Ny metod för att bestämma antibiotikaresistens snabbt

Forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet har tillsammans utvecklat en metod för att snabbt identifiera vilka bakterier som orsakar en infektion men också bestämma om de är resis­tenta eller känsliga mot antibiotika. Antibiotikaresistens är ett växande medicinskt problem som hotar människors hälsa över hela värl­den. Idag dör många människor på grund av infektioner med resistenta bakterier.   En möjlig lösning på dessa problem är just att utveckla tillförlitliga metoder som snabbt och enkelt kan identifiera bakteriearten och dess resistensmönster och sedan sätta in rätt behand­ling. De svenska forskarnas metod bygger på en teknik med mycket känslig bakteriespecifik mätning av bakteriernas tillväxt både i frånvaro och närvaro av olika antibiotika. Tack vare den nya metoden har forskarna kunnat identifiera bakterierna men också deras resis­tens­mönster kor­rekt i alla de kli­niska pro­ver som analyserades.Vi hoppas att metoden kommer användas för att snabbt ge korrekt effektiv behandling och minska onödig och ineffektiv användningen av antibiotika, säger professor Mats Nilsson, vid SciLifeLab och Stockholms universitet. Fynden publiceras nu i tidskriften Journal of Clinical Microbiology. Studien har finansierats av Vin­nova och Vetenskapsrådet. Källa: Stockholms universitet  

Nu ska svensk forskning bli mer känd utomlands

Det här är målet med det tvååriga projektet Swedish Academic Collaboration Forum. Sex svenska uni­versitet deltar i projektet som riktas mot fem länder i Asien och Sydamerika. Den 24 november var pro­jektets officiella start. Då träffade ambassadörerna från Brasilien, Indone­si­en, Kina, Singapore och Republiken Korea före­trädare för Stockholms universitet, Uppsala univer­sitet, Linköpings universitet, KTH, Chalmers och Lunds universitet under en sammankomst på Spök­slottet i Stockholm.Det är av största vikt att flera stora forskningsuniversitet i Sverige har gått samman för att bi­dra till större kunskap internationellt om Sverige som forskningsintensiv nation, säger Astrid Sö­der­bergh Widding, rektor vid Stockholms universitet och värd för lanseringen av projektet på Spök­slot­tet. Swedish Academic Collaboration Forum har finansiering från STINT (Stiftelsen för internatio­nali­sering av högre utbildning och forskning) och de sex medverkande universiteten. Med programmet Strategic Grants for Internationalisation vill STINT bidra till förnyelse och ut­veckling av internationaliseringsstrategier på lärosätesnivå. - Att sex lärosäten har valt att arbeta stra­tegiskt tillsammans utomlands ser vi som ett mycket in­tres­sant och positivt initiativ, säger Andreas Göthenberg, verkställande direktör för STINT. Våren 2015 ska svenska forskare hålla forskningsseminarier på plats i Brasilien, Indone­sien, Kina, Singapore och Republiken Korea. Seminarierna fokuserar på gemensamma intresseom­råden såsom hållbarhet, life science och inno­vation och organiseras i samarbete med universitet, myndigheter och andra intressenter i värdlän­derna. Källa: Stockholms universitet

Hormonstörande ämnen kostar EU miljarder varje år

Det kostar EU flera miljarder kronor om året i förlorad produktivitet och ökade vårdkostnader för att vi utsätts för hormonstörande ämnen. Det visar en rapport från Nordiska kemikaliegruppen. Rapporten visar på samhällskostnader på grund av de effekter som hormonstörande ämnen har på mäns fort­plantningsförmåga. Hormonstörande ämnen kan leda till att pojkar föds med missbildade könsorgan, att de kan ha svårt att få barn senare i livet och att de kan utveckla testikelcancer när de blir vuxna. Bristen på gemensamma regler gör det mycket svårt för medlemsstaterna att fastställa vilka ämnen som ska förbjudas. Rapporten är skriven av medarbetare och experter på Kemikalieinspektionen i Sverige och syster­myn­digheter i Danmark, Norge och Finland. Källa: Kemikalieinspektionen

Svenska forskare övar kärnvapenanalyser i Jordanien

FOI deltar i en stor övning för att inspektera om en misstänkt kärnvapenprovsprängning har genom­förts. 150 ton utrustning och 200 deltagare ingår i övningen som utförs i Jordanien.

