Ekosystem varnar innan de ”slår över”

Hela ekosystem, exempelvis sjöar, kan plötsligt slå över från ett tillstånd till ett annat och klart vatten blir på kort tid grönt och grumligt av alger. Orsakerna är till stor del okända.

Nu har forskare vid bland annat Lunds universitet undersökt vad som krävs för att på ett bättre och säkrare sätt kunna använda naturens egna varningssignaler om förestående överslag i ekologiska system. När en dricksvattentäkt eller en badsjö plötsligt blir grön av alger innebär det en kraftig försämring av vattenkvaliteten. Om den sortens ekologiska överslag eller skiften skulle gå att förutsäga genom att tyda varningssignalerna på ett säkrare sätt så skulle samhället genom att sätta in tidiga åtgärder kunna förhindra att hela ekosystem kapsejsar. En varningssignal kan vara att mängden alger i en sjö varierar kraftigt och hoppar upp och ner. Teoribildningen kring dessa naturens egna varningssignaler är omfattande, men de har inte testats vetenskapligt i praktiken, inte förrän nu.   - Vi har utvärderat varningssignalerna globalt och funnit att de ofta fungerar men tyvärr också att de inte visar samma resultat. Framför allt ser vi att det behövs långa mätserier och mycket expertkunskaper för att säkert kunna fastslå att ett ekosystem är på väg att välta över, säger Lars-Anders Hansson, limnolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund. Forskargrupper baserade i Sverige, Tyskland och Österrike har gemensamt nått fram till resultaten inom ramen för det EU-finansierade projektet Limnotip. Forskarna har analyserat mätserier från sjöar som redan slagit över från ett tillstånd till ett annat. Genom att arbeta sig bakåt i tiden har de studerat vilka varningssignaler som fanns innan ekosystemet vändes över ända. -Våra studier ger visst hopp om att varningssignaler faktiskt existerar och kan användas i praktiken. Därmed finns möjligheten att vidta åtgärder innan ett katastrofalt regimskifte slår igenom. Tyvärr ser vi också att det saknas mycket fackkunskap för att utvärdera varningssignalerna, men den insikten är också en viktig pusselbit för beslutsfattare, säger Lars-Anders Hansson. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS Källa: Lunds universitet  

 De bygger nästa generations mobila VR-teknik

KTH har fått ett forskningsanslag från Vinnova för att utveckla nästa generations mobila Virtual Reality-teknik. Tillsamms med Tobii och Ericsson kommer projektet att ta fram en prototyp med mobil VR med inbyggd ögonspårning som skall användas tillsammans med Ericssons 5G-testnät.   -Visst finns det mobil VR-teknik redan, men dagens lösningar är begränsande. Man sitter fast med en sladd i en stor dator. De drar därtill mycket ström och har dålig upplösning. Det finns inte heller särskilt mycket innehåll att tillgå, säger Konrad Tollmar, docent på Skolan för informations- och kommunikationsteknik vid KTH. Han är projektledare för SEEN (Smart Eye-tracking Enabled Networking) där KTH tillsammans med Tobii och Ericsson ska utveckla nästa generations Virtual Reality men också Augmented Reality (AR). – Vi ska tillsammans med Tobii implementera ögonspårning i en VR-hjälm. I och med att vi vet var användaren tittar behöver vi bara leverera bild med hög kvalitetet just där, och kan låta resten hålla lägre kvalitet. På det sättet blir VR-tekniken energimässigt mycket mera effektiv, och dataöverföringsmängden blir lägre. Konrad Tollmar lägger till att upplevelsen i mångt och mycket kommer att likna hur vi normalt ser på vår omgivning, där bilden är skarp där vi tittar och inte fullt lika skarp i periferin. – Ericsson är också med på tåget och tillsammans med dem ska vi bygga tjänster i deras 5G-nät som kan leverera VR-innehåll. En sådan tjänst skulle till exempel kunna lära sig hur användaren, enskilt eller som del av en större grupp, tittar på innehåll. Detta är dock en lite mera visionär idé för framtiden. Källa: KTH

Förbättrad tillverkning av dopaminceller för Parkinsons

Den första transplanteringen av stamceller till patienter med Parkinsons sjukdom är snart inom räckhåll. Ett problem var länge att sådana celler i djurförsök gett ganska varierande resultat, trots att alla sett lika lovande ut från början. Forskare från Lunds universitet har nu hittat källan till variationen och utvecklat ett recept som gör stamcellsproduktionen effektivare och bättre, och underlättar vägen fram till den första transplantationen på människa. För två år sedan publicerade hennes forskargrupp en studie som visade att det var möjligt att producera dopaminceller från stamceller, och att dessa celler fungerade lika bra i hjärnan på försöksdjur som de celler som normalt finns där. Förhoppningen var då att stamcellstransplantationer för Parkinsons sjukdom skulle kunna påbörjas inom några år. Dessa transplantationer planeras, när det blir dags, att göras bl.a. i Lund och Cambridge i form av försök på ett begränsat antal noga utvalda patienter. Studien är gjord tillsammans med flera forskare från Karolinska Institutet, under ledning av professor Thomas Perlmann.   Fynden är tätt länkade till en andra studie från samma nätverk av forskare. Den handlar om genomanalys av den normala utvecklingen av dopaminproducerande nervceller i ett embryo, och publiceras samtidigt i Cell Stem Cell. Källa: Lunds universitet