Behovet av satellitsystem har ökat i Arktis

Arktis har undersökts ur ett säkerhetspolitiskt och rymd­teknologiskt perspektiv i en tvärveten­skap­lig studie vid Totalförsvarets forskningsinstitut(FOI). Ett nytt Arktis håller på att växa fram. Aktiviteterna i området intensifieras, med ökad sjöfart, ener­gi- och mineralutvinning och utökad militära närvaron. Det nya Arktis är i stort behov av effektivare infrastruktur för exempelvis telekommunikation. I en ny rapport från FOI av Niklas Granholm, säkerhetspolitisk analytiker och forskaren Christer An­ders­son vid FOI beskrivs den strategiska utvecklingen i Arktis samt de teknologiska möjligheterna och utmaningarna på rymdområdet. - Vi har kombinerat våra analyser av de snabba strategiska förändringarna i området med den tek­nis­ka utvecklingen. Satellitbaserad infrastruktur för kommunikation och övervakning, som är fram­ta­gen inom ramen för internationellt samarbete, skulle bidra till säkerhets- och förtroendeskapande åt­gär­der. Både för den civila säkerheten som för den militära, säger Niklas Granholm. Behovet av satellitsystem har ökat i Arktis. Samtidigt som den teknologiska utvecklingen på rymd­området har genomgått en stor förändring. I dag finns möjligheterna att ta fram mindre och billigare specialanpassade satellitsystem. Forskarna bedömer att dessa nya satellitsystem kommer att an­vän­das av flera länder tack vare lägre pris och förbättrad prestanda. Källa: FOI

USA störst producent av vetenskapliga publikationer

Så länge som internationell publiceringsstatistik tagits fram systematiskt har USA varit världens största producent av vetenskapliga tidskriftspublikationer.

Mätt i antal publikationer i Thomson Reuters databas Web of Science passerade Kina Storbritannien och Japan under 2006. Kina är sedan dess världens näst största producent av publikationer.

USA bidrar för närvarande med 22 procent av innehållet i Web of Science och Kina med 13 pro­cent. Storbritannien och Japan bidrar med 5 procent vardera. Sverige är för närvarande världens 21:a största land mätt i antal publikationer per år (2013) och bidrar med 1 procent av världsproduk­tionen.

Bland de tio länderna som mellan 2007 och 2012 har haft den högsta procentuella tillväxten i artikelproduktion är sju stycken asiatiska och listan toppas av Saudiarabien, Malaysia och Iran. Kina har fortsatt hög tillväxt och kommer på en fjärde plats.

Serbien och Portugal, återfinns på position sex och sju och Egypten, som är det enda afrikanska landet på listan kommer på åttonde plats.

Tillväxten för den svenska produktionen av tidskriftsartiklar mellan 2007 och 2012 var 3,4 procent per år och Sverige återfinns på den nedre tredjedelen av de inkluderade länderna, tillsammans med många andra europeiska länder, liksom USA och Kanada. Danmark och Norge har dock högre till­växt än Sverige (6,3 procent respektive 4,8 procent).

Källa: Forskningens framtid, rapport Vetenskapsrådet

Fläck- och vattenavvisande kläder är skadliga

Det råder vetenskaplig konsensus om att de perfluorerade kemikalier som används i fläck- och vat­tenavvisande kläder är skadliga för människor. Tvåhundra forskare från 38 länder, däribland flera forskare från Stockholms universitet har under­tecknat skrivelsen ”Madrid Statement”. Skrivelsen, som även innehåller en plan för hur ytterligare skador kan förhindras, har publicerats i den veten­skapliga tidskriften Environmental Health Per­spectives (EHP). – ”Madrid Statement” är ett uttryck för oro av forskare som arbetar med karakteriseringen av an­vänd­ningsområden, egenskaper, analys, miljöspridning och bieffekter av perfluorerade alkylsyror, säger Ian Cousins. Han är professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stock­holms universitet och medförfattare till ”Madrid Statement”. Författarna och undertecknarna av ”Madrid Statement” är oroliga för att de befintliga perfluorerade alkylsyrorna (PFAS) nu ersätts med andra fluorerade ämnen, om vilka det saknas information vad gäller egenskaper och biologiska effekter. Källa: Stockholms universitet

En ökad instabilitet i Mellanöstern och Nordafrika

Forskare från FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) har analyserat det säkerhetspolitiska läget i Mellanöstern och Nordafrika samt de utmaningar som regionen står inför de närmsta 5–10 åren. Regionen går sannolikt mot en ökad in­sta­bilitet; en utveckling som kommer att få allt tydligare konsekvenser även för Europa.

Mellanöstern och Nordafrika (MENA-regionen) genomgår just nu en omstöpande förändring. Pro­cessen inleddes för fyra år sedan med den så kallade arabiska våren. Då var den allmänna stäm­ning­en euforisk och många hoppades på en demokratiseringsvåg.

Men utvecklingen i regionen sedan dess pekar i andra riktningar. Det skriver Mikael Eriksson och Samuel Berg­enwall, båda forskare vid FOI, i rapporten ”Mellanöstern och Nordafrika i ett 5–10-årsper­spektiv”.

– Det är svårt att säga hur saker kommer att utveckla sig. Men den generella tendensen vi ser i re­gionen är tilltagande säkerhetsutmaningar, med väpnade konflikter och återgångar till auktoritärt styre, säger Mikael Eriksson, doktor i statsvetenskap. Situationen i MENA får sannolikt allt tydligare konsekvenser även för Europa. En del av dem har vi redan anat: en återvändande-problematik med ”utländska krigare” som tar med sig spänningarna från konfliktområdena till Europa. Situationen i Syrien innebär även en rad låsningar i det interna­tionella systemet, inte minst i FN. De senaste åren har det folkliga upproret i Syrien utvecklats till ett inbördeskrig där en mängd ak­tö­rer, både statliga och icke-statliga, har blandat sig i och försvårat en politisk lösning. Situationen har särskilt kommit att stärka extremiströrelsen IS (Islamiska staten eller Daesh: en be­teckning som används i Mellanöstern)) i stora delar av Mellanöstern och Nordafrika. På grund av IS framväxt har man i flera länder tvingats att fokusera alltmer på kontraterrorism och maktfördelning än på demokratiprocesser. Källa: FOI