Alla inlägg av admin

KTH och MIT samarbetar om framtidens stad

Foto/MIT Cambridge “ och konstnären Mark di Suveros verk ” Aesop’s Fables II”.

KTH och MIT i Boston inleder ett forskningssamarbete kring stadsplanering och stadsutveckling. Där ingår Stockholm stad i fokus för denna forskning.

Navet för forskningen blir organisationen KTH- MIT Senseable Stockholm Lab.

Tillsammans ska forskargruppen söka svar, hitta mönster, mekanismer och analysera data kring för staden viktiga frågor, samt hitta nya lösningar som kan bidra till Stockholms utveckling och planering.

Genom olika metoder ska man söka svar på utmaningar som en växande stad står inför, där hållbarhet och teknisk utveckling ska gå hand i hand.

–Att det blev just MIT är givetvis en bonus. KTH och MIT matchar varandra väldigt väl och överlappar varandra forskningsmässigt. Det är just det centrala, säger Ann Legeby.

Hon är professor i tillämpad stadsbyggnad, och en av de sex forskare från Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH som i dagsläget är tänkta att ingå i samarbetet.

Ann Legeby betonar att samarbetet med MIT bygger på samskapande, vilket innebär att forskarna tillsammans ska bestämma och bygga den forskning som ska bedrivas utifrån Stockholm stad och andra samarbetsaktörers behov.

Tanken är att samarbetet som helhet ska leda till nya lösningar och metoder för den smarta staden med avseende på exempelvis transporter, rörlighet, energi, vattenförsörjning och beteendemönster.

-Vi kommer att titta på hur staden mår, hur den används, hur interaktionen och friktionen i en stad ser ut och hur man kan skapa en bättre stad med hjälp av teknik, planering och design. AI blir den lins med vilken vi strukturerar stora mängder data, säger Anders Karlström, professor i transportmodellering och samhällsekonomi.

Källa: KTH, 5 mars 2019

Strängare EU-lagstiftning ska förebygga hemmagjorda bomber

Det kommer att bli svårare att hitta ingredienser för att tillverka hemmagjorda sprängmedel under de nya regler som är på gång i Europaparlamentet. 

EU har vidtagit flera åtgärder för att förebygga terroristattacker och uppdaterar nu sina regler för kemikalier som kan användas att tillverka hemmagjorda bomber med.

Kemikalier för bomber i en rad produkter

Hemmagjorda bomber har använts i de flesta fall av , inklusive de i Paris 2015, Bryssel 2016 såväl som i Manchester and Parsons Green 2017.

Kemikalierna för att tillverka bomber (sprängämnesprekursorer) kan hittas i ett antal produkter, inklusive rengöringsmedel, gödselmedel, särskilda bränslen, smörjmedel och vattenreningskemikalier.

EU förstärker som en del av sitt paket med åtgärder emot terrorism och brottslighet de regler som avgör vem och hur dessa medel kan inhandlas.

Eftersom dessa kemikalier också har legitima användningsområden är det viktigt att säkerställa så att exempelvis jordbrukare, gruvarbetare och fyrverkeritillverkare fortfarande kan använda dem.

Reglerna har minska tillgängligheten

Nuvarande regler gäller från och med 2013 och begränsar försäljningen av ämnen som väteperoxid och salpetersyra. Reglerna har bidragit till att minska på tillgängligheten av explosiva prekursorer men har flera luckor.

– De senaste terrorattackerna har visat att inget EU-land klarar av att bekämpa terrorismen på egen hand, och jag ser det som en prioritet att avgränsa tillgängligheten på explosiva ämnen på EU-nivå, sade Andrejs Mamikins (S&D, Lettland), som leder lagstiftningsförfarandet i parlamentet.

Gemensamma regler för licensfrågan

Som det är idag varierar licensierings- och registreringssystemen avsevärt mellan medlemsländerna. De nya reglerna kommer att innebära gemensamma EU-regler för licensfrågan gällande gemene personer med legitima intressen. De kommer att behöva genomgå en ordentlig säkerhetsgranskning, inklusive brottsregisterkontroll.

