Övergödningen av Östersjön till följd av utsläpp av näringsämnen har länge ansetts förvärras av att bottensedimenten läcker ut fosfor till vattenmassan.

Nu visar forskare från IVL, Svenska Miljöinsti­tutet, att förråden av rörlig fosfor i de djupa bottnarna (under 70 meters djup) i prin­cip är tömda.

Detta i sin tur beror på att mer eller mindre permanent syrebrist varit rådande i bottenvattnet under flera decennier.

– När vi jämför bottnarna i den egentliga Östersjön med dem i Bottenhavet ser vi att fosformäng­derna är många gånger högre norr om Ålands hav. I Bottenhavet är sedimenten syresatta vilket gör att den mesta av den rörliga fosforn sitter fast, säger Mikael Malmaeus en av forskarna bakom stu­dien.

Att så mycket fosfor har läckt ut ur sedimenten är en anledning till att Östersjön är övergödd, med algblomningar och andra negativa konsekvenser. Samtidigt finns möjligheten att de djupare bott­narna skulle kunna binda tillbaka en del av den fosfor som idag befinner sig i vattenmassan, om syreförhållandena skulle förbättras.

– De miljöförhållanden som idag råder i Bottenhavet visar i någon mening vad åtgärderna för att minska övergödningen till Östersjön syftar mot. Vi ser att en förutsättning för att minskad närsalts­tillförsel ska ge en önskvärd effekt inom överskådlig tid är förbättrade syreförhållanden i botten­vattnet, säger Mikael Malmaeus.

Studien, som bygger både på nyinsamlade data och äldre material, redovisas i en artikel i senaste numret av Tidskriften Vatten.

Källa: IVL

Ett klimatscenario är en beskrivning av en tänkbar utveckling av klimatet i framtiden i meteoro­lo­giska termer. Nu finns SMHIs klimatscenarier för två nya områden; Arktis och södra Asien. De är gjorda inom ramen för Cordex, som ska ge högupplösta scenarier för jordens alla landområden.

– Framtida klimat beräknas med klimatmodeller. En klimatmodell är ett datorprogram som be­skri­ver de fysikaliska lagar vi vet styr klimatsystemet. Beräkningarna görs på kraftfulla superdatorer. Klimatmodellerna matas med antaganden om framtida halter av växthusgaser, för att se hur de kan komma att påverka framtidens klimat, säger Gustav Strandberg, forskare vid SMHI.

– Det finns två scenarier för respektive område, ett som är baserat på fortsatt höga utsläpp av växt­husgaser, ett där utsläppen begränsats. I kartor kan användare se hur temperatur och nederbörd kan förändras utifrån de olika utsläppsnivåerna, berättar Lena Lindström, produktansvarig för klimat­tjänster på SMHI.

Klimatscenarierna för Arktis och södra Asien finns fritt tillgängliga på smhi.se.

Källa SMHI