Det område som forskarna kommer att an­vända vid övningen är två gånger fyra mil stort. De kommer att flyga he­likoptrar med detektorer, mäta med bärbara seismometrar för att kolla efterskalv, samla in jord­pro­ver, luftprover och borra efter gasprover för att leta efter radio­ak­tiva ämnen.

Vid ett hemligt kärnvapenprov är det troliga scenariot att det genomförs som ett underjordiskt prov för att undvika upptäckt. Xenon är en ädelgas som efter en provsprängning läcker upp ur marken och just därför mäter vi xenonhalten. Övningen, som är det största någonsin i sitt slag är också den största övningen som CTBTO arrangerat.

-Det är en stor ut­maning att få ut all utrustning, att transportera ett stort laboratorium, få upp utrust­ningen i tälten och där kunna utföra precisionsmätningar, säger Anders Ringbom, forskningsledare och projekt­koor­di­nator på FOI.

Etthundraåttiotre länder har skrivit under ett avtal om att upphöra med kärnvapenprov­spräng­ning­ar. Men flera länder av dessa länder behöver även ratificera avtalet, dvs. införliva avtalet i sina egna lagar. För att se till att avtalet efterföljs och avslöja länder som genomför kärnvapenprovsprängningar finns en verifikationsregim.  Med hjälp av mätningar och analyser verifierar de om kärnvapenprov genom­förts. Och kan på så sätt ställa ett land som frångått avtalet tills svars.

Källa: FOI

Ny amerikansk energiutvinning förändrar global säkerhetspolitik

Möjligheten att med hydraulisk spräckning av berggrunden och horisontell borrning tillvarata mer av de fossila energikällorna än som annars varit möjligt, leder till geopolitiska förändringar, enligt en ny studie vid FOI om USA:s energiutvinning. Den omfattande utvinningen av så kallad shale gas och tight oil i USA har överraskat många och ger flera konsekvenser för internationella förhållan­den, enligt analysen.Med nya handelsflöden av olja och gas följer en risk för motsättningar mellan olika aktörer på energimarknaden, mellan exempelvis exportländer som Ryssland samt OPEC-länderna och viktiga importländer och nya exportländer. Detta kan bidra till ökad – men även till ny – säkerhetspolitisk spänning i flera regioner i världen, säger Niklas Rossbach, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI. Eftersom USA importerar mindre naturgas finns det mer gas tillgängligt på världsmarknaden för gasimporterande länder, exempelvis i Europa. Utvinningen av okonventionell olja i USA har också bidragit till en viss stabilitet på oljemarknaden. USA exporterar inte råolja men landets drastiskt minskade import har lett till en utbudschock av olja i resten av världen. Och de säkerhetspolitiska följderna av den fortsatta energiutvinningen i USA kommer, enligt studien, att bli ännu fler under åren framöver. Men kommer USA verkligen att kun­na bli energioberoende och vända världen ryggen? –  Den omfattande nya energiutvinningen riskerar att bidra till att förespråkare för amerikansk iso­lationism vädrar morgonluft i den politiska debatten. Men den nya utvinningens viktigaste effekt är att landets säkerhetspolitiska handlingsfrihet ökar när det amerikanska importberoende av olja min­skar, säger Niklas Rossbach. Källa: FOI

Stamcellstransplantationer mot Parkinson rycker allt närmare

Ett viktigt genombrott inom hjärnforskningen har lett till att forskarna nu kan sätta kurs mot de för­sta stam­cells­trans­plantationerna hos personer med Parkinsons sjukdom. I en studie från Lunds universitet presenteras nästa generation av transplanterbara dopamin­hjärn­celler, framtagna från stamceller. Dessa celler bär sam­ma egenskaper som de dopaminneuroner vi hit­tar i den mänskliga hjärnan. - Studien visar att vi nu kan producera fullt fungerande dopaminceller från stamceller. Dessa celler har samma förmåga som hjärnans normala dopaminceller att skicka utskott som når fram till och integrerar i precis rätt område i hjärnan. Detta har varit vårt mål under en lång tid, och nästa steg är att producera dessa celler i större skala under de säkerhetsföreskrifter som krävs för klinisk app­likation. Vår förhoppning är att de ska vara redo för kliniska studier om cirka tre år, säger Malin Parmar, forskargruppsledare Lunds universitet. Försöken, som har utförts i råttmodeller av Parkinsons sjukdom, visar hur dopaminceller utvecklade från stamceller (stamcellsderiverade dopaminceller) på alla viktiga punkter imiterar egen­skaperna hos de dopaminceller som går förlorade vid Parkinsons sjukdom. Det potentiellt obegrän­sade utbudet av transplanterbara celler, framtagna från stamcellslinjer, öpp­nar nu dörren till nya be­hand­lingsmöjligheter för stora grupper parkinsonpatienter. Studien publice­ras nu i tidskriften Cell Stem Cell. Källa: Lunds universitet