De nya reglerna borde innehålla en tydlig definition av ”allmänheten”, vem som inte kommer att kunna köpa dessa kemikalier, och ”professionella användare” som använder dem i sitt arbete.

Nya kemikalier på kontrollistan

I och med att terrorister använder nya “recept”, med användandet av ingredienser som inte omfattas av nuvarande regler, föreslår Europeiska kommissionen att lägga till nya kemikalier på listan över kontrollerade ämnen, såsom exempelvis svavelsyra.

Reglerna ska gälla för både fysisk försäljning såväl som på nätet.

– Det är särskilt viktigt att se till så att plattformar på nätet följer de skyldigheter som den här regeln påbjuder och att garantera så att kemiska ämnen som kan användas för bombtillverkning är begränsade, sade Mamikins.

Slutgiltig förordning i april

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter (LIBE) godkände avtalet med rådet den 19 februari. Den slutliga förordningstexten kommer att behandlas av kammaren på plenarsammanträdet i april.

Källa: Nyheter Europaparlamentet, 28-2-2019

Inför EU-valet den 26 maj: Fler än någonsin är för EU-medlemskapet

Rekordhöga 68 procent av EU-invånarna tycker att deras land har tjänat på EU-medlemskapet. Det visar en ny opinionsundersökning(Eurobarometer) från Europaparlamentet. I Sverige har andelen EU-positiva ökat med 7 procent till 73 procent sedan senaste mätningen i april.

Med sju månader kvar till EU-valet tycker 77 % av svenskarna att det är bra att Sverige är medlem i EU. Motsvarande siffra bland EU-28 är 62 %. Det är den högsta nivån på 25 år. 7 % av svenskarna tycker att det är dåligt att Sverige är medlem i EU och 16 % tycker att det varken är bra eller dåligt.

Efter folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU 2016 har EU-stödet ökat i nästan alla mätningar. Det kan visa på ökad oro för konsekvenserna av Brexit och att fler är medvetna om EU-medlemskapets fördelar.

10 % av svenskarna svarar att de skulle rösta för att lämna EU om en folkomröstning hölls idag. 83 % av svenskarna skulle rösta för att stanna i EU.

Nästan hälften var nöjda med demokratin i EU

Nästan hälften av EU-invånarna (49 %) är nöjda med hur demokratin fungerar i EU. Motsvarande siffra i Sverige är 61 % och hela 90 % av svenskarna instämmer i påståendet ”min röst räknas i EU”.

Trots att stödet för EU ökar, visar undersökningen att hälften av EU-invånarna inte är nöjda med riktningen EU tar.

Sverige och Irland har den mest positiva bilden av Europaparlamentet (50 %)  jämfört med EU-genomsnittet på 32 %. 

Intresset för EU-valet har ökat

Allt fler européer är medvetna om EU-valet 2019. 63 % av svenskarna är intresserade av det kommande valet och 59 % uppger att det är mycket möjligt att de kommer att rösta. Motsvarande andel i EU är 31 %. I Sverige visste 38 % när valet kommer att hållas (26 maj 2019). 

På frågan om vilka ämnen som borde prioriteras i debatterna under valkampanjen till Europaparlamentet svarar svenskarna: åtgärder mot klimatförändring och skyddet för miljön (75 %), främjande av mänskliga rättigheter och demokrati (69 %) samt hur EU bör fungera i framtiden (54 %).

Kommentar av Europaparlamentets talman Antonio Tajani:

– Samtidigt som detaljerna för Storbritanniens utträdesvillkor håller på att slutföras visar mätningen att allt fler européer uppskattar fördelarna med att vara med i EU. Men vi har mycket kvar att göra. Fortsatt samarbete och solidaritet är nödvändigt på EU-nivå för att bemöta medborgarnas oro.

Majoritet av britterna röstade för EU

Kommentar av Europaparlamentariker Guy Verhofstadt, Europaparlamentets Brexit-samordnare:

– Det faktum att 51 % av britterna som deltar i undersökningen vill vara kvar i EU är en stark påminnelse om de djupa skiljelinjer som Brexit-beslutet fört med sig och vårt behov att finna ett hållbart och nära förhållande i form av ett brett och djupt associeringsavtal. Samtidigt som vi måste vara beredda på allt, verkar aptiten för en så kallad hård Brexit eller att inte nå ett avtal vara liten. Jag hoppas att resultaten av förhandlingarna kommer att spegla detta.  

