Forskare skräddarsyr ”digitala tvillingar” för medicinsk behandling

Avancerade datormodeller av sjukdomar kan komma att användas för att förbättra diagnoser och behandlingar. Målet är utveckling av ”digitala tvillingar” av varje enskild patient, för att få fram de bästa metoderna.

Ett av de största problem är att läkemedel är ineffektiva för mellan 40 och 70 procent av patienterna med vanliga sjukdomar. En viktig orsak till det är att många sjukdomar sällan orsakas av ett enda, lätt behandlingsbart fel.

Istället beror de flesta sjukdomar på förändrade interaktioner mellan tusentals gener i många olika celltyper. En annan anledning är att dessa interaktioner kan skilja sig åt mellan patienter med samma diagnos. Det finns ett stort gap mellan denna komplexitet och modern sjukvård. En internationell forskargrupp arbetar nu för att överbrygga detta gap genom att bygga datormodeller av de förändrade interaktionerna i många celltyper.

– Vårt mål är att utveckla datormodellerna till ”digitala tvillingar” av enskilda patienters sjukdomar för att kunna skräddarsy medicinering till varje patient. Tanken är att varje tvilling med datorns hjälp behandlas med tusentals mediciner innan man väljer ut den bästa för att behandla patienten, säger Mikael Benson, professor vid Linköpings universitet, som också lett studien.

Forskarna började med att utveckla metoder för att konstruera digitala tvillingar med hjälp av en musmodell av ledgångsreumatism. De använde en ny teknik, enkelcells RNA-sekvensering, för att bestämma all genaktivitet i var och en av tusentals enskilda celler från de sjuka mössens leder. För att konstruera datormodeller använde forskarna nätverksanalys.

– Nätverk kan användas för att beskriva och analysera de flesta komplexa system. Ett enkelt exempel är ett fotbollslag, där spelarna bildar ett nätverk utifrån hur de passar till varandra. Den spelare som passar till flest andra spelare kan vara viktigast, säger Mikael Benson.

Liknande principer användes för att konstruera mus-tvillingar, och för att identifiera den viktigaste celltypen. Den celltypen matchades med datorns hjälp med tusentals olika mediciner. Slutligen visade forskarna att den bästa medicinen kunde användas för att bota de sjuka mössen.

Studien visade också att datormodellerna kanske kan användas för att diagnostisera sjukdom hos människor. Forskarna fokuserade på samma celltyp som användes för läkemedelsidentifiering. Denna celltyp, T-celler, spelar en viktig roll i immunförsvaret och fungerar som ett fingeravtryck av hela den digitala tvillingen.

Forskarna analyserade T-celler från patienter med tretton olika sjukdomar, inklusive autoimmuna- och hjärt-kärlsjukdomar samt olika typer av cancer. De diagnostiska fingeravtrycken kunde användas för att inte bara skilja patienter från friska människor utan också skilja de flesta sjukdomarna från varandra.

– Eftersom T-celler fungerar som en typ av spionsatellit som kontinuerligt kartlägger kroppen för att upptäcka och bekämpa sjukdom så tidigt som möjligt kan det vara möjligt att använda dessa celler för tidig diagnos av många olika sjukdomar, säger Mikael Benson.

Modellerna är resultatet av en internationell studie, som är publicerad i Genome Medicine. Studien bygger på ett tvärvetenskapligt samarbete mellan 30 forskare i Sverige, USA, Korea och Spanien. Forskningen har fått ekonomiskt stöd från EU, NIH, Svenska och Nordiska Forskningsrådet samt Cancerföreningen.

Källa: Linköpings universitet

Lärosätena tar helhetsgrepp om sitt klimatarbete

36 svenska universitet och högskolor har tagit fram ett gemensamt klimatramverk. Utifrån det ska varje anslutet lärosäte ta fram varsin konkret klimatstrategi, med målet att ligga i linje med 1,5-gradersmålet år 2030. De höjda ambitionerna rymmer både sänkta egna utsläpp och större effekt på samhällets omställning.

Den senaste IPCC-rapporten från FN:s klimatpanel visar att takten i klimatomställningen måste öka drastiskt om uppvärmningen ska kunna hållas under två grader. För att nå de klimatmål som Sverige och andra länder har åtagit sig genom Paris-överenskommelsen krävs ungefär halverade utsläpp varje decennium.

Det kräver en snabb omställning av hela samhällsekonomin. Alla samhällssektorer påverkas. Universitet och högskolor har i denna process flera roller som ingår i kärnverksamheten och är viktigare än någonsin:

​-Att forska om klimatförändringar – både om hur de ska kunna motverkas och om hur vi ska ställa om för att hantera dem. 

-Att utbilda medborgare och ledare som ska genomföra denna omställning.

-Att utveckla lösningar som kan minska utsläppen av växthusgaser, och även sänka deras halt i atmosfären, samt att delta i införandet av dessa lösningar. 

-Att sprida den kunskap som man tar fram.

För högskolesektorn som helhet är det dessa aktiviteter som har störst potential att göra väsentlig skillnad i klimatomställningen. De finns med i klimatramverket.

Men ramverket syftar också till att minska klimatpåverkan från lärosätenas egen verksamhet. Den kommer till stor del från tjänsteresor med flyg. Att minska dessa koldioxidutsläpp är en svår utmaning för lärosätena på grund av deras omfattande internationella utbyte. Därför behövs klimatramverket som ett viktigt gemensamt verktyg, och de anslutna universiteten och högskolorna kommer att träffas årligen för att hjälpa varandra med arbetet.

Initiativet till klimatramverket kommer från KTH och Chalmers.

– Eftersom det är så bråttom att minska utsläppen räcker inte enbart teknisk utveckling, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Även beteendeförändringar behövs. Det gäller förstås även oss på lärosätena. Bland annat för att vi utgör några av landets största arbetsplatser, och för att det är viktigt att vi visar att vi tar våra egna forskningsresultat om klimatförändringarna på allvar.

– Högskolesektorn har ett omfattande ansvar att utveckla kunskap om klimatfrågan och dess lösningar, säger KTH:s rektor Sigbritt Karlsson. Att skjuta ansvaret vidare till kommande generationer duger inte. Därför måste vi nu agera på flera nivåer samtidigt.

Källa: KTH 4 aug 2019