Med en enkel mutation kan man få jäst att växa vid högre temperatur än normalt. Det visar forskare vid Chalmers i en artikel som publiceras i tidskriften Science. Resultaten kan effektivisera tillverk­ningen av etanol till fordonsbränsle, och öka möjligheterna att använda restavfall som råvara.

Om man inte kyler ner en industriell jästodling så dör jästcellerna av värmen som de själva avger. Idag kyler man jästodlingarna till 30 grader, den temperatur där jästcellerna är bäst på att utföra sitt jobb – att tillverka etanol.
Men tillverkningen av bioetanol skulle bli både billigare och mer effektiv om man istället kunde hål­la 40 grader. Dels skulle stora summor sparas på nedkylningskostnader, och risken för bakte­rie­tillväxt skulle minska. Dels måste råvaran, till exempel stärkelse, brytas ner till sockerarter som jäs­ten kan använda och det fungerar bäst vid högre temperaturer.

Forskarna har inte genmodifierat jästen. I stället har de avlat fram den med en metod som kallas för adaptiv laboratorie-evolution. Med den kan man få fram nya egenskaper utan att veta vilka mutatio­ner som krävs för att uppnå egenskaperna.
Tre jästodlingar utsattes för en temperatur på cirka 40 grader. Efter drygt tre månader, när över 300 generationer hade passerat, började jästen plötsligt växa effektivt i alla tre odlingarna.

Forskarna analyserade genuppsättningen och ämnesomsättningen hos tre jäststammar från varje od­ling.

De kunde konstatera att flera olika mutationer hade skett hos de olika stammarna, men gemensamt för dem alla var mutationen som gav fecosterol, en molekyl som gör jästcellerna värmetåliga.

Källa: Chalmers tekniska högskola

En studie gjord av sömnforskare vid Uppsala universitet visar att män som rapporterade om sömn­störningar löpte en ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom jämfört med dem som sov gott.

Sömnforskarna har följt över 1000 män i Uppsala mellan åren 1970 och 2010. När studien inleddes var männen 50 år gamla.

Resultaten visar att de som uppgav att de hade sömnstörningar också hade en högre risk att drabbas av Alzheimer och att risken för detta ökade särskilt om sömnstörningen dessutom förekom sent i li­vet. Det här tyder på att regelbundna goda sömnvanor kan vara betydelsefulla för att främja hjärn­hälsan hos män.

– Det är viktigt att poängtera att det finns flera livsstilsfaktorer, såsom fysisk träning, som kan på­verka hjärnans hälsa. Det är viktigt att ha i åtanke att man kan påverka flera av dessa livsstilsfak­torer – däribland ens sömnvanor – för att hjärnan inte ska åldras i förtid eller drabbas av sjukdom då man blir äldre, säger forskaren Christian Benedict.

Resultaten av studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer’s Dementia.

Källa: Uppsala universitet