Solens aktivitet påverkar naturlig klimatförändring

I en studie från Lunds universitet har forskare för första gången rekonstruerat solaktiviteten under den senaste istiden.

Studien visar att det regionala klimatet påverkas av solen och det ger möjlighe­ter att bättre förutsäga ett framtida klimat i till exempel Sverige.

Genom att analysera spårämnen i iskärnor på Grönland och droppstenar från Kina har forskarlaget kunnat rekonstruera solaktiviteten vid slutet av den senaste istiden, cirka 20 000-10 000 år se­dan.

Under den här tiden var Sverige täckt av en stor inlandsis som sträckte sig ner till norra Tyskland och havsnivån var mer än 100 meter lägre än idag på grund av att vattnet låg på land som glaciäris.

Forskarna har visat på ett oväntat samband mellan solaktivitet och klimat­förändringar. Studien visar att solens variation påverkar klimatet på samma sätt oavsett om klimatet är extremt, som under istiden, eller som idag. -Studien visar dels att förändringar i solaktiviteten inte är något nytt och dels att solaktiviteten på­ver­kar klimatet, framför allt regionalt. Förståelsen för processerna gör att vi kan skapa bättre prog­noser för till exempel Sveriges framtida klimat, säger Raimund Muscheler, docent Lunds universitet och medförfattare till studien. Källa: Lunds universitet

En ny lag ska förbättra för registerbaserad forskning

En ny lag om forskningsdatabaser ska göra det möjligt för statliga universitet, högskolor och andra statliga myndigheter att bygga upp databaser med personuppgifter som ska kunna användas i forsk­ningsprojekt.

Det förslår registerforskningsutredningen i sitt betän­kande, Unik kun­skap genom register­forsk­ning (SOU 2014:45), som överlämnades till Utbildningsdepartementet i slutet av juni.

Utredningen föreslår flera åtgärder, bland annat att de registerhållande myndigheterna, särskilt Sta­tistiska centralbyrån (SCB), i sina instruktioner får till uppgift att bistå forskningen med data, samt att det skapas en central forskningsserviceenhet inom SCB.

Utredningen föreslår dessutom förenklat förfarande för lokala etikprövningsnämnderna när det gäl­ler forskning som endast innebär behandling av anonymiserade uppgifter från myn­dighets­register.

Vidare föreslås en lagändring som innebär att kodnycklarna för anonymiserade personuppgifterna ska bevaras hos myndig­heten under tjugo år, med möjlighet till förlängning därefter.

Syftet är att underlätta uppdatering och annan komplettering av uppgifter som har lämnats ut i ano­nymiserad form.

Källa: Utbildningsdepartementet

50 miljarder krävs för utbyggt fibernät 2020

Det krävs investeringar på 50 miljarder kronor om nio av tio svenskar ska få tillgång till fiber till hemmet eller före­taget år 2020. Det visar en utredning gjord av IT&Telekomföretagen, Skanova, Svenska Stadsnäts­fö­re­ningen och Sveriges Kommuner & Landsting. De 50 miljarderna är uppdelade på ca 40 miljarder för accessfiber (lokalt fibernät) samt 10 miljarder för att binda samman alla dessa. En aspekt som rapporten lyfter fram är utmaningen i att huvuddelen av det fiberbredband som kvar­står att bygga ut är till villahushåll och boende på landsbygden. I jämförelse med tätbebyggda områ­den med fler­fa­miljshus så kostar denna utbyggnad betydligt mer per hushåll. Det finns en viss potential att göra ytterligare effektiviseringar i utbyggnaden. Dock vill rapporten un­derstryka att det, för att eventuella ytterligare effektiviseringar skall kunna ske, krävs att olika aktörer samverkar på ett konstruktivt sätt för att uppnå optimala förutsättningar för utbyggnad av infrastruktur. Källa: IT&Telekomföretagen

Ratade läkemedel får ny chans tack vare supermaterial

Över 80 procent av alla läkemedelskandidater som tas fram inom läkemedelsindustrin har problem med för låg lös­lighet och ratas därför senare under utvecklingsfasen.

Nu visar studier vid Uppsala universitet på ett nytt material (Upsalite) som har stor potential för att ge en vi­da­reut­veckling av dessa ratade läkemedelskandidater.

Materialet, som är en alkalisk jordartsme­tall, visar sig ha den störs­ta yta per vikt som nå­gonsin upp­mätts bland dessa metaller.

Det här ger läkemedelsföretagen möjlighet att öppna sina bibliotek av läkemedelskandidater och pröva vilka som går att förbättra med det nya materialet, me­nar forskarna.

-Förhoppningsvis kan det förhållandevis snabbt leda fram till en rad nya läkemedel, säger Maria Strøm­me, professor vid Uppsala Uni­ver­sitet.

Källa: Uppsala universitet

Stamceller från nerver bildar tänder

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att stamceller inne i tandens mjuka delar har ett ovän­tat ursprung, nämligen nerver.

Fynden, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, bidrar till nya kunskaper om hur tänderna bildas, hur de växer och hur de kan reparera sig själva.

Vi har identifierat en hittills okänd typ av stamceller, som helt oväntat hör till nerver i tanden – nerver som i vanliga fall mest associeras med tandens extrema smärtkänslighet, säger Kaj Fried, institutionen för neurovetenskap, en av de ansvariga forskarna bakom studien.

Forskarna upptäckte att unga celler som från början är en del av nervernas stödjeceller (så kallade gliaceller) lämnar nerverna tidigt under fosterutvecklingen.

Cellerna blir till både bindvävsceller i tandens pulpa och till odontoblaster, de celler som producerar det hårda dentinet under emaljen.

Det är ännu inte möjligt att utveckla nya tänder hos vuxna individer, men upptäckten av en ny typ av stamceller bidrar till den kunskap och teknologi som krävs för att det på sikt ska bli möjligt.

Källa: KI

Kejsarsnitt kan orsaka epigenetiska förändringar

Prof Tomas Ekström KI  Foto Stefan Zimmerman
Tomas Ekström professor i molekylär cellbiologi.

En studie från Karolinska Institutet ger stöd för att förlossningssättet kan ge ett avtryck i arvs­mas­san i det nyfödda barnets stamceller.

Upptäckten kan vara viktig för att förstå varför personer födda med kejsarsnitt statistiskt sett har en ökad risk för immunologiska sjukdomar.

De biologiska mekanismer som predisponerar ett foster eller nyfödd till sjukdomar senare i livet är komplexa och beroende av både arv och miljö under uppväxtåren.

-I den här studien har vi intres­serat oss för om just förlossningssättet kan påverka på cellnivå i form av epigenetiska förändringar i DNA, säger Tomas Ekström professor i molekylär cellbiologi.

Fortfarande är det dock oklart om den så kallade epigene­tiska mekanismen är tillfällig eller kvarstår under längre tid.

Epigenetiska förändringar i cellernas DNA uppstår genom att miljöfaktorer påverkar hur arvsmas­san avkodas utan att den genetiska koden i sig ändras. På detta sätt kan gener slås på och av för att anpassa kroppens funktioner efter omgivningens behov.

Idag vet forskarna att stress, gifter eller kost kan leda till epigenetiska förändringar, som i vissa fall till och med tycks kunna gå i arv till nästa generation. 

Källa: KI