De fann den saknade pusselbiten i klimatmodellen

Den etablerade förklaringen hos gemene man att den globala uppvärmningen beror på växthus­ef­fek­ten ger bara halva san­ning­en.

Det skriver forskare från MIT i en nyligen publicerad artikel i Proceedings of the National Academy of Sciences.

Klimatet på Jorden påverkas av balansen mellan två olika typer av strålning. Dels absorberar atmos­fären inkommande synligt ljus från solen, kortvåg strålning. Samtidigt avges infrarött ljus, det vill säga långvågig strålning, ut till rymden. I alla klimatrapporter om de ökade nivåerna av växthusgaser i atmosfären är det upptaget av den utgående långvå­gi­ga strålningen från jorden som vanligtvis uppges som för­klaring till värmningen.

Men det här var något som förbryllade forskarna från MIT. De förväntade sig nämligen att den lång­vå­gi­ga strål­ning­en då skulle minska med ökade koldioxidhalter men det visade sig att strålningen öka­de.

Det här skedde också samtidigt som atmosfären absorberade mer och mer inkommande solstrålning;

Forskarnas slutsats blev att det istället är den ökade kortvågsabsorptionen i atmosfären som i slutänden leder till den globala uppvärmningen.

- Det var en märklig upptäckt och den stred mot vår grundläggande syn på den globala uppvärm­ningen, säger en av för­fattarna, Aaron Donohoe, forskar­assistent, University of Washington´s Ap­plied Physics Laboratory.

Forskarna kom förklaringen på spåren genom att göra datorsimuleringar och att bygga upp enkla ener­gi­balansmodeller. Resultaten visade att när den långvågiga strålningen fångas upp av koldioxiden då börjar jorden att värmas upp och påverka klimatet.

När havsisarna och snötäckena smälter så förvandlas de lysande vita reflexerna av solljus i iskristal­ler­na till mörka fläckar. Värmen ökar fukten i atmosfären vilket gör att mer kortvågig strålning ab­sor­be­ras istället för att studsa ut i rymden.

-Det finns två typer av strålning som är viktiga för klimatet. En av dem påverkas av koldioxiden i luften. Samtidigt finns det aero­soler i luftföroreningar som reflekterar solljus, säger Kyle Ar­mour, forskare, Department of Earth. Atmospheric and Plane­ta­ry Sciences, MIT.

