Nya personuppgiftslagstiftningen i Europa – problem för registerforskningen

I samband med Europadagen utanför EU-parlamentet i Bryssel
Den nya persondataskyddsregleringen som Europaparlamentet nu föreslår ska ersätta de nationella la­gar­na inom detta område. Pressfoto/EU

Europaparlamentet föreslår en ny europeisk persondataskyddsreglering som om den genomförs kan ersätta personuppgiftslagen. Förslaget som för Sveriges del innebär problem på flera områden, stöds av majoriteten i parlamentet.

Det skriver Olof Nyrén, Magnus Stenbeck och Henrik Grönberg i en artikel i European Journal of Epidemiology. Den nya persondataskyddsreglering som föreslås av Europaparlamentet ska ersätta de nationella la­gar­na på området. För svensk del kan den komma att ersätta Personuppgiftslagen.

Även om Sverige motsätter sig detta finns det små chanser att behålla vårt gamla system i framti­den, eftersom en majoritet av medlemsländerna stödjer inrättandet av gemensamma regler, skriver Olof Nyrén, Magnus Stenbeck och Henrik Grönberg.

Det nyinrättade Europaparlamentet kommer att få till uppgift att förhandla med ministerrådet om den exakta lydelsen av den föreslagna förordningen.

Artikelförfattarna slår fast att det inför detta är viktigt för Sveriges del att slå vakt om de regler som gör att den registerbaserade och annan forskning, som använder sig av personuppgifter, kan bedri­vas.

Det handlar om att de förbättringar av de svenska reglerna som kommer att föreslås av Bengt Wes­terbergs sittande Registerforskningsutredning – läggs fram den 26 juni 2014 – ska kunna genomfö­ras.

Det finns enligt artikelförfattarna flera alarmerande delar i parlamentets förslag. Det allvarligaste är att det som kan kallas ”forskningsundantaget” saknas. I nuvarande regler finns ett undantag från den så kallade ändamålsbegränsningen vad gäller forskning.

Det gör att man efter etikgodkännande får använda persondata för specificerade forskningsändamål, även om uppgifterna från början samlats in för andra ändamål.

Källa: SND – Svensk Nationell Datatjänst

Se även Nya etiska regler hotar registerforskningen 

Livsviktiga metaller kan bli svåra att få tag på

Sällsynta jordartsmetaller är numera hörnstenar i avancerad elektronik och vid ener­gi­produk­tion. Nästan all utvinning av metallerna sker i Kina som därmed kontrollerar tillgången.

2011 höjde de kinesiska exportörerna priset på den sällsynta jordartsmetallen dysprosium från 285 USD/kg till 2 290 USD/kg. Priset på likartade metaller steg med 400-500 procent.

Dysprosium är en metall som behövs för att göra magnetiska komponenter mindre känsliga för tem­pera­turva­riationer i exempelvis vind­kraftverk, elbilar, hårdiskar och mobil­tele­foner.

Ett allt större problem ur västerländsk synvinkel är att 95 pro­cent av alla sällsynta jordartsme­tal­ler numera bryts i Kina men att kinesisk industri hellre sälja elektroniska pro­dukter än råvaror.

– Om tio år kommer den kinesiska industrin själv att använda alla sällsynta jordartsmetaller som bryts i Kina och inget kommer att gå på export, säger Steven Savage, forskningschef på FOI.

I Kongo råder ett krig som har gjort den internationella tillgången på mineraler osäker. Det gäller för enskilda fö­retag men också försvarsmakten runt om i världen som är starkt beroende av me­taller till elek­tronik och IT-sys­tem.

Nu har EU och en­skil­da nationer inlett en kartläggning av vilket metaller och andra mi­neraler som an­vänds i olika produkter. Dessutom ska uppgifter tas fram om varifrån mineralerna kommer och om säker­he­ten i le­ve­ranserna.

Källa: FOI