Svensk geolog upptäcker nytt mineral i Afrika

Ett nytt mineral har upptäckts av en svensk geolog vid Sveriges geologiska under­sök­ning (SGU) i en mi­neralrik gruva i Namibia.
Mineralet har fått namnet ”grootfonteinit” efter den region i Namibia där upptäckten gjordes.

Geo­lo­gen heter Erik Jonsson, statsgeolog SGU, och adjungerad professor vid Uppsala uni­ver­sitet.
Grootfonteinit hittades i Kombatgruvan, som genom åren har stått för flera mineralupptäckter. Gru­van är mineralogiskt besläktad med Långban i östra Värmland, den internationellt mest kända sven­ska mineralförekomsten.
Mineralet undersöktes i samarbete med ryska kollegor, och har godkänts av den internationella mi­neralogiska sammanslutningen IMA – en organisation som har tilluppgift att vetenskapligt granska och utvärdera upptäckter av nya mineraler.
Efter flera hundra år av systematiska under­sökningar känner geologer idag till flera tusen olika mi­neraler.  Även om mineralupptäckter är mycket mera sällsynta än motsvarande upp­täckter inom de biologiska vetenskaperna.
Varje nytt mineral som upptäckts är en pusselbit i förståelsen av Jorden som kan ge nya kunskaper om atomstrukturer och om okända material med unika egenskaper.
Källa: SGU

LFV nominerad för fjärrstyrda flygledningstorn

Saab och LFV(Luftfartsverket) är nominerade till Aviations Week’s 2016 Laureate Award för det operativa genomförandet av världens första fjärrstyrda flygtrafikledningstorn. Nomineringen är inom kategorin ”Commercial Aviation” och priset delas ut i Washington den tredje mars 2016.

I 60 år har Aviation Week uppmärksammat extraordinära prestationer av människor eller organisationer inom flyg, rymd och försvar. Pristagarnas bedrifter visar på innovation och ska inspirera andra att sträva mot framgång och förändring.

Källa: LFV

Det första fjärrstyrda tornet i sitt slag i världen

Det var 2014 som Transportstyrelsen beslutade att ge LFV tillstånd att fjärrstyra flygledartornet i Örnsköldsvik från Sundsvall. Tillståndet är det första i sitt slag och ger på sikt möjligheter att öka tillgängligheten till en flygplats samtidigt som flygsäkerheten behålls.

Den 31 oktober 2014 fick LFV tillstånd att fjärrstyra flygtrafiken på Örnsköldsviks flygplats från Sunds­valls flygplats. Granskningen inför beslutet har pågått parallellt med att den nya tekniken byggts upp och testats.

– I vårt uppdrag som myndighet ligger att främja en internationellt konkurrenskraftig svensk luft­fart, att möjliggöra teknikutveckling och tillgänglighet samtidigt som vi behåller en hög flyg­säker­het. Det har varit utgångspunkten för vårt arbete med tillståndet för Örnsköldsvik, säger Ingrid Cherfils, sjö- och luftfartsdirektör på Transportstyrelsen.

Tillståndet, som är det första i sitt slag i världen gäller enbart fjärrstyrning av flygledartornet i Örn­sköldsvik. Det krävs enskilda godkännanden för varje flygledartorn som ska fjärrstyras.

Källa: Transportstyrelsen

Kommunikologi och pseudovetenskap

Pseudovetenskap är inget nytt fenomen. Den har funnits i alla tider i olika skepnader. Den senaste i raden tycks vara kom­mu­ni­kologi, ett kurskoncept för ledar­skapsutveckling.

Vetenskapsradion har studerat fenomenet och intervjuat deltagare. Många är kritiska och menar att innehållet i kurserna är oseriöst. Kurserna beskrivs som en lekstuga och jämförs med en reli­gös sekt, nämligen Scientologikyr­kan.

Chefstjänstemän i fackför­bund och kommuner har under senare tid gått igenom kurser i kommu­ni­kologi för många miljon­tals kronor. Mycket av dem medlems- eller skattemedel.

Nu menar etablerade forskare som har försökt studera kommunikologin som metod att den inte vilar på vetenskaplig grund, inte minst eftersom arrangörerna vägrar  gå med på en granskning.

Pseudovetenskap kan definieras som en lära som hävdar sig vara vetenskaplig men som inte upp­fyl­ler veten­skap­liga kri­terier. Enligt Nationalencyklopedin är pseudovetenskap en mystisk eller spe­kulativ forskning som inte är accep­te­rad av vetenskapssamhället.

