Trafikbuller näst största miljöproblemet i EU

Enligt WHO är buller det som påverkar hälsan mest efter luftföroreningar. Men lagstiftningen kring buller är otillräcklig. Rapport visar hur bull­rets negativa hälsoeffekter skulle kunna minska. Många lösningar passar bäst i täta städer. De flesta av oss är inte medvetna om att bilar utvändigt idag bullrar lika mycket som de gjorde för 40 år sedan. De tunga fordonen har däremot blivit något tystare. Antalet bullerexponerade individer i våra städer är fortsatt högt. Trafikbuller kopplas idag samman med stress­relaterade hälsoproblem som stroke och hjärtsjukdomar.

Under senare år har det vetenskapliga underlaget för bedömningen breddats väsentligt. Men lag­stift­ningen för att skydda boende för ohälsosamma bullernivåer är helt otillräcklig, säger Tor Kihl­man, professor emeritus i teknisk akustisk vid Chalmers.

Källa: Chalmers tekniska högskola

Blodtryckskontroller ökar chanserna för Parkinsonpatienter

Årlig blodtryckskontroll kan öka chanserna att tidigt fånga upp patienter med Parkinson eller Lewy Body demens, vars minne och kognition riskerar att ta skada. Det menar forskare vid Lunds univer­si­tet med stöd i bland annat en ny avhandling.

Blodtrycksfall och lågt blodtryck är vanligt bland Parkinson- och Lewy body de­mens-patienter, men patienterna har svårt att upptäcka det själv eftersom det oftast sker utan sym­tom. Det lägre blodtrycket kan ge upphov till fallskador, och det minskar också hjärnans syresätt­ning vil­ket kan försämra hjärnans funktion och kapacitet. Tidigare och pågående studier vid bl.a. Skånes uni­versitetssjukhus visar att patienternas minne och kognition kan påverkas. Källa: Lunds universitet

Barn på bondgård har mer sällan allergi

Barn som bor på bondgård med mjölkproduktion har bara en tiondel så stor risk att utveckla allergi jämfört med landsortsbarn som inte bor på mjölkgård.

Gravida kvinnor borde ut på bondgårdar och peppa upp sitt barns immunsystem, säger forskare vid Sahlgrenska akademin.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en studie följt 65 friska, nyfödda barn under tre år för att studera hur immunsystemets mognad påverkar risken att utveckla allergier. Samtliga barn bor på landsbygden i Västra Götalands-regionen, hälften av dem på bondgård med mjölkproduktion. Allergiska sjukdomar har ökat dramatiskt i västvärlden. En orsak tros vara att barn idag är mindre utsatta för mikroorganismer och drabbas av färre infektioner, vilket försenar immunsystemets mog­nad och ökar allergirisken. Källa: Göteborgs universitet

Listiga luftvägsbakterier hjälps åt att överleva

Kroppens angripare är smartare än vad som tidigare varit känt. Ny forskning visar hur luftvägs­bak­terier kan hjälpa varandra med påfyllnad av livsnödvändigt järn. Därmed ökar bakterierna sina över­levnadschanser, något som kan ske på bekostnad av den drabbades hälsa.

Bakterien Haemophilus influenzae är en luftvägsbakterie som bl.a. orsakar öroninflammation och försämrad prognos för KOL-patienter. I mer sällsynta fall kan den också leda till hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. - Genom att ta hjälp av ett särskilt protein kan Haemophilus-bakterierna mata varandra med järn och på så vis gynna sin överlevnad i människokroppen. Att bakterierna kan samspela på detta vis är en ny upptäckt som påverkar framtida forskning och utvecklingen av vaccin och behandlingar, berättar Kristian Riesbeck, överläkare och professor vid Lunds universitet.

Alla levande organismer i kroppen behöver järn för att klara sin överlevnad. Järnet kan fångas upp via proteiner som cirkulerar i blodet. Tidigare forskning, bl.a. från samma forskargrupp, har visat att bakteriernas ytskikt utformats så att proteiner av rätt typ kan fästa där.

- Järnet är hårt bundet i kroppen men bakterierna försöker på olika vis att komma åt det, förklarar Kristian Riesbeck.

Källa: Lunds universitet

Män styr städers utformning

IMG_2707Kvinnor och män använder stadsmiljöer på olika sätt, men det är framförallt manliga normer som styr hur våra städer utformas och tas om hand. Resor och snöröjning är två bland flera tydliga ex­empel på de visar en avhandling från KTH. Christian Dymén, som forskat kring genus och stadsplanering på KTH, menar att genusperspektiv i planeringsprocessen inte bara leder till mer jämställda stadsmiljöer utan också kan påverka kom­mu­ners klimatarbete i positiv riktning. Kunskap om genus kan alltså stärka klimatarbete. Han nämner ett par exempel för att förklara hur strukturer kring genus styr hur vi använder stads­mil­jöer. – Hur man förflyttar sig och reser är ett område med tydliga könsskillnader. Egen bil, kollek­tivtra­fik, långa eller korta resor? Kvinnor arbetar i större utsträckning inom vård, omsorg och skola i den egna kommunen. Slutar man sent på ett äldreboende kan det vara omöjligt att ta sig hem kollektivt eftersom bussen har slutat gå för dagen. Mäns traditionella rörelsemönster är det som fått utrymme i planeringen av hur man ska kunna röra sig mellan hemmet och arbetet, så för lite längre avstånd är kollektivtrafiken oftast rätt bra, säger Christian Dymén. Källa: KTH