Extrema tryck ingång till nya material

Forskare vid Linköpings universitet har tillsammans med kollegor i Europa och USA visat att vid extremt högt tryck börjar även de innersta elektronerna i atomkärnorna i metallen osmium att sam­verka med varandra, ett fenomen man aldrig tidigare sett. Resultaten publiceras nu i Nature. Det högsta tryck man hittills använt är 4 miljoner atmosfärer eller 400 GPa, ungefär det tryck som råder i Jordens centrum. Tack var en ny metod har forskarna fått fram ett tryck som är dub­belt så högt som i Jordens centrum och 7,7 miljoner gånger högre än vid jordytan. Med stor precision har de sedan kunnat mäta såväl temperatur som atomernas inbördes positioner i en liten kristallbit av metallen osmium. Osmium är den metall som har den högsta densiteten och som är nästan lika hård som diamant. - Ju bättre kunskaper vi får om hur materien fungerar desto större möjligheter får vi att utveckla ma­terial som klarar extrema förhållanden. Vi flyttar ju ständigt forskningsfronten steg för steg, men det här innebär att vi tagit ett jättekliv, säger Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik vid LiU. Källa: Linköpings universitet

Kina och Ryssland: Ett ojämlikt förhållande

Kina är en viktig handelspartner för Ryssland, men Kinas handelsrelationer är främst med Europa och USA. I en rapport från FOI analyseras relationen mellan Ryssland och Kina ur ett säkerhetspolitiskt och ett ekonomiskt perspektiv. Samarbetet lovordas av de båda länderna men präglas också av kon­kur­rens och misstro. Kinesiska och ryska intressen tävlar i Centralasien, en region som Ryssland anser vara en del av sin intressesfär. Ryssland ser med oro på ett allt starkare ekonomiskt Kina och vad detta kan innebära för ryska Fjärran Östern, Rysslands svaga länk. På den internationella arenan enas länderna i sitt missnöje rörande USAs dominans. Samtidigt är relationen med USA den viktigaste för båda län­derna. De ekonomiska reformer som har genomförts i Kina har gjort landet till världens näst största eko­nomi. I Ryssland avtog ekonomiska reformer i mitten av 2000-talet och sedan 2012 stagnerar eko­nomin. Kina är en viktig handelspartner för Ryssland, men Kinas handelsrelationer är främst med Europa och USA. FOI -rapporten ”China and Russia – A Study on Coopertion, Competition and Distrust” är skriven av Märta Carlsson, Susanne Oxenstierna och Mikael Weissmann. Källa: FOI

Grafenbaserad film kyler elektronik

Forskare vid Chalmers har utvecklat en effektiv metod för att kyla elektronik med en grafenbaserad film. Filmen har över fyra gånger bättre värmeledningsförmåga än koppar. Den fäster dessutom bra mot elektronikkomponenter av kisel, till skillnad från grafenet i tidigare liknande försök. För några år sedan visade ett forskarlag, lett av Johan Liu, professor i elektronikproduktion på Chal­mers, för första gången att grafen har en kylande effekt på kiselbaserad elektronik. Sedan dess har även ändra forskare arbetat med grafen för kylning av kiselbaserad elektronik. – Men med de metoder som har funnits hittills kan man inte få bort så stora mängder värme efter­som det bara är några få atomlager som kan leda bort värmen, säger Johan Liu. När man försöker med många lager av grafen dyker det upp problem med vidhäftningen mellan gra­fenet och underlaget eftersom de bara hålls ihop med svaga van der Waals-bindningar. Forskarna har löst det här problemet genom att skapa starka kovalenta bindningar mellan grafen­fil­men och underlaget, som är en elektonikkomponent av kisel. Källa: Chalmers tekniska högskola

Blockerad prion kan lösa galna ko-sjukan

Creutzfeldt Jakobs sjukdom, galna ko-sjukan och scrapie är hjärnsjukdomar som idag saknar bot. Men nu kan forskare med hjälp av en specifik molekyl förhindra skadliga prioner från att orsaka celldöd i hjärnan. Det kan bana vägen för ett botemedel. Det var år 2012 som Peter Nilsson och hans kollegor på Linköpings universitet och universitet i Zürich för första gången fick indikationer på att de kanske var någon form av behandling mot prionsjukdomar på spåren. Då kunde de visa att luminiscenta konjugerade polymerer (LCP) stabiliserade prioner i vävnadssnitt från mushjärna. Prioner sprids till hjärnan hos människa eller djur genom smittad mat. Det var vad som hände på 1990-talet under utbrottet av galna ko-sjukan. Vid smitta antar kroppseget protein antar en felaktig form (prioner) och förökar sig. Till slut finns så mycket av den felaktiga strukturen att det bildas små ansamlingar i cellerna, vilket leder till cellernas död. Det finns likheter mellan prionsjukdomar och det som händer i hjärnan vid Alzheimer, Parkinson och ALS. Forskarnas förhoppning är nu att hitta en molekyl som påverkar också dessa sjukdomar, för att i framtiden komma närmare ett botemedel även här. Källa: Linköpings universitet