Forskare upptäcker molekyl som skyddar gravida kvinnor

I en studie vid Göteborgs universitet har forskare identifierat nyckelmolekylen Greatwall kinase som skyddar kvinnans ägg från problem som kan uppstå under mognadsprocessen. För att kunna få ett barn behöver en kvinna ägg som kan växa och mogna. Ett av dessa ägg befruk­tas sedan av en spermie och bildar ett embryo. I mognadsprocessen behöver ägget gå igenom flera steg av reduktionsdelning (meios). Upp­står det problem under något av dessa steg kan kvinnan bli infertil. Omkring 10-15 procent av alla kvin­nor har problem med fertiliteten och orsaken till detta går att finna i genetiken, miljön, ålder eller liknande. Professor Kui Liu, Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, anser att det är högst troligt att Greatwall kinase är viktig i den mänskliga mog­nadsprocessen hos ägget. Hans grupp siktar på att utföra studier på mänskliga ägg som nästa steg. Molekylen Greatwall ki­na­se är viktig i reglering av cellcykeln. - Om vi upptäcker kvinnor med ägg som inte mognar på grund av för låga nivåer av Great­wall kina­se, kan man injicera molekylen i ägget och förhoppningsvis rätta till mognadsprocessen så att kvin­norna kan­ske kan få barn, säger professor Liu. Källa: Göteborgs universitet

Temperaturökning ökar pressen på många arter

Tiden det tar att anpassa sig till nya förhållanden kan vara avgörande för hur olika arter kommer att klara sig i framtiden. Det visar en studie av forskare från Göteborgs universitet, som har publicerats i den vetenskapliga tid­skrif­ten Pro­ceedings of the Royal Society B. Fisk har förmågan att leva i nästintill alla vattenmiljöer som finns på jorden, men när klimatet för­änd­ras och temperaturen ökar pressas många arter till sin gräns. Till skillnad från fåglar och däggdjur är fiskar växelvarma vilket betyder att deras kroppstemperatur följer omgivningens temperatur. Fiskar som lever vid olika temperaturer kan till stor del göra det för att de har lyckats optimera sina kropps­funktioner till den aktuella temperaturen. -Tidigare forskning har nästan enbart fokuserat på huruvida olika arter kommer att överleva en ök­ning i temperatur eller inte. Vi var intresserade av att undersöka hur arter som klarar sig lyckas med det, hur lång tid det tar, och hur djuren begränsas under anpassningsperioden, säger Erik Sandblom forskare, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet. Källa: Göteborgs universitet

Kan bibakterier ersätta antibiotika?

Färsk honung är ett gammalt läkemedel inom folkmedicinen. En forskargrupp från Lunds uni­ver­si­tet kan nu visa att effekten beror på mjölksyrabakterier som har förts över till honungen från binas ho­nungsmage. Med hjälp av dessa mjölksyrabakterier har forskarna både kunnat motverka antibiotika­resisten­ta stafylo­kock­er i provrörsförsök och bota svårläkta sår på hästar. Forskargruppen leds av Tobias Olofsson och Alejandra Vásquez, medan doktoranden Éile Butler har utfört en stor del av studierna. Gruppen har tidigare forskat om honung och om de mjölksyrabak­terier som finns i binas honungs­ma­ge. De har funnit att bakterierna producerar mängder av proteiner, fettsyror, organiska syror och andra an­ti­mikrobiella ämnen. I två publicerade studier har bi-bakterierna testats på sjukdomsbakterier hämtade från infekterade patienter. Den ena studien visar att mjölksyrabakterierna i kombination med färsk honung hade god effekt på bakterieprov från patienter med kroniska sår. Den andra studien inriktades på de svåra sårbakterierna Staphylococcus aureus, Pseudomonas aeru­ginosa och Enterococcus. Även här visade mjölksyrabakterierna en god effekt, vilket ger hopp om att de skulle kunna utveck­las till en ersättning för antibiotika. – Antibiotiska läkemedel har oftast bara en aktiv substans, inriktad mot en viss grupp bakterier. Vå­ra 13 mjölksyrabakterier har däremot förmågan att producera olika antibiotiska substanser beroende på vilka olika sjukdomsbakterier de möter, förklarar Tobias Olofsson. Källa: Lunds universitet

