Våldsamma dataspel påverkar kroppen fysiologiskt

Spelvanor påverkade psykofysiologiska reaktioner hos unga pojkar i samband med spel av våldsfokuserande TV-spel

Våldsspel påverkar kroppens fysiologiska system på ett sätt som spel utan våld inte gör. Våldsamma dataspel kan därför efter en tid leda till fysiologisk och känslomässig "avtrubb­ning".

Det visar en avhandling i psykologi vid Stockholms universitet.

Det vanligaste sättet att mäta effekter av våldsamma spel är att mäta psykologiska faktorer som tan­kar, känslor och beteende. Men våldsspel påverkar också fysiologiska system.

Avhandlingen bygger på två studier av kroppens olika stressystem såsom hjärtverksamheten (auto­no­ma nervsystemet) och utsöndringen av stresshor­mo­net kortisol.

– Resultaten av den första studien tyder på att det autonoma nervsystemet påverkas olika av spel med och utan våld och mer uttalat under natten efter spelandet, säger Malena Ivarsson, Psyko­lo­giska institutionen och Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

I den andra studien undersöktes hur tidigare spelvanor påverkade psykofysiologiska reaktioner hos unga pojkar (13-15 år gamla) i samband med spel av våldsfokuserande TV-spel.

De som hade lite vana av att spela våldsamma spel hade starkare aktivering av det sympatiska nerv­systemet när de spelade det våldsamma spelet i jämförelse med spelet utan våld.

Däremot blev det inga skillnader i reaktioner mellan spelen i den grupp som spelade mycket vålds­spel till vardags.

Detta kan tolkas som att det sker en fysiologisk avtrubbning hos dem som spelar mycket våldsamma spel, säger Malena Ivarsson.

Källa: Stockholms universitet

PCB ökar den skadliga effekten av rökning

I en studie publicerad i tidskriften Plos One visar forskare vid Uppsala universitet att den skadliga effekten av rökning förvärras om personen har höga halter av PCB i blodet.

Detta tyder på att miljögifter samverkar med andra riskfaktorer för olika sjukdomar. Det är ett om­råde som inte är tillräckligt utforskat enligt forskarna.

Det är välkänt att exponering för asbest eller radon drastiskt ökar den skadliga effekten av rökning. I den aktuella studien har forskarna undersökt om även höga halter av miljögiftet PCB (polyklo­re­rade bifenyler) förstärker den skadliga effekten av rökning.

Resultaten visar att risken för att ha avlidit vid åttaårsuppföljningen var 40 procent högre för rökare med låga halter av PCB i blodet, jämfört med icke-rökare. Hos rökare med höga halter av PCB var risken hela 640 procents högre.

Studien är utförd inom ramen för PIVUS-studien, som omfattar cirka 1000 70-åriga män och kvin­nor i Uppsala.

Källa: Uppsala universitet

I antropocen har människan en central miljöroll

Ur ett geologiskt perspektiv har jorden hittills befunnit sig i holocen. Nu är vi på väg in i an­tro­po­cen där människan spelar en allt mer central roll för den globala utvecklingen.

Olikt tidigare geologiska perioder på Jorden kan de långsiktiga globala förändringarna i antropocen inte för­klaras utifrån fysiken, kemin eller ens biologin.

Den förhärskande drivande kraften är människans förmåga att skapa och sprida ny tek­nik liksom sociala in­novationer, mer än andra arter, till individer och samhällen över generationer.

Det här diskuterades på Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) under ett se­mina­ri­um, ar­rangerat in­om ramen för The Gordon Goodman Award.

Sybil Seitzinger IGBP
Sibyl Seitzinger, leder Inter­na­tio­nal Geo­sphere-Bi­os­phe­re pro­gramme (IGBP), med kansli hos KVA. Foto/KVA.

2014 års pris gick till klimatforskaren Sibyl Seitzinger, som leder Inter­na­tio­nal Geo­sphere-Bi­os­phe­re pro­gramme (IGBP), med kansli hos KVA.

Sibyl Seitzinger beskrev kemisten och forskaren Gor­don Good­mans betydelse för utvecklingen av det ve­tenskapliga samarbetet inom områ­det. Redan 1977 blev han ansvarig för Beijerinstitutet.

Tillsam­mans med Bert Bolin och andra forskare organiserade Gordon Goodman en rad möten och skapade nätver­k som led­de till att FN:s klimatpanel, IPCC, bildades i mit­ten på 1980-talet.

Det ökade internationella samarbetet har lett till en rad projekt under 2000-talet, bland annat genom utveckling­en av klimatmodeller men också genom studier av iskärnor.

