Den spektakulära röda klippan

Den spektakulära röda klippan ligger i Uluru–Kata Tjuta National Park i södra delen av Northern Territory i Australien.

Platsen är helig för de australiska aboriginerna och används än idag för ceremonier.  Här finns mängder med grottor och uråldriga målningar.

Klippan har haft religiös betydelse för aboriginerna i tiotusentals år. De ser helst att turisterna inte klättrar på Uluru.

Uluru är den lokala urbefolkningens namn på bergsformationen.  Aboriginer i den här regionen tillhör främst Pitjantjatjara och Yankunytjatjara.

Sitt västerländska namn(Ayers Rock) fick Uluru 1873 av William Gosse. Han döpte den efter Henry Ayers, som var regeringschef i South Australia.

Klippan beskrivs av geologer som en monolit eller ett inselberg. Vilket innebär att det är en solitär där de tidigare omgivande bergsformationerna har eroderat bort.

MINOLTA DIGITAL CAMERA

Den röda färgen på klipporna liksom det karga ökenlandskapet är karakteristiskt för de centrala delar­na av Australien.

Uluru består huvudsakligen av sandsten som har fått sin rödaktiga färg till följd av korrosion och re­flekterande mineraler såsom fältspat.

Klippan är omkring 3,5 kilometer lång. Den är upp till två kilometer bred och över åtta kilometer i omkrets. Toppen är 869 meter över havet och 348 meter över omkring liggande marknivå.

Både Uluru och de närbelägna Kata Tjuta-klipporna är bergtoppar som är delar av stora bergsmas­siv som fortsätter sex kilometer ner i marken.

Tillsammans med 36 andra monoliter ingår Uluru i den över 1300 kvadratkilometer stora national­parken i centrala Australien. 1987 togs parken upp på Unescos världsarvslista.

Kenneth Leverbeck

Rationalitet bättre än intelligens för att fatta bra beslut

Intelligens är bra när vi vill ta del av och förstå information, men den är inte lika bra för att hjälpa oss få en sann uppfattning om verkligheten. Då är rationalitet bättre. Den kan dessut­om övas upp. I en krönika i magasinet Insikt skriver Karim Jebari om smarta rävar och rädda igelkottar, och om varför proffstyckare inte är att lita på: En vecka före Barack Obamas valseger 2012 diskuterades hans chanser på en stimmig fest hos en vän. En gemensam bekant, som är medlem i Mensa och har ett blixtrande intellekt, redogjorde för ett komplicerat resonemang om varför Obama skulle förlora stort. Jag pekade på att detta bara kunde ske om Mitt Romney förändrade opinionen i ett stort antal del­sta­ter. Han avfärdade min invändning och hävdade att opinionsundersökningarna var systematiskt vilseledande i Obamas favör. Hur kunde en så intelligent person ha så fel? Dessvärre visade min bekant på ett för mig välkänt fenomen; att skarpsinne påfallande ofta åtföljs av väldigt spekulativa och konspiratoriska föres­tällningar om världen. Forskaren Philip Tetlock har undersökt den här frågan i flera decennier. I boken Superforecasting: The Art and Science of Prediction bidrar han till att underminera den envisa myten att rationalitet och intelligens är identiska eller starkt korrelerade. Intelligens handlar om kognitiv kapacitet, alltså hjärnans förmåga att lösa kognitivt krävande prob­lem, som IQ-tester typiskt mäter. Rationalitet handlar å andra sidan om att kunna bilda sig en korrekt uppfattning om verkligheten utifrån en begränsad mängd information. Om du är intresserad av att ha uppfattningar som är när­mare en sann representation av verkligheten, så är det rationalitet, inte intelligens, som är intressant. menar Karim Jebari. Filosofen Isaiah Berlin myntade en metafor för att beskriva skillnaden mellan två olika intellek­tu­ella attityder till världen; igelkottar och rävar. Den sortens personer som anser sig kunna förklara allt utifrån en idé om världen kallade han igelkottar. De vet bara en sak; att det finns rävar därute som är ute efter dem. Igelkottar är ideologer med färgade glasögon, analytiker med ett analysredskap, experter med ett expertisområde, författare med en tanke i huvudet. Ibland har de rätt; det finns faktiskt rävar därute. Men när allt annat än en räv dyker upp står de handfallna. Rävar, å sin sida, är igelkottarnas motsats. De är nyfikna, intelligenta och vet att världen är full av både hot och möjligheter. Rävar är eklektiska djur som plockar idéer från olika teorier och experter utan att respektera paketlösningarnas elegans. Där igelkotten försöker förklara sina observationer i ljuset av sin teori, är räven mer benägen att ändra eller överge sina teorier. Källa: Institutet för Framtidsstudier