 Bakgrund

Eurobarometer-undersökningen har gjorts av Kantar Public som publicerar opinionsundersökningar om EU-medborgares åsikter om Europeiska unionen på uppdrag av Europaparlamentet. Den särskilda undersökningen EP Eurobarometer 90.1 genomfördes i samtliga 28 medlemsländer den 8-26 september 2018.

Totalt har 27 474 personer deltagit, varav 1 011 svenskar

 Källa: Europaparlamentet Kontoret i Sverige. 17-10-2018

Initiativ för att göra forskningsresultat mer tillgängliga får mothugg


Offentligt finansierad forskning ska göras tillgänglig för alla. Det är en uppfattning som många delar, såväl forskningsfinansiärer som forskare.

Men utvecklingen mot målet går långsamt.

Hösten 2018 bildade 13 europeiska forskningsfinansiärer och fyra välgörenhetsorganisationer cOAlition S och lanserade Plan S för att skynda på processen.

I Sverige har  Forte, Formas och Riksbankens Jubileumsfond valt att ingå i koalitionen och stå bakom Plan S. Koalitionen har även stöd av Europakommissionen och ERC (European Research Council).

Att försöka ändra på systemet för granskning och publicering av forskningsresultat är dock inte smärtfritt och frågan är hur detta mål ska nås.

I en debattartikel på Universitetslärarens webbplats ifrågasätter en lång rad svenska professorer Plan S och ber de svenska forskningsfinansiärerna i cOAlition S att backa från beslutet att stå bakom den.

Bland undertecknarna finns, utöver Institutet för Framtidsstudiers VD Gustaf Arrhenius, även två tidigare ledare i verksamheten, Peter Hedström och Joakim Palme, men även andra forskare som har anknytning till institutet, som exempelvis Carina Mood, Jan O. Jonsson, Krister Bykvist, Karin Bäckstrand, Folke Tersman och  Arne Jarrick. Många svenska forskare har reagerat på initiativet, bland annat i Vetenskapsrådets webbtidning  Curie och på debattplats i Svenska Dagbladet.

Källa: Institutet för Framtidsstudier den 18 feb 2019

Ryssland drar sig ur kärnvapenavtalet med USA


Under ett möte med Rysslands utrikes- och försvarsministrar meddelade den ryske presidenten Vladimir Putin att också Ryssland drar sig ur kärnvapenavtalet INF, uppger nyhetsbyrån Reuters.

Avtalet INF (Intermediate-Range Nuclear Forces) slöts med dåvarande Sovjetunionen under Kalla kriget 1987 och avser reglera markbaserade medeldistansrobotar.

Rysslands utspel kommer dagen efter att president Donald Trump i ett skriftligt uttalande meddelat att USA drar sig ur detta

INF-avtalet har varit en av hörnstenarna för europeisk säkerhet sedan Kalla kriget. Anledningen till att USA drar sig ur är för att landet anser att Ryssland har brutit mot avtalet i flera år.

”Alltför länge har Ryssland ostraffat kränkt INF-avtalet, genom att i hemlighet utveckla och sätta in ett förbjudet robotsystem som utgör ett direkt hot mot våra allierade och våra styrkor utomlands”, meddelade USA:s president.

Trump gav Ryssland sex månader på sig att förstöra alla robotar, uppskjutningsramper och annan utrustning som som tillhör robotsystemen.

Förutom att avtalet nu luckrats upp av de båda parterna, meddelade Putin under lördagen att Ryssland kommer påbörja tillverkningen av nya robotar.

Dessutom uppmanade Putin ministrarna att inte inleda nedrustningssamtal med Washington

Det var i december som USA ställde ett 60 dagar långt ultimatum på Ryssland att börja följa avtalet, en tidsgräns som löper ut på lördagen, den 2 februari.