Källa: MIT

Den varmaste 30-årsperioden under 1400 år

IMG_2753
Den genomsnittliga havsnivån globalt har ökat med 0,19 meter under perioden1901-2010. Japanska sjön 2013. Foto/Kenneth Leverbeck
Under de senaste tre decennierna har jordytan successivt blivit varmare - mer än un­der något av de föregående årtiondena sedan 1850, enligt FNs klimatrapport 2014. 1983-2012 har troligen varit den varmaste 30-årsperioden på norra halv­klotet under de senas­te 1400 åren. De globala genomsnittliga temperaturökningen av markytan och havsytan visar på en upp­värm­ning med 0,85 ° C un­der perioden 1880-2012. Förutom den tydliga uppvärmning som har skett under årtionden, uppvisar mätningar av yttempera­tu­ren på betydande skillnader mellan olika årtionden men också variationer mellan åren. FNs klimatpanel konstaterar att trenderna utifrån mätningar av korta tidsperioder är myck­et käns­liga beroende på vilka start- och slutdatum man väljer och de återspeglar i allmänhet inte den lång­siktiga kli­matutvecklingen. Sedan inledningen av den industriella perioden har upptaget av koldioxid i oceanerna lett till för­sur­ning av ha­vet, pH-värdet vid havsytan har minskat med 0,1. Grönlands och Antarktis inlandsisar har minskat 1992-2011, troligen med större hastig­het under pe­rioden 2002-2011. Glaciärerna har också fortsatt att krympa. I rapporten konstateras att snötäcket på norra halvklotet under vårarna har fortsatt att minska. Tem­peraturen i perma­frosten har fortsatt att öka i de flesta regioner sedan början av 1980-talet. Den arktiska havsisen har minskat från 1979 till 2012 med 3,5-4,1 procent per de­cen­nium. Minsk­ningen har gått snabbast under somrarna. Enligt FNs klimatpanel är det däremot mycket troligt att havsisarna i Antarktis har ökat 1,2-1,8 pro­cent per år­ti­onde 1979-2012. Samtidigt är det troligt att det finns stora regio­nala skillnader i Antarktis - i vissa regioner sker om­fat­tande ökningar av havsisen medan den minskar i andra regioner. Den genomsnittliga havsnivån globalt har ökat med 0,19 meter under perioden1901-2010. Sedan mitten av 1900-talet har havsnivån stigit mer än under tidigare två årtusenden. Källa: IPCC Fifth Assessment Synthesis Report november 2014

Värmetålig jäst kan ge mer klimatsmart etanol

Med en enkel mutation kan man få jäst att växa vid högre temperatur än normalt. Det visar forskare vid Chalmers i en artikel som publiceras i tidskriften Science. Resultaten kan effektivisera tillverk­ningen av etanol till fordonsbränsle, och öka möjligheterna att använda restavfall som råvara. Om man inte kyler ner en industriell jästodling så dör jästcellerna av värmen som de själva avger. Idag kyler man jästodlingarna till 30 grader, den temperatur där jästcellerna är bäst på att utföra sitt jobb – att tillverka etanol. Men tillverkningen av bioetanol skulle bli både billigare och mer effektiv om man istället kunde hål­la 40 grader. Dels skulle stora summor sparas på nedkylningskostnader, och risken för bakte­rie­tillväxt skulle minska. Dels måste råvaran, till exempel stärkelse, brytas ner till sockerarter som jäs­ten kan använda och det fungerar bäst vid högre temperaturer. Forskarna har inte genmodifierat jästen. I stället har de avlat fram den med en metod som kallas för adaptiv laboratorie-evolution. Med den kan man få fram nya egenskaper utan att veta vilka mutatio­ner som krävs för att uppnå egenskaperna. Tre jästodlingar utsattes för en temperatur på cirka 40 grader. Efter drygt tre månader, när över 300 generationer hade passerat, började jästen plötsligt växa effektivt i alla tre odlingarna. Forskarna analyserade genuppsättningen och ämnesomsättningen hos tre jäststammar från varje od­ling. De kunde konstatera att flera olika mutationer hade skett hos de olika stammarna, men gemensamt för dem alla var mutationen som gav fecosterol, en molekyl som gör jästcellerna värmetåliga. Källa: Chalmers tekniska högskola

Sömnstörningar kan öka risken för Alzheimer

En studie gjord av sömnforskare vid Uppsala universitet visar att män som rapporterade om sömn­störningar löpte en ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom jämfört med dem som sov gott. Sömnforskarna har följt över 1000 män i Uppsala mellan åren 1970 och 2010. När studien inleddes var männen 50 år gamla. Resultaten visar att de som uppgav att de hade sömnstörningar också hade en högre risk att drabbas av Alzheimer och att risken för detta ökade särskilt om sömnstörningen dessutom förekom sent i li­vet. Det här tyder på att regelbundna goda sömnvanor kan vara betydelsefulla för att främja hjärn­hälsan hos män. - Det är viktigt att poängtera att det finns flera livsstilsfaktorer, såsom fysisk träning, som kan på­verka hjärnans hälsa. Det är viktigt att ha i åtanke att man kan påverka flera av dessa livsstilsfak­torer - däribland ens sömnvanor - för att hjärnan inte ska åldras i förtid eller drabbas av sjukdom då man blir äldre, säger forskaren Christian Benedict. Resultaten av studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer’s Dementia. Källa: Uppsala universitet