Idé om globalt klimatavtal utan FN är naiv

Thomas Sterner Göteborgs universitetThomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, varnar i en artikel i Nature Climate Change för en amerikansk idé om att ett globalt klimatavtal ska vä­xa fram automatiskt om olika länders handel med utsläppsrätter länkas ihop. Det är också en för­handlingsposition som USA intar inför FN:s klimatkonferens i Paris 2015. Idén är en farlig förenk­ling, varnar Sterner och hans amerikanska medförfattare. - Lika lite som människor helt frivilligt betalar skatt, lika lite kommer länder att minska sina kol­dioxidutsläpp om de inte ingår bindande avtal och är förvissade om att andra länder gör likadant, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Tillsammans med de amerikanska forskarna Jessica F. Green vid Case Western Reserve University och Gernot Wagner vid Environmental Defense Fund har Thomas Sterner skrivit artikeln "A balance of bottom-up and top-down in linking climate policies" som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change den 26 november 2014. Forskarna kritiserar den idé som framförs av amerikanska statsvetare och ekonomer och som USA bygger sin förhandlingsposition på inför COP21. USA anser att det inte behövs globala avtal och internationell samordning genom FN, utan att det räcker med inofficiell samordning av utsläpps­rättshandel mellan två länder i taget. -Vi anser detta naivt och förenklat och framför vår kritik för att förhindra att klimatkonferensen i Paris 2015 ska bli ett misslyckande, säger Thomas Sterner. Källa: Göteborgs universitet (26 nov 2014)

Klartecken för jätteteleskopet E-ELT

Det europeiska teleskopet E-ELT (European Extremely Large Telescope) blir verklighet. Styrelsen för det europeiska sydobservatoriet (ESO) godkände konstruktionen vid sitt möte den 3-4 december. Bilden visar hur jätteteleskopet E-ELT kan komma att se ut, placerat i Atacamaöknen i Chile. Illus­tration: ESO/L. Calçada. Konstruktionen av jätteteleskopet E-ELT sker i två faser. Den första fasen kommer att leverera ett 39-meters teleskop med en rad kraftfulla instrument. Jätteteleskopet kommer att möjliggöra ny astronomisk forskning, till exempel karakteri­se­ring av exoplaneter med massa liknande jordens, detaljerade studier av stjärnor i närliggande gala­xer samt ultra-känsliga observationer av det avlägsna universums struktur. Den första fasen beräknas stå färdig under mitten av 2020-talet. I den andra fasen av konstruktionen ska E-ELT uppnå sin fulla potential. Denna fas kommer att påbörjas så snart ytterligare finansiering finns. Genom Vetenskapsrådet har Sverige varit med i ESO sedan grundandet 1962 och deltagit i E-ELT-projektet sedan starten i december 2012. Svenska astronomer är delaktiga i utvecklingsarbetet för instrumenten som planeras vid E-ELT. Källa: Vetenskapsrådet

Mer bromerade flamskyddsmedel i barn än i deras mammor

Små barn utsätts för mer bromerade flamskyddsmedel (BFR) i hemmet än sina mammor. Två till tre gånger högre halter av bromerade flam­skydds­medel i småbarn jämfört med deras mammor. Det visar en avhandling från Stockholms universitet. BFR som exempelvis polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekaner (HBCD) används i olika konsumentvaror såsom möbler och diverse plastmaterial för att öka brandsäkerhe­ten. Männi­skor exponeras för dessa kemikalier främst via mat och damm. För att studera exponeringen för BFR analyserades blodprover från ett antal kvinnor och deras 11-15 månader gamla barn, damm från deltagarnas hem, ett antal representativa matprover samt prover av bröst­mjölk. Hur mycket dessa barn och kvinnor fick i sig från mat respektive damm uppskattades och jämfördes med koncen­tra­tionerna av BRF som fanns i deras blod. Halterna av flamskyddsmedel i barnens blod var högre än i mammorna. Även om halterna av BRF var bland de lägsta som fors­karna kän­ner till och inte i närheten av de nivåer som anses farliga. Damm verkar spela en stor roll för den exponering, speciellt gäller det små barn, men även intaget av bröstmjölk verkar bidra till barnens högre halter i blodet. -För mammor är ma­ten viktigare än dammet som exponeringsväg för BFR, säger Lena Sahl­ström, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, om sina resultat. Trots att flera BFR förbjöds för ett tiotal år sedan så finns de fortfarande kvar i gamla flamskyddade produkter i vår omgivning och även i utomhusmiljön. Dessutom har andra bromerade kemikalier, s.k. ”nya BFR”, introducerats på marknaden för att ersätta de som förbjudits. Källa: Stockholms universitet    

Nobelpristagare väljs bland hundratals kandidater

NobelprisetÅrligen nomineras hundratals kandidater till Nobelpriset för viktiga insatser inom fysik, kemi, fy­si­ologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. Urvalsprocessen är långdragen och hemlig.

Det var tillverkningen av dynamit runt om i världen som lade grund till Alfred Nobels efterlämnade förmögenhet på över 30 miljoner kronor. Avkastningen på kapitalet används till Nobelprisen.

1901 var prissumman 150 782 kronor. Det motsvarar drygt åtta miljoner kronor i 2011 års pen­ning­värde. 1994 låg summan på drygt sju miljoner kronor.

Högst tre pristagare och två skilda vetenskapliga arbeten kan väljas per utmärkelse. Med undantag för fredspriset, som också kan ges till institutioner, kan endast enskilda personer nomineras.

Om fredspriset inte delas ut under ett år, går pengarna istället till de vetenskapliga pristagarna. Detta har hänt 19 gånger.