En halv miljard till forskning på proteiner och biologiska läkemedel

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beslutat att anslå 320 miljoner kronor till ett forsknings­center för proteinforskning – Wallenberg Centre for Protein Research. Genom samarbetet med Upp­sala universitet, KTH, Chalmers och Astra­Zeneca, så beräknas satsningarna sammanlagt att uppgå till 510 miljoner kronor fram till och med år 2023. Wallenberg Centre for Protein Research har ambitionen att bli ett ledande internationellt kun­skaps­centrum för proteinforskning, med fokus på studier av människans proteiner och produktion av bio­logiska läkemedel. Centret avser att samarbeta med såväl mindre forskningsbolag som större läke­medelsföretag vid utveckling av nya produktionstekniker för bioläkemedel. – Det är mycket glädjande att vi med gemensamma krafter får till denna satsning som ger för­ut­sätt­ningar för fortsatt svensk proteinforskning i yppersta världsklass. Studier av människans prote­iner är en viktig del i den grundläggande förståelsen av människans biologi och sjukdomar. Centrets fo­kus på produktionstekniker för biologiska läkemedel kombinerar utmärkt grundforskning med tillämpningar vilket vi tror kommer vara en viktig framgångsfaktor, säger Peter Wallenberg Jr, ord­förande i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Biologiska läkemedel har revolutionerat medicinen och gjort det möjligt att också behandla avan­cerade sjuk­domar, däribland olika former av cancer och autoimmuna sjukdomstillstånd. I framtiden för­vän­tar forskarna att många fler sjukdomar än i dag kommer att bli behandlade med hjälp av biologiska molekyler, främst baserade på antikroppar. Centret ska lokaliseras till AlbaNova Universitetscentrum på KTH och SciLife Lab i Stock­holm, samt Uppsala universitet och Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Källa: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Svenska alger för biobränslen och som föda

Seafarm är ett forskningsprojekt med storskalig odling av alger på västkusten. Algerna ska an­vändas vid utveckling av biobränslen och nya material men även som föda. Seafarm startade 2014, och är ett samar­bete mellan KTH, Göteborgs universitet och Chal­mers. Under maj nästa år beräknas den första skörden av alger komma vid experimentanläggningen. Det fina med alger är att de är klimatsmarta. Man behöver inte vattna dem, man behöver inte göd­sla dem och de tar inte upp värdefull åkermark, eftersom de odlas i havet. -Det gör att det finns sto­ra miljöfördelar med att äta alger, jämfört med landbaserade växter, kom­menterar lektor Fredrik Grön­dahl, avdelningen för Industriell Ekologi på KTH, som leder projektet Seafarm. I Sydostasien och Kina har intresse för algproduktion ifrån Europa ökat. På många ställen i Asien är vattendragen numera förorenade, alger kan exempelvis innehålla tungmetaller. De radioaktiva läckagen från kärnkraftverket i Fukoshima har gjort att Japan tittar mot Europa när det gäller algimport. I början av projektet var inte forskarnas tanke att algodlingen skulle användas som föda. Det har kom­mit mer som en biprodukt. Omkring 75 ton alger räknar forskarna med att den första skörden kommer ge. Det är mycket mer alger än vad som be­hövs för de experiment som forskarna kommer att göra i projekt Seafarm. Källa: KTH  

Psykologisk behandling på internet kan frigöra resurser

Internetbaserad psykologisk behandling uppvisar stora effekter och kan frigöra terapeutresurser så att fler patienter kan få hjälp av primärvården. Det framgår av en avhandling från Göteborgs universitet. Marie Kivi, själv primärvårdspsykolog, baserar sin avhandling på ett projekt som involverat arton vårdcentraler i Västra Götaland. En grupp patienter som fick internetbaserad behandling jämfördes med en grupp som fick sedvanlig behandling. Resultaten visar att internetbaserad behandling också i primärvården är lika effektiv som den sedvanliga behandlingen. Men alla patienter svarar inte likadant på de olika behandlingsalternativen. – När vi tittar närmare på den internetbaserade behandlingen ser vi att hälften av dessa patienter svarar bra och får en god effekt, säger Marie Kivi. – Vi kan innan behandlingen inleds inte hitta någon enskild faktor som särskiljer de patienter som svarar på behandlingen från dem som inte gör det, säger Marie Kivi. Men de som svarar på behand­lingen jobbar mer med de olika komponenterna i det paket internetbehandlingen består av. Bland dem som svarar på behandlingen syns också effekter tidigt. Liknande mönster har forskare sett även kring andra terapimetoder, som bedrivs ansikte mot ansikte. – Det kan alltså vara så att om patientens depression inte minskar relativt tidigt, bör psykologen överväga att anpassa behandlingen, eller helt byta till en annan. Internetbaserad behandling är effektiv och väl fungerande, men liksom all annan behandling passar den inte alla, säger Marie Kivi. De goda resultaten från studien pekar på att metoden skulle kunna frigöra stora resurser inom primärvården ifall den infördes brett. – Man brukar uppskatta att ungefär en tredjedel av alla besök i primärvården är kopplade till psykologiska problem eller psykiska sjukdomar. Att internetbehandling fungerar bra även på vårdcentraler kan bli till stor nytta för patienterna, säger Marie Kivi. Källa: Göteborgs universitet