Från totalförbud till globali­serad, öppen och oskyddad spelmarknad

Publikation -10 sept 2014Statligt ansvar är den reglerade spelmarknadens officiella existensberättigande. Hur ytt­rar sig detta i praktiken och vad får det för implikationer? I boken ana­lyseras hur den svens­ka spel­marknaden har orga­niserats sedan 1980-talet. Boken beskriver en resa i den svenska spelregleringens utveckling – från totalförbud till en globali­serad, i prak­tiken öppen och oskyddad marknad. Författare är Susanna Alexius, forskare och lärare vid Stock­holms centrum för forskning om offent­lig sektor vid Handelshögskolan i Stockholm och Stock­holms univer­si­tet. Några röster om boken: Lennart Gustafsson, docent i företagsekonomi, spelutredare och konsult: "Boken beskriver en spännande resa i den svenska spelregleringen – från totalförbud till en globali­serad, i praktiken öppen och oskyddad marknad. Den kommer att vara ett värdefullt underlag i en nödvändig omreglering." Jenny Cisneros Örnberg, doktor i statsvetenskap, föreståndare för Centrum för forskning om alkohol och droger vid Stockholms universitet: "Detta är en högaktuell och disciplinöverskridande bok för alla som är intresserade av organisation, problemformulering och ansvarsfördelning i en liberal marknadsekonomi. Alexius visar på ett för­tjänstfullt sätt hur spelområdet, precis som många andra omtvistade marknader, över tid genomgått en ansvarsförskjutning och där individen på senare tid allt oftare åläggs uppgiften att vara en an­svars­tagande konsument. En bok om dagens samhälle och de risker som uppstår när allas ansvar blir ingens ansvar." Linda Soneryd, docent och lektor i sociologi, Göteborgs universitet: ”Ansvar och marknader är en övertygande analys av ändrade styrningsformer och av hur ett prob­lem som formellt ska hanteras av staten leder till ett moras av organisering, kunskaps­produktion, ak­tö­rer, problematiseringar och ansvariggöranden – men inte självklart till ökat ansvarstagande." I boken diskuteras bland annat de ansvarsluckor som riskerar att uppstå mellan individer som för­vän­tas ”spe­la lagom!” och organisationer som sjunger egenansvarets och förebyg­gandets lov. Med utgångspunkt i en omfattande kvalitativ fältstudie får vi följa processer för ansvariggörande som är svåra för en utomstående att få inblick i men som visar sig få avgörande betydelse för an­svars­arbetets utformning. Källa: Riksbankens Jubileumsfond  

Hammarby Sjöstad ger inte hållbarhet på sikt

När Hammarby Sjöstad byggdes var det med miljövisionen att området skulle vara "dubbelt så bra". Forskningsresultat från KTH visar att man i planeringen av den nya stadsdelen lyckades lyfta integreringen av miljöarbetet till en ny nivå, både nationellt och internationellt. Men man kunde ha nått ännu längre, menar Sofie Pandis Iveroth som utvärderat Hammarby Sjöstads miljöprofilering. 1992 började man planera den nya stadsdelen, och 1996 kom miljöprogrammet till. Kärnan i programmet var att koppla ihop infrastuktursystem som sophantering, vattenrening, värme och el och se till att dessa fungerar tillsammans på ett optimalt sätt, den så kallade Hammarbymodellen. Man ville minimera områdets energianvändning, främst genom att använda restprodukter från sekundär energi. Analyser visar att målet att 80 procent av det utvinningsbara energiinnehållet i avfall och avloppsvatten ska utnyttjas är uppfyllt. Men det finns forskning som visar att den här typen av åtgärder inte ger hållbarhet på lång sikt eftersom man låser in sig i sociotekniska system. Det är svårt att ta in ny teknik i ett befintligt system, och den problembilden finns både i Hammarby Sjöstad och på andra ställen. – Ett exempel är solpaneler, vilket föreslogs men inte blev av. Staden är nämligen beroende av att förbränna sopor. Soporna genererar värme året runt, även på sommaren när solpaneler skulle haft sin peak. Man kunde ha löst det med värmelagring, men bolagen som jobbar med värme, vatten och el hade redan gjort sina inversteringar och var inte motiverade att ställa om, säger Sofie Pandis Iveroth. Källa: KTH

Utställning Nobelpriset: Idéer som förändrar världen

IMG_3361
Utställningen Nobelpriset: Idéer som förändrar världen på Nobelmuseet pågår till den 16 november.

Utställningen visar vilken betydelse olika prisbelönta vetenskapliga upptäckter och idéer har fått för människors liv och villkor sedan 1900-talets början.

1901 fick Wilhelm Konrad Röntgen Nobelpriset i fysik för upptäckten av röntgenstrålar. Tack vare det här genombrottet kunde den medicinska diagnostiken ta ett rejält steg framåt.

Nobelpristagaren Mario Vargas Llosas favoritdjur
Flodhästen är den peruanske nobelpristagaren Mario Vargas Llosas favoritdjur.

Samma år fick Henri Dunant, Nobels fredspris. Han är upphovsmannen till Röda Korset, en inter­na­tionellt välkänd hjälporganisation som numera är verk­sam i de flesta av värl­dens länder.

1918 fick Fritz Haber Nobelpriset i kemi för upptäckten av Ha­ber-Boschprocessen.

Det här är en metod för framställning av ammoniak som gjorde det möjligt att tillverka gödnings­me­del i industriell skala, något som har haft enorm betydelse för jordbrukets utveckling.

År 2000 fick Jack Kilby Nobelpriset i fysik för sina insatser vid utveckling av integre­ra­de kretsar – utan dessa skulle vare sig datorer eller mobiltelefoner ha varit möjliga att konstruera.

IMG_3365 (2)Författarskapet hos en rad Nobelpristagare i litteratur har gjort att vi har fått upp ögonen för frågor som rör frihet och demokrati i olika länder. Ett sådant verk är exempelvis Aleksandr Solzjenitsyns långnovell En dag i Ivan Denisovitj liv. Den utspelar sig i ett sovjetiskt arbetsläger under 1950-talet.

Idéer som förändrar världen är inspirerad av en resande utställning som öppnade för första gången i São Paulo i november 2013 och som fortsätter att visas runt om i världen.

Kenneth Leverbeck

september 2014