Grunden för forskning är skepsis mot såväl egna som andras teorier. Riktig ve­tenskap för­utsätter att forskaren betraktar sina teorier med kritisk blick och utsätter dem för prövningar.

Den som genomfört experiment ska noggrant fundera igenom vilka okont­rollerade källor som kan ha påverkat utfallet och ska dessutom redovisa detta.

Forskaren ska söka efter de sanna svaren, oavsett vad de visar. När slutsatserma redovisas måste lika stor kraft läggas på argument som talar för liksom talar emot. Att undanhålla fakta och enbart lägga fram argument som stödjer de egna slutsatserna är ett ve­ten­skap­ligt brott.

Kenneth Leverbeck

redaktör ForskarVärlden

Nordkorea gjorde nytt kärnvapenprov

FOI har på grundval av seismiska data bedömt att Nordkorea genomförde ett nytt kärnvapen­prov den 6 januari. Det fjärde i ordningen sedan 2006.

Nordkorea fortsätter att utveckla sitt kärnvapenprogram i strid med flera FN-resolutioner som för­bjuder landet att både utveckla kärnladdningar, stridsspetsar och vapenbärare, särskilt missiler.

Men trots omvärldens sanktioner och mångåriga försök att hindra Nordkorea finns mycket lite kun­skap om landets verkliga kärnvapenkapacitet. Den information som kan inhämtas vid prov­spräng­ningar blir därför särskilt viktig för att öka kunskapen om kärnvapenprogrammet.

Baserat på mätningar vid FOIs seismiska mätstation i Hagfors och mätningar från det interna­tionel­la övervakningssystemet var skalvets magnitud cirka 5.0.

Den seismiska signalen är jämförbar med vad som uppmättes vid det senaste nordkoreanska provet 2013 som hade en uppskattad laddnings­styrka på mellan 10 och 20 kiloton.

– Vi väntar fortfarande på om det dyker upp någon mer information på sensorsystemen i regionen. Det säger Anders Ringbom, forskare FOI, som tillsammans med kolleger ansvarar för den svenska be­döm­ning­en på uppdrag av UD.

Flera internationella mätstationer för så kallade radionuklider, till exempel ädelgasen xenon, finns i regionen. Bland annat finns en mätstation i Japan som är utrustad med ett svenskt SAUNA-system, utvecklat av FOI. Analys av data från sådana mätsystem kan komma att ge ytterligare information om laddningens natur.

De internationella reaktionerna på provsprängningen har varit starka och de flesta länder gör, lik­som Sverige bedömningen att det rör sig om någon typ av kärnvapentest.

Provet har redan fördömts av FN:s säkerhetsråd med hänvisning till att det strider mot principerna i icke-spridningsavtalet (NPT), provstoppsavtalet (CTBT) och FN:s resolutioner.

Källa: FOI

Shanghai – åter Kinas finansiella centrum

IMG_0598När aktiekurserna rör sig på börsen i Shanghai, sjunker eller stiger, då reagerar i stort sett alla fi­nan­siella marknader runt om i världen.

Den koloniala arkitekturen längs The Bund påminner om att Shanghai även tidigare var ett le­dande finansiellt centrum i Asien. Då var det engelsmän, fransmän och ryssar som etablerade sig här.

IMG_0603Kina har sedan länge tagit positionen som den dominerande och drivande ekonomin bland värl­dens länder. Alla multinationella företag med självaktning har numera både försäljning och produktion i Ki­na.

De kinesiska ledarna pekar ut riktningen för morgondagens värld, allt orkestrerat under en märklig blandning av rent kapita­listisk marknadsekonomi och kommu­nistiskt centralstyre.

IMG_0582I Shanghai uppförs allt fler skyskrapor med hundra våningar eller mer. Mellan de höga affärs­kom­plexen syns ett och annat buddhistiskt tempel, som tecken på att religio­nen fortfarande lever trots över 60 års kommu­nistiskt styre.

Den unga gene­ra­tionen av kine­ser flyttar ofta in till städerna för att få arbete. Lönen här är betydligt hög­re än på landsbygden.

IMG_0580Längs de breda avenyerna syns stora eleganta bilar, många är europeiska märken, exempelvis BMW, Au­di, Mer­ce­des, Volkswagen och även en och annan Volvo.

Cyklisterna som tidigare dominerade stadsbil­den i storstäderna, är i stort sett försvunna. Nu är det el­mo­ped som gäller för den som inte har bil.

Kenneth Leverbeck

augusti 2015