Forskaren Sibyl Seitzinger talade om Antropocen och den centrala roll som det här innebär att män­ni­skan spelar för jor­dens fram­tida utveckling.

-Det betyder att vi människor mås­te fort­sätta att tänka framåt för att vi ska kunna skapa ett hållbart sam­hälle globalt, sa hon.

Uttrycket antropocen myntades ursprungligen av forskaren Paul Crutzen i början av 2000-talet. Se­dan dess har det skri­vits en rad ar­tiklar och böcker inom området.

Begreppet dyker numera allt oftare upp i klimat- och miljödebatter. Bland forskare har det blivit ut­gångs­punkt för en rad vetenskapliga projekt.

-Det står för ett behov av internationellt samarbete. Vi behöver bland annat få bättre förståelse av sambandet mellan lo­kal och global påverkan på miljö.

-Antropcen handlar inte ba­ra om klimatförändringar utan syftar också på alla de komplexa för­änd­ring­ar som människan åstadkommer i naturen, poängterade Sibyl Seitzinger.

Hon tog dammbyggen som exempel på mänsklig påverkan. Från 1800-talet och fram till 2000-talet har antalet dammar ökat kraftigt globalt. Det finns numera över 50 000 dam­mar.

-Den här utvecklingen påverkar distributionen av sedimenten i många floder. Det här påverkar ock­så kväveför­lus­terna från na­tur­liga källor.

Sibyl Seitzinger menade att vi har många prövningar framför oss på grund av miljöförändringarna. CO2-utsläpp till luften gör att för­sur­ningen av haven förväntas öka.

Kväve kan påverka klimatförändringen på många olika komplexa sätt. Lustgas (N2O) är en kraftfull växthusgas. Tillförsel av gödsel inom jordbruket orsakar stora utsläpp av lustgas.

Ett annat globalt miljöproblem är ”black carbon”, dvs sotpartiklar, i atmosfä­ren. Även om utsläp­pen endast sker under kort tid så kan partiklarna påverka kli­mat och häl­sa under lång tid.

-Sot i at­mo­sfä­ren påver­kar klimatet genom att de tar upp värme. Sotpartiklar hamnar på andra plats efter koldioxid som miljöpåverkare, sa Sibyl Seitzinger.

Kenneth Leverbeck

maj 2014

Rosiga visioner om exploatering av Arktis

Forskare på KTH har undersökt vad olika företag och nationer haft för framtidsvisioner om Arktis. Och mer specifikt när det kommer till företagens önskemål och retorik rörande utvinning av natur­till­gång­ar där.

Forskarna har tittat närmare på olika industriföretags framtidssyn på Arktis. De har jämfört hur visi­o­nerna ser ut idag och hur de har sett ut historiskt. Re­sultaten visar att företagens för­hopp­ningar ofta inte har förverkligats.

-Det har handlat om rosiga vi­sioner och stora vinster. I nutid exempelvis om vilka naturresurser som kommer fram när isen smälter bort och drar sig tillbaka, säger Dag Avango, forskare på avdelning­en för historiska studier på KTH.

Källa: KTH

Läkemedel påverkar Östersjöns växt- och djurliv

Läkemedel kan ge problem för både växter och djur i sjöar och hav. Det visar en av­handling från Stockholms universitet om vilken effekt läkemedel har på organismer i Östersjön.

Hanna Oskarsson har studerat hur vattenlevande organismer som blåmusslor, små kräftdjur och alger påverkas av diklo­fenak och ibupro­fen.

Dessa substanser är smärtstillande medel som bland annat finns i Voltaren och Ipren. Dessutom har hon granskat betablockeraren propranolol, ett ämne som  finns i läkemedlet Inderal.

Trots att preparaten vanligtvis bryts ner i kroppen eller i reningsverken, om de slängs i avloppet, så finns ändå en hel del rester av dem kvar i det vatten som lämnar re­nings­verken och som når sjöar och hav.

Det visar sig att dessa ämnen har direkt effekt på en rad vattenlevande växter och djur. Sådan substanser på­ver­kar samverkan mellan organismer, vilket kan få stor effekt på hela ekosystemet.

Källa: Stockholms universitet

Utvecklingen i städerna är inte hållbar

Paul Fenton, doktorand i industriell miljöteknik, har identifierat fem faktorer för en hållbar stadsut­veckling. Han menar att det som pågår i städerna nu är ohållbar utveckling. Paul Fenton konstaterar att kommunerna ser sig som ägare av problemet, medan det ofta är privata aktörer eller lokal industri som bäst kan bidra till en effektiv lösning. - Ju fler intressenter som dras in tidigt i projektet, desto större legitimitet och större san­nolikhet att det resulterar i konkreta åtgärder som ger ökad hållbarhet, säger Paul Fenton. Enkäten visade också att de bästa besluten inte alltid är politiskt gångbara och att man då söker and­ra lösningar. Oftast är det då ny teknik som ska lösa problemen.