Valberedningens nomineringsformulär skickas av Nobelkommittén till cirka 3000 individer, vanligt­vis i september året innan priserna delas ut. Dessa individer är ofta akademiker som arbetar inom relevanta område.

Inför fredspriset skickas förfrågningar till regeringar, medlemmar av internationella domstolar, pro­fessorer och rektorer, före detta fredsprismottagare och nuvarande eller tidigare medlemmar av den norska Nobelkommittén.

Tidsfristen för att skicka in nomineringarna är den 31 januari det år som priset ska delas ut. Nobel­kommittén nominerar cirka 300 potentiella pristagare från detta urval men även andra kan väljas.

De nominerade är inte offentligt namngivna eller medvetna om att de är aktuella för pri­set. Alla no­mineringsprotokoll förseglas i 50 år från tilldelningen av priset.

Nobelpriset tilldelas personer som har gjort viktiga insatser eller framsteg inom fysik, kemi, fysio­logi eller medicin, litteratur och fredsarbete.

Indelningen i dessa områden fastställdes av Alfred Nobel i det testamente som han upprättade 1895. Priserna delades ut första gången 1901.

Anledningen till varför Alfred Nobel inte instiftade ett pris i mate­matik har debatterats i olika sam­manhang genom åren.

Det har hävdats att han ville undvika att den svenske matematikern Gösta Mittag-Leffler, skulle få priset. Men det finns inget historiskt stöd för detta.

Troligare är att Alfred Nobel helt enkelt ansåg att matematiken inte var lika viktig för mänsklighe­ten som de fem områden som han valde.

Efter att Riksbankens ekonomipris inrättades har Nobelstiftelsen beslutat att inte acceptera ytterli­gare priser vid framtida utdelningar.

Det faktum att just ekonomisk vetenskap har fått nobelprisliknande status har lett till kritik mot bå­de eko­nomiprisets existens och inriktning. Bland kritikerna märks Peter Nobel, en av Alfred Nobels släk­tingar.

Jakob von Uexkull försökte utan framgång att intressera Nobelstiftelsen för ett nytt pris innan han 1980 inrättade Right Livelihood Award, även kallat det alternativa nobelpriset.

Även Michael Nobel (född Oleinikoff), avlägsen släkting till Alfred Nobel, fick problem med No­bel­stiftelsen när han i september 2007 ville instifta fyra nya "nobelpris" i alternativ energiteknik.

Nobelstiftelsen samt Nobelfamiljens ordförande betraktade detta som varumärkesintrång och miss­bruk av goodwill, och medarrangörerna till de nya prisen drog sig därför ur.

ForskarVärlden.se

Rymdskrot är ett växande miljöhot

Jorden omsluts av miljontals delar av skrot. Trots att rymdskrotet blir ett allt större problem kvarstår frågor om ansvarsfördelning och hur skräpet ska hanteras. 1986 skickades den första svenska satelliten upp i rymden. Vikings syfte var att utforska norrsken. Idag omsluts jorden av cirka 3700 satelliter. Varav endast 1100 är aktiva. Resten utgör en bråkdel av det rymdskrot som rör sig i hög hastighet i jordens omloppsbana. Den tekniska utvecklingen har gjort rymden mer tillgänglig än någonsin tidigare. Idag kan enskilda universitet och högskolor som exempelvis KTH bygga sin egen satellit och skjuta upp den för en rimlig kostnad. Baksidan av dessa framsteg är att det inte finns någon tydlig överenskommelse om vem som ska ta ansvar för rymdskrotet, säger Daniel Faria, forskare vid FOI och teknisk expert åt Utrikesdeparte­ment som arbetar med att ta fram en ny uppförandekod för rym­den. Samhället blir mer och mer beroende av tjänster från rymden i allt från kortbetalningar och tele- och kommunikationstjänster till miljöövervakning och positionering. Numera kommer regelbundet varningar för krockar i rymden. Allra störst är kollisionsrisken i de låga banorna men problemet finns också i den så viktiga geosta­tionära omloppsbanan, 36 000 kilometer över ekvatorn. Där ligger skrotet och satelliterna som ett smalt band. Källa: FOI  

Hjärnans hälsa kan påverkas av moderns bakterieflora

Att bakterier i den egna tarmen påverkar hjärnans utveckling och funktion vet vi sedan tidigare. Nu har forskare från, bland annat KTH, även upptäckt att hjärnan hos mössungar påverkas av mödrarnas bak­terieflora. – En förståelse kring de här mekanismerna kan ha viktig betydelse för förebyggande arbete och behandling av neurologiska sjukdomar som autism hos människor, säger Hans Hebert, professor i bioteknik vid KTH. Den så kallade Blod-hjärnbarriären i hjärnan är en central mekanism för hjärnans utveckling och funktion. Den ska fungera som en grindvakt och hindra skadliga ämnen från att passera in i hjärn­vävnaden från blodomloppet. Därför bör passagen genom barriären vara hårt reglerad. Endast sådana substanser och ämnen som förser hjärnan med energi ska tillåtas passera. I ett internationellt samarbetsprojekt har forskare kunnat visa att möss som saknar naturlig tarmflora hade högre genomsläpplighet i blod-hjärnbarriären än möss som exponerats för moderns tarmflora under fostertiden. Forskarna drar därför slutsatsen att musen/moderns tarmbakterier påverkar genomsläppligheten hos avkommans blod-hjärnbarriär. Den ökade genomsläppligheten bestod hos de bakteriefria mössen även i vuxen ålder och var kopp­lad till en lägre förekomst av de proteiner som bygger upp blod-hjärnbarriären. Källa: KTH