Kemikalieinspektionen föreslår ny EU-lag om textilier

Kemikalieinspektionen föreslår att regeringen arbetar för en särskild produktlag om textilier i EU. Syftet är att minska riskerna med kemikalier i bland annat kläder. Förslaget finns i en rapport som Kemikalieinspektionen lämnar till regeringen i dag. – Det förekommer ämnen i textilier som kan skada människor och miljön. Det är dessutom svårt för företag, myndigheter och konsumenter att få information om vilka kemiska ämnen som finns i textil. En särskild EU-lagstiftning på området skulle vara det mest effektiva sättet att minska riskerna, säger Amelie Pedersen, projektledare för regeringsuppdraget på Kemikalieinspektionen. Kemikalieinspektionen föreslår i rapporten att regeringen påbörjar ett arbete för att inom EU utveckla en enhetlig produktlagstiftning för textilier. Enligt förslaget bör den nya EU-lagstiftningen omfatta ämnen med särskilt farliga egenskaper, som kan ge allvarliga, långvariga och bestående effekter på människors hälsa eller på miljön. Ämnena kan till exempel orsaka cancer, skada förmågan att få barn eller vara skadliga för miljön. Kemikalieinspektionen vill undersöka möjligheterna till utökade begränsningar genom EU:s kemikalielagstiftning Reach, för vissa så kallade azofärgämnen. Dessa tillsätts i textilier och kan brytas ner till cancerframkallande ämnen. Myndigheten vill även pröva möjligheterna till märkningskrav i EU för allergiframkallande ämnen i textil. Kemikalieinspektionen föreslår utöver detta att regeringen överväger behovet av en särskild utredning om en skatt på kläder och hemtextilier. Ekonomiska styrmedel kan vara ett komplement i väntan på en lagstiftning för att minska riskerna med farliga ämnen i textil. Källa: Kemikalieinspektionen Se också Fläck- och vattenavvisande kläder är skadliga

Svenska forskare skapar elektroniska växter

Med halvledande polymerer kan såväl analoga som digitala elektroniska kretsar skapas inne i le­vande blommor, buskar och träd. Det visar forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, Lin­köpings universitet. Resultaten publiceras i Science Advances. Med hjälp av de kanaler som fördelar vatten och näring i växter har forskargruppen vid Laboratoriet för organisk elektronik, under ledning av professor Magnus Berggren, byggt upp nyckelkompo­nen­terna i elektroniska kretsar. I en artikel i Science Advances visar de hur rosor kan tillverka både analoga och digitala elektro­nis­ka kretsar, som i förlängningen kan utnyttjas för att exempelvis reglera växtens fysiologi. Traditionell elektronik skickar och bearbetar elektroniska signaler medan växter transporterar och behandlar joner och växthormoner. I organisk elektronik, baserad på halvledande polymerer, kan både joner och elektroner fungera som signalbärare, vilket gör det möjligt översätta växternas signa­ler till traditionell elektronik. Med organisk elektronik integrerad i växter öppnar sig en lång rad möjligheter, som att ta tillvara energi från fotosyntesen i en bränslecell eller att läsa av och styra växters tillväxt och andra inre funktioner. - Tidigare har vi inte haft några bra verktyg för att mäta koncentrationen av olika molekyler inne i levande växter. Nu kommer vi att kunna påverka koncentrationen av de olika ämnen i växten som styr tillväxt och utveckling.  Här ser jag stora möjligheter att vi kan lära oss mer, säger Ove Nilsson, professor i växters reproduktionsbiologi på Umeå plant science center, medförfattare till artikeln. Källa: Linköpings universitet