- Det är inte alltid så klokt att lita på att ny teknik ska lösa alla problem. Det finns även andra vär­den, konstaterar Paul Fenton.

Källa: Linköpings universitet

IPCC underskattar kostnaderna för koldioxidutsläppen

Framtida generationer kommer att få betala dyrt för att hantera de skador som dagens koldi­oxid­utsläpp medför. Enligt  beräkningar gjorda av Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, blir kostnaderna betydligt högre än vad världens regeringar hittills har räknat med. Thomas Sterner är en av huvudförfattarna till IPCC:s nyligen publicerade rapport om vilka åtgär­der som krävs för att begränsa utsläppen av alla olika växthusgaser. Han har läst och vägt samman mängder av vetenskapliga rapporter för att hitta den minsta gemensamma nämnaren där alla delta­gande länder kunde enas om en slutsats. Hans resultat har publicerats i Nature. Källa: Mistra

Nu måste sjöfarten byta bränsle

På båt i norra JapanSjöfarten står inför en stor utmaning när branschen måste byta fartygsbränsle. Enligt nya regelverk ska utsläppen minska, samtidigt gäller det att vara kostnadseffektiv. Men det är en bit kvar när det gäller att hitta det perfekta bränslet.

Nu måste sjöfarten byta bränsle, från och med 2015 gäller högst 0,1 procent svavel i bränslet i Östersjön och Nordsjön. Det kommer att bli en viss positiv effekt på miljön. Men den största vinsten skulle minskade utsläpp av kväveoxid ge. De bidrar till många typer av miljöpåverkan. Därför mås­te man reglera utsläppen av kväveoxid hårdare, säger forskaren Selma Brynolf.

Idag använder sjöfarten främst tjockolja, som är det absolut sämsta bränslet ur mil­jösyn­punkt och orsaken till många av sjöfartens miljöproblem. Olika utsläpp leder till olika miljö­problem – klimat­förändringar, försurning och övergödning. De påverkar naturen men även män­niskors hälsa och kan orsaka korrosion på byggnader.

Källa: Chalmers tekniska högskola

Ökad vattenburen kollektivtrafik vore en fördel för Stockholm

Forskare vid KTH har studerat hur den vattenburna kollektivtrafiken kan tänkas fungera i framtiden i Sveriges huvudstad. De har bland annat studerat om fler kollektivresor på vattnet kan sänka belast­ningen på den landbaserade kollektivtrafiken.
Pendelbåt i Stockholm Bild - KTH-projekt
Vision om pendelbåt i Stockholm. Bild/KTH
Och om det går att öka resorna på vattnet utan en ökad mil­jö­be­lastning som följd. Svaren blev posi­tiva. Resultaten gäller inte bara för Stockholm, utan även andra kust­nära städer i Europa och övriga värl­den. Källa: KTH

Mångsidigt protein försvarar hjärnan vid Parkinson

Vid Parkinsons sjukdom är det de dopaminproducerande nervcellerna, som styr kroppens mo­to­rik, som för­tvinar. Nya behandlingsmetoder har oftast varit inriktad på att rädda just des­sa cel­ler.

Nu har forskare vid Lunds universitet istället angripit sjukdomen med hjälp av ett specifikt protein (Sigma-1 receptorn) som aktiverar hjärnans ”to­tal­för­svar”.

Åtgärden ger en rad effekter – den bromsar sjukdomsförloppet och åter­stäl­ler sam­tidigt förlo­rade motoriska funktioner. Studierna är gjorda på möss men kli­niska försök på människor är inte av­lägsna.

Källa: Lunds universitet

Torsken hotas inte av vindkraft till havs

Vindkraftverk 2 ÖlandHavsbaserad vindkraft i drift utgör ingen risk för det känsliga torskbeståndet i Kattegatt. Det visar forsk­ning vid Chalmers. Det går också att undvika negativa effekter för torsken under byggtiden av vind­kraftsparken Katte­gatt Offshore. – Men man bör inte bygga vindkraftverk till havs under den tid då torsken leker. Då ökar riskerna betyd­ligt, säger forskaren Linus Hammar. Studien visar att om Kattegatt Offshore anläggs med hänsyn till torskens parningstid samt med tek­nisk dämpning vid pålningen, uteblir de negativa effekterna helt under byggprocessen. Källa: Chalmers tekniska högskola