatser från Sidas generaldirektör Charlotte Petri Go­rnit­zka under en konferens om korruption och samarbete med utvecklingsländer, organi­serad av Sida och Transpa­ren­cy In­ter­na­tional Sweden i mars.

Sidas generaldirektör Charlotte Petri Go­rnit­zka beskrev korruption som något av det värsta som kan hända ett land och som måste be­kämpas i alla dess former.

- Den både förhindrar och påverkar uthålligheten i utveckling. Korruption påverkar också hälsa, in­veste­ringar och handelsutbyte, sa hon.

-Först gäller det att skapa en etik mot korruption i den egna organisation. Vi måste också arbeta kol­lektivt, först då kan saker hända, ensamma klarar vi inte uppgiften.

Charlotte Petri Go­rnit­zka betonade värdet av att samarbeta med mogna organisationer som kan han­tera korruption. Det råder ännu delade meningar om gi­var­ens respektive mottagaren roller.

-Frågan är om vi som anslagsgivare ska vara styrande eller icke-styrande. Men jäm­fört med för tio, fem­ton år sedan har vi ändå kommit långt i vårt arbete, sa Charlotte Petri Go­rnit­zka.

Huguette Labelle, ordförande för Transparency International, talade om organisationens stöd till före­tag, i deras arbete för att skapa en policy mot korruption.

Transparancy International har jobbat med korruptionsfrågor i 20 år. Men det är först nu som orga­nisationen har fått instrument för att samarbe­ta med företag och myndigheter.

-Så visst har det skett förbättring­ar. Även om många länder ännu inte har implementerat sina regler mot kor­rup­tion. Många företag verkar för det goda även om vissa inte gör det.

Huguette Labelle menade att ledningens agerande är viktigt i en organisation . Korruption börjar ofta på ”top­pen”. Nolltolerans mot korruption är det enda som kan gäl­la.

-Det betyder mycket om en organisation kan visa att det egna landet har lagar mot korrup­ti­on. Och att man har en stab som lyss­nar på ledningen.

-Viktigt att företag går samman och att de klargör för de ansvariga i länderna att vissa regler måste upp­fyllas för att de ska kunna arbeta där, sa Huguette Labelle.

Telekomföretaget Ericsson införde för några år sedan ett struktu­rerat program för att förhindra kor­ruption i företaget.

Enligt Richard Fleetwood, chief compliance officer, Ericsson, handlar programmet främst om att förhindra mutor till personal eller andra fördelar för att ”smöra”.

-Störst är problemen i kontakterna med myn­digheter. Vi försöker samarbeta med våra kon­kur­renter för att komma överens om gemensamma regler, sa Rich­ard Fleet­wood.

Ericsson har numera slutat använda agenter i samband med sina affärer. Richard Fleetwood konsta­te­rade att det är en lättnad att inte använda agenter.

Från Richard Fleetwood och Ericssons perspektiv var det däremot inte så viktigt med en förstärk­ning av svensk lag mot korruption.

-Vi är mer bero­ende av korrup­tions­lagarna i USA och Storbritannien, sa Richard Fleetwood, Erics­son.

Swedfund gör stora investeringar i utvecklingsländer. Organisationens övergripande mål är att be­kämp­a fattig­dom. Att motverka korruption är en integrerad del av verksamheten.

-För tio år sedan var det medarbetarna själva som stod för etiken, sa Karin Isaksson, Director Busi­ness Development, Swedfund.

Hon tog exempel på svårigheter som Swedfund har ställts inför. Swedfund planerade in­vesteringar i ett fö­retag och hade fått kontakt med en person som ville hjälpa till med affären.

När mannens CV granskades upptäckte Swedfund att det fanns luckor i den som gjorde dem miss­tänksamma. Det sak­na­des upp­gif­ter om vad mannen hade gjort under en tvåårsperiod.

-Det visade sig att det den här personen hade kopplingar till pengar som härrörde från en kriminellt be­las­tad per­son.

Michaela Ahlberg, Chief Ethics and Compliance Officer, Telia Sonera, beskrev företagets före­byg­gande arbete mot korruption.

-Vi granskar fö­re­tag som vi är intresserade av, ut ifrån ett riskhanteringsperspektiv. Men vi har ock­så empati och lyssnar på vad de har att säga.

Mic­haela Ahlberg ansåg inte att hennes nuvarande företag är mera korrupt än något av de andra fö­retag som hon har ar­betat för.

Charlotte Petri Go­rnit­zka betonade vikten av samarbete. Att Sida kan lära av företagen men att ock­så de kan lära av Sida.

-Jag tror att vi kan göra mer tillsammans. Om företagen inte vore rädda för att själva bli utredda så skulle vi kun­na samarbeta mer, hävdade Charlotte Petri Go­rnit­zka.

Kenneth Leverbeck

april 2014

Transparens i de 20 största företagen i Sverige

Transparency International Sverige (TI Sverige) har genomfört en studie av de 20 största fö­re­tagen i Sverige och tillämpat samma metod som i den internationella studien.

Studien pekar på att de undersökta svenska företagen i genomsnitt presterar bättre än sina interna­tionella konkurrenter.

Men det finns fortfarande en förbättringspotential. Det konstaterar Ann Wilkens, ordförande i Trans­pa­rency International Sverige.

I den svenska studien fick fem företag den högsta poängen (100 procent) i sin rapportering om anti­kor­ruptions­pro­gram.

I den internationella studien fick Statoil högst poäng för sin land-för-land- rapporteringen med 50 procent. Genomsnittet låg på 4 procent och 41 företag fick inga poäng alls.

I den svenska studien var resultat, land-för-landrapportering – Tele2(70 procent), SEB(60 procent), H&M(30 procent), SCA,Swedish Match(20 procent), Nordea(19 procent), och Electrolux och Sand­vik(15 procent).

Alfa Laval, Assa Abloy, Atlas Copco, Ericsson, Handelsbanken, Investor, Scania, Skanska, SKF, Telia Sonera och Volvo hamnade däremot på 0 procent.

Full poäng krävde fullständig redovisning av inkomst, investeringar, inkomstskatt och bidrag till väl­görenhet i samtliga länder.

Resultaten för de svenska företagen låg visserligen över företagen i den internationella studien men de var ändå ganska låga.

Trans­pa­rency International Sverige - Rapport no.1/2013.

Populärt hjälpprogram bryter inte fattigdomsspiralen

Villkorat socialbidrag har blivit det i särklass populäraste sättet att bekämpa fattigdom i utveck­lings­länder. Särskilt i Latinamerika har man prioriterat den här typen av hjälpprogram. Konceptet bygger i korthet på att fattiga familjer får bidrag i utbyte mot att de skickar sina barn till skolan och ser till att de följer statliga hälsoprogram. Ambitionen är inte bara att lindra den akuta nöden utan också sätta stopp för fattigdom som ofta går i arv från generation till generation. Men leder detta till att fattigdomsspiralen bryts? Nej, för detta behövs andra mer omfattande insat­ser, menar socio­logen Johan Sandberg. Johan Sandberg har gjort en genomgång av hur hjälpprogrammen fungerar och även gjort egna fält­arbe­ten i Uruguay och Guatemala. Hjälpprogrammen är en omistlig inkomst för många familjer men de misslyckas med det långsik­ti­ga målet att bryta mönstret för den sociala ekonomiska utslagningen. - Det är bara i teorin som ekonomiskt stöd i barndomen i kombination med en fullföljd skolgång leder bort från fattigdom, säger Johan Sandberg. Kvaliteten på utbildningen är mycket sämre i fattiga områdena än i rika. Dessutom är barnen redan innan skolåldern starkt påverkade av att de växer upp i en miljö med kriminalitet, trångboddhet, låg utbildning, undernäring och hög arbetslöshet. Källa: Lunds universitet

Aggressionen berodde inte på dataspelets karaktär

Att spela dataspel kan få människor att känna sig aggressiva. Nu visar ny forskning att det endast lite beror på spelets innehåll. Det visar en studie i samarbete mellan University of Oxford i England och University of Rochester i USA. I studien ingick en grupp försökspersoner som fick spela både våldsamma och icke-våldsamma spel i  labo­rativ miljö. Forskarna fann att den avgörande faktorn för hur testpersonerna reagerade på spelet handlade om hur bra de bemästrade själva tekniken efter 20 minuter. Spel som var för svåra att spela eller där spelarna hade svårt att bemästra kontrollerna var de spelare som ock­så upplevde mest aggressivitet efteråt. Däremot var det små skillnader i aggressiviteten mellan testpersoner som  spelade våldsam­ma, res­pektive icke-våldsamma spel. Studien publiceras i Journal of Personality och Social Psychology. Källa: University of Oxford

Innovationerna var fler och nyare förr

Innovationerna i de svenska företagen var fler under det sena 1970-talet och även tidiga 1980-talet än under 2000-talet. De nya innovationerna som kom då för 30-40 år sedan innehöll dessutom mer nyheter. Det visar en avhandling från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. 1970- och -80-talet var en tid av kris och ekonomisk stagnation i Sverige. Samtidigt spirade nytän­kandet, enligt en analys av innovationsförmågan i Sverige 1970-2007. - Att ekonomisk stagnation kan gå hand i hand med febril innovationsaktivitet, inte minst i småföre­tag, visar att kriser inte är alltigenom negativa utan har en viktig roll att spela i förnyelsen av ekono­min, säger Karolin Sjöö, nydisputerad doktor i ekonomisk historia. Källa: Lunds universitet

Spår efter kraftig jordbävning upptäckt i Vättern

Mycket tyder på att en kraftig jordbävning, som mätte 7,5 på Richterskalan, inträffade för cirka 11 500 år sedan i Vättern. Det säger Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik Stock­holms universitet, som ligger bakom studien som publiceras i tidskriften Geology. När den tjocka inlandsisen, som pressat ner berggrunden, smälte fanns stora spänningar i berget. När de släppte orsakade det en kraftig jordbävning som gjorde att bottensedimenten sjönk med 13 meter, som mest. Sprickbildningen löper hela 80 kilometer längs Vätterns botten. Källa: Stockholms universitet

De har funnit en gemensam metod för cancerbehandling

Ett forskarlag från fem svenska universitet har hittat ett helt nytt sätt att behandla cancer. Konceptet presenteras i tidskriften Nature och bygger på att hämma ett specifikt enzym (MTH1) som cancer­celler till skillnad från normala celler behöver vid celldelning. Annars infogas skadade byggstenar i tumö­rens DNA, vilket till slut dödar den. Nu har forskare inom olika discipliner samarbetat för att ta behandlings­kon­ceptet vidare. De har tagit fram MTH1-hämmare som dödar cancerceller i tu­mö­rer bort­opere­ra­de från hudcancerpatienter. Källa: Uppsala universitet