INF-avtalet innebär att alla markbaserade ballistiska och kryssningsrobotar med räckvidder mellan 500 och 5 500 kilometer ska avskaffas.

Övriga kärnvapenstater, Kina, Nordkorea, Indien, Pakistan, Israel, Storbritannien och Frankrike omfattas inte av INF-avtalet. Inte heller sjöbaserade medeldistansrobotar omfattas av avtalet.

Källa: SVT, den 2 februari 2019

Förbjudna kemikalier i var sjätte vara som delades ut gratis


Kemikalieinspektionen har undersökt innehållet av hälso- och miljöfarliga ämnen i reklamartiklar som delas ut gratis. Studien visar att 20 av 115 granskade varor innehöll otillåtna halter av förbjudna kemikalier.

– Varor som delas ut gratis ska vara lika säkra som varor som konsumenter själva köper. För att skydda hälsa och miljö är det viktigt att företagen som levererar reklamartiklar arbetar aktivt med kemikaliefrågor och ställer krav på sina leverantörer, säger Camilla Westlund, inspektör på Kemikalieinspektionen.

I tillsynsprojektet har Kemikalieinspektionen kontrollerat varor från 47 företag. Myndigheten har anmält eller kommer att anmäla 17 av de inspekterade företagen till åklagare för misstänkta miljöbrott.

Branschen för produktmedia och presentreklam är omfattande. 2017 investerades cirka 6,3 miljarder kronor i produktmedier och presentreklam i Sverige. Ett syfte med projektet har varit att öka kunskapen och medvetenheten om kemikalielagstiftningen i branschen. Genom att sprida information och utbilda har Kemikalieinspektionen nått fler företag än de som har kontrollerats.

– Vi har granskat en bransch vars varor finns i nästan alla hem och vår uppfattning är att branschen nu genomför förbättringar i sitt kemikaliearbete. Detta bidrar till en mer kemikaliesäker vardag och till en giftfri miljö, säger Camilla Westlund.

De vanligaste förbjudna ämnena som hittades vid inspektionerna i projektet var bly och kortkedjiga klorparaffiner. Bly kan orsaka skador på nervsystemet och kortkedjiga klorparaffiner är skadligt för vattenlevande organismer samt misstänkt cancerframkallande. Av de kontrollerade varorna i projektet var det drygt 17 procent som innehöll begränsade ämnen i halter över gränsvärdena i lagstiftningen.

– Det är ingen stor hälsorisk med att ha reklamprylar med farliga ämnen hemma. Men den totala mängden farliga kemikalier i många olika varor kan på sikt orsaka hälso- och miljöproblem, säger Camilla Westlund.

Tillsynsprojektet har genomförts i samarbete med myndigheter i de andra nordiska länderna.

Källa: KEMI 2019-02-21

Receptet på den perfekta snön


Det ökade intresset för snötillverkning inom skidindustrin och biltestverksamheten gör att forskare vid Luleå tekniska universitet påbörjar en klassificering av snösorter.

Att vetenskapligt hitta förklaringar till varför snö och tillverkad snö har olika egenskaper eller hur ett bildäck svarar på olika vinterväglag, sparar miljö och pengar.

– Vi vill förstå mekaniken bakom snön, säger Johan Casselgren, biträdande professor i Experimentell mekanik vid Luleå tekniska universitet och en av ledarna bakom universitetets snöakademi, vars mål är att vetenskapligt förstå snö bättre.

Sockersnö ett problem

Inom skidindustrins snötillverkning är ”död snö” ett känt faktum. Plötsligt fäster inte snökornen i varandra. Samma fenomen har upplevts av företag som tillverkar snö för biltestverksamhet. Snön blir obrukbar, som socker.

När snön blir äldre, blir kristallerna större och rundare vilket gör att de får svårare att hålla ihop. Frågan är hur fenomenet sockersnö kan mätas, så att man slipper köra bildäcktester eller pista skidbackar i onödan med snö som plötsligt inte håller. Forskarna i snöakademin vill också förstå vilka åtgärder som kan sättas in så att snön håller längre, för att kunna spara miljö, tid och pengar.

– Fukt fungerar som ett klister för snökorn och snökristaller. Vid tillverkning av snö är mängden vatten, trycket och temperaturen parametrar som påverkar snön, genom att kunna mäta den tillverkade snön och hur den förändras när den används, kan vi hitta receptet på den perfekta snön för skidanläggningarnas pister och kunna förutse vinterväglaget vid till exempel bilkörning, säger Johan Casselgren.

Nytt mätinstrument för snö

Forskare vid Luleå tekniska universitet har lyckats utveckla ett nytt instrument som, på bara några sekunder, klarar att uppskatta både fuktighet och kornstorlek i snö.

Förhoppningen är att utrustningen inom en snar framtid även ska klara av att mäta densiteten i snön. Då kan hållbarheten på snön beräknas.

När snöns densitet, fuktighet och kornstorlek går att bestämma, går det också att ta fram en receptsamling för olika snösorter och syften. Det är Luleåforskarnas mål.

Då blir det lättare att både tillverka snö och att få bort oönskad snö. Det senare kan ha stor betydelse för vinterväghållning, avlägsnande av snö från sensorer på självkörande bilar och vindkraftverk.

– Vi har redan nu börjat dokumentera och systematisera olika snösorter för att så småningom kunna göra mekanisk klassificering av snö. Kanske inte precis som Linné gjorde när det gäller växter men åtminstone lite åt det håller, säger Johan Casselgren.

Ger bättre bild av snötyper

Mätutrustningen som forskarna använder, består av fotodetektorer som mäter hur ljuset från tre ljuskällor med olika våglängder reflekteras från snöytan. Mätningen bygger på att kunna mäta i flera vinklar och för olika våglängder.

Snöns sammansättning bestämmer då hur de olika våglängderna absorberas relativt till varandra och hur ljuset sprids i olika riktningar. Genom att mäta reflektionerna kan sedan snö karakteriseras. Med detta mätinstrument vill forskarna skapa en bättre bild av olika snötyper, och hur de uppstår. Den kunskapen ska sedan kopplas till de mekaniska egenskaperna.

Kupolen är ett unikt instrument med avseende på fördelarna som rörlighet, datainsamling och noggrannhet. Vidare möjliggör kupolen repeterbart mätningar och har inriktats på applikationer som vinterväg och skidspår.

Med ytterligare utveckling av maskininlärningsalgoritmer skulle ge forskarna möjligheter för fler tillämpningar inom snöforskning.

Källa: Luleå Tekniska Universitet

Donald Trump hotar att bryta INF-avtalet

Den 11 november mötte den amerikanske presidenten Donald Trump sin ryske kollega Vladimir Putin i Paris.
Donald Trump har hotat med att bryta INF-avtalet (Intermediate-Range Nuclear Forces). Vad kan det betyda för världen och Sverige?

Mike Winnerstig expert på amerikansk säkerhetspolitik och Fredrik Westerlund, expert på ryskt försvar – ger en bakgrund till det amerikanska utspelet om att bryta avtalet.
 
Fakta om INF-avtalet
INF står för: Intermediate-Range Nuclear Forces Skrevs: 8 december 1987 i Washington. Undertecknare: Ronald Reagan och Michail Gorbatjov. Innebär: Att parterna enades om att avskaffa landbaserade medeldistansrobotar med en räckvidd på 500–5 500 kilometer. Avtalet gäller såväl robotar med kärnvapen som med konventionell stridsdel. Skrotade robotar: Cirka 2 700.

Hur stort är INF-avtalet i ett historiskt perspektiv?
Mike Winnerstig (MW): Det tidiga 1980-talet var en farlig tid. Sovjet hade placerat ut SS20-systemet på 1970-talet, med kärnvapenmissiler som kunde nå alla europeiska huvudstäder. USA svarade 1983 med att placera ut Pershing II-robotar och markbaserade kryssningsmissiler i Västeuropa. Den gången var det Sovjet som lämnade alla avtalsförhandlingar. Men bara några år senare kom de tillbaka till det förhandlingsbord som sedan gav INF-avtalet. Det var ett banbrytande avtal och har fortfarande ett stort symboliskt och praktiskt värde.
 
Fredrik Westerlund (FW): Så INF var ett stort genombrott och ledde till ett antal rustningskontrollavtal, som stabiliserade övergången från kalla kriget till den säkerhetsordning vi hade fram till 2014.
 
Hur har avtalet följts?
FW: Under de första 20 åren var det inga problem med efterlevnaden. Någonstans 2008 började amerikanarna misstänka att Ryssland bröt mot avtalet, genom att testskjuta ett markbaserat system med den förbjudna räckvidden. Först i slutet av 2011 hade USA tillräckligt med bevis, åtminstone för att övertyga sig själva, om att Ryssland bröt mot avtalet. Obama-administrationen gick offentligt ut med detta först i juli 2014, och presenterade därefter sina bevis för andra Natoländer. Men protesterna var inledningsvis lama, detta passade illa in i Obama-administrationens nedrustningsagenda.
 
Har president Trump fog för sina anklagelser om att Ryssland bryter mot avtalet?
MW: Vi kan bara gå på de uppgifter som kommit fram, och kan konstatera att detta inte är något som Trumpadministrationen hittat på, Obamas administration kom med samma anklagelser redan 2014. Det har även varit en stående punkt i alla Natoländers relation till Ryssland. Från rysk sida har man nekat rakt av och krävt att amerikanarna ska lägga fram bevis. Ryssland har inte gjort några försök att förklara sig eller försökt visa på att det är ett missförstånd. Allt detta tyder på att USA har fog för sina anklagelser.
 
Är president Trumps hot om att lämna avtalet på allvar eller är det en del av en förhandling?
MW: Det finns spekulationer om att Trumps utspel är ett initiativ för att få ryssar och även kineser till förhandlingsbordet. Om det är så är oklart, det kan också vara så att USA vill bryta avtalet och bygga upp egen kapacitet.
 
Om USA har bevis, varför får vi inte se dem?
MW: För ha tillräckliga bevis måste de visa upp både mätdata och bilder som är så avancerade att det också avslöjar vilken underrättelseförmåga de har. Ett annat problem är att de måste visa att det rör sig om missiler av just den räckvidd som gäller för INF-avtalet.
 
FW: Inledningsvis fanns tuffare krav på verifikation, när det fanns vapen som skulle avvecklas ingick inspektioner. Sedan 2001 har inga ingående inspektioner gjorts och parterna kan inte kräva att få göra verifikationsinspektioner.

Det finns röster som hävdar att de ryska ledarna vill avbryta avtalet, men att de inte vill ta skulden för detta. Istället har de retat upp president Trump som inte verkar ha några problem med att bryta internationella avtal? Hur låter det?
FW: Det låter troligt. Från ryskt håll anser man att INF-avtalet inte gynnar ryska intressen. Men samtidigt är Ryssland noga med att undvika den politiska kostnaden för att lämna ett avtal.
 
MW: Trumpadministrationen bryr sig i dag inte alltid om vad omvärlden tycker. De har en nationell säkerhetsrådgivare (John Bolton) som är känd för att vara emot rustningskontrollsavtal som han anser bakbinder USA. Ett stort problem för båda parter är att INF-avtalet är bilateralt. Kina är inte med, trots att landet har dessa system, vissa med sjömålskapacitet som kan nå amerikanska hangarfartyg. Därför har både USA och Ryssland velat ta in Kina i ett avtal.
 
Varför skulle Ryssland bryta mot avtalet, priset kan uppenbarligen bli högt?
FW: Ett skäl är att avtalet enbart gäller landbaserade robotar. Ryssland har huvudsakligen landgränser, vilket gör det svårare för Ryssland än för USA att täcka sina behov med flygburna och fartygsbaserade robotar. I det ryska perspektivet ser man också Kina, som har en lång landgräns mot Ryssland, som en utmaning eftersom Kina har kunnat ta fram vapensystem med räckvidder som Ryssland inte får ha på grund av INF-avtalet. Ett annat skäl är militärekonomiskt, för ju längre räckvidd du har på dina robotar, desto färre förband krävs det för att täcka en gräns. Får du inte skjuta längