Forskare med drastiska lösningar på klimatfrågan

Föreläsare var professor Julian Savulescu, forskare från Universi­ty of Oxford, inbjuden av Institutet för fram­tidsstudier. Han talade om att använda droger för att förbättra mänskligt beteende för att lösa det 21:a århundra­dets stora problem: Klimatförändringar, miljöförstöring, terrorism, fat­tigdom, global ojämlikhet, massinvand­ring, utarmning av resurser, infektionssjukdomar, över­grepp och vanvård av barn. -Dessa problem är övervägande resultatet av mänskliga val och beteenden, och inte ett resultat av yttre hot, hävdade han. ”The Future of Humans: Moral Bioenhancement” var rubriken på seminariet, som utspelade sig i de tidigare spårvagnshallar­na, vid Birger Jarls­­ga­tan i Stockholm, i mitten av mars. Julian Savulescus utgångspunkt var att människans beteende tidigare i historien bestämdes av kort­siktiga lokala prob­lem, som exempelvis att finna föda och klara överlevnaden. Nu är problemen mer långsiktiga, globala och innefattar dessutom stor delar av mänskligheten. Vi människan klarar inte av att ta detta ansvar, menade Julian Savulescu. -De sociala problemen som vi står inför är globala. Ojämlikheten ökar i världen. Då är det ett stort prob­lem att män­ni­skor misslyckas att samarbeta för att hantera dessa frågor. -Miljöförbättringarna misslyckas för att människor inte har några moraliska problem att acceptera det­ta, sa Ju­lian Savulescu. Tillsammans med den svenske forskaren Ingmar Persson, hävdar Julian Savulescu därför att vi inte bör nö­ja oss med våra nuvarande strategier för att ta itu med dessa problem. -Vi bör inte bara se till att politiken är anpassad till våra moraliska begränsningar men också utnytt­ja möjligheterna att förän­d­ra människans biologiska förutsättningar. Bakgrunden är den medicinska forskningen och den genetiska ingenjörskonstens utveckling under senare decennier. Numera går det att föränd­ra män­niskors beteende med hjälp av läkemedel. Det finns behandlingsmetoder för att påverka impuls­kon­troll, våldsamt beteende och per­son­lighets­störningar hos människor. Julian Savulescu talade om möjligheten att använda sådana läkemedel för att förbättra människans mora­liskt beteende. Författaren och journalisten Göran Rosenberg, som var inbjuden till att kommentera föreläsningen, var klart skeptisk till forskarnas idéer.

-Det är inte vad som sker i hjärnan hos män­ni­skor som är vik­tigt utan vad som sker mellan oss som individer, sa han.

Att tala om samhället utanför människan är fel, menade Göran Rosenberg. Förtroendet mellan män­niskor kan aldrig vara kollektivt. Då är det alltid and­ra som drabbas. Kenneth Leverbeck redaktör /ForskarVärlden.se

Tinande permafrost frigör allt mer växthusgaser

 

Arktis blir allt varmare. Forskare arbetar för att förstå hur den globala uppvärmningen kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser från tinade permafrost. Ett internationellt forskarteam sammanfattar de nya rönen i tidskriften Nature.

Teamets studier visar att den tinande permafrosten inte kommer orsaka ome­delbara klimateffekter. Men fors­karna poängterar att bety­dande mängder växthusgaser väntas frisläppas över kommande årti­onden och för en lång tid fram­över.

Permafrosten kan liknas vid en stor frys som bevarat material i årtusenden. Den globala upp­värm­ningen har då samma effekt som att dra ut sladden. -Det organiska kolet i marken börjar nedbrytas vilket leder till ökad produktion av växthusgaser, sä­ger Gustaf Hugelius, forskare vid insti­tutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, och med­författare till artikeln i Nature. Forskarnas resultat visar att en del av det frusna kolet väntas tina och sedan successivt frisläppas som kol­di­oxid eller metan. Klimateffekten av detta kommer inte vara omedelbar men väntas vara betydande under det kommande århundradet och kommer fortgå under en mycket lång tid.  Källa: Stockholms universitet

Kycklingdiet istället för biff bättre för klimatet

Nötkött på matbordet är en av de stora klimatbovarna. Men man måste inte bli vegan för att klara miljömålen. En kost som innehåller proteiner från fågel, är ett smart och billigt sätt att minska vår klimatpåverkan. Det är slutsatserna i David Bryngelssons doktorsavhandling om markanvändning och klimatföränd­ringar, från den 18 mars vid Chalmers tekniska högskola. De senaste 20 åren har svenskarna ökat sin nötköttskonsumtion med över 50 procent. Ännu är vi in­te ifatt USA men trenden går mot allt allt fler människor äter allt mer nötkött. En trend som går stick i stäv med målet att begränsa temperaturökningen till 2 grader.Boskapsuppfödning står redan idag för hela 15 procent av de klimatgaser som vi människor ger upphov till. Den kost vi är vana vid i Sverige och i andra rika länder är helt enkelt inte är förenlig med klimatmålen, säger David Bryngelsson. Man kan ha etiska invändningar mot kycklingindustrin, menar han, men klimatvinsten med kyck­lingdiet kvar­står även med mer djurvänliga produktionsmetoder. Tekniska förbättringar i produk­ti­ons­kedjan kan i viss mån minska matsektorns klimatpåverkan men trots det ger nötdjur mest mil­jö­proble­m. Det är svårt att ändra på att nötdjur kräver mycket mat och att de släpper ifrån sig metangas. Dess­utom skövlas idag stora arealer skog för att ge plats åt den ökan­de mängden köttdjur, vilket också drabbar klimatet. Källa: Chalmers tekniska högskola