Forskare vid Integrated Transport Research Lab, vid KTH, har tagit fram fyra potentiella framtidsscenarion för autonoma fordon. Självkörande bilar utvecklas i ett rasande tempo, och flera stora fordonstillverkare har annonserat att de kommer att fullständigt autonoma bilar ute på gatorna redan i början av 2020-talet.
Frågan är inte om utan när som självkörande bilar kommer att vara en vanlig syn på våra vägar. Det är många forskare eniga om, liksom att de självkörande bilarna har potentialen att förändra samhället från grunden, både vad gäller transporter och rörlighet.
I litteratur och forskning nämns båda positiva och negativa effekter. Bland de positiva finns smidigare trafikflöden. och möjlighet till ökad rörlighet för de som saknas körkort, samt ett minskat behov av parkeringsplatser. Självkörande bilar kan också bidra till att fler reser gemensamt, till exempel via bilpooler.
Bland de negativa effekterna kan nämnas ökad konsumtion av transporttjänster vilket leder till fler körda kilometer per bil. Detta förstärks av att tomma självkörande bilar kör runt. Då självkörande bilar kommer att kosta en hel del kan klyftorna mellan olika inkomstgrupper i samhället vidgas.
Det är på grund av detta som forskarna valt att titta närmare på framtiden för självkörande bilar, och ta fram olika scenarier.
– Självkörande fordon är hajp just nu, men en sak är säker: de kommer att komma. En sak är extra intressant, och det är att det går mycket snabbt. Hade någon frågat en forskare för fem år sedan när de självkörande bilarna skulle finns på våra gator skulle svaret vara år 2040. För två år sedan hade svaret blivit 2030 och idag säger tillverkarna ”runt 2020”. Vanligtvis brukar teknikutveckling drabbas av förseningar, säger Anna Pernestål Brenden.
Det finns många olika visioner, fortsätter hon, vilket bidragit till en mycket spretig framtidsbild. För att få till en gemensam plattform, både för KTH och hela Sverige, så har de fyra scenarierna tagits fram.
– Den viktigaste poängen med denna studie är att dels inse att vi idag inte vet hur samhället kommer att se ut, dels att det är nu vi bestämmer vad som kommer att te sig. Visst kan man tänka sig att det finns gott om tid att ändra på saker senare, men då ska man samtidigt ta hänsyn till att vi redan nu bygger in val i systemet.
Förutom Anna Pernestål Brenden har även forskarna Ida Kristoffersson och Lars-Göran Mattsson arbetat med scenarierna och rapporten.
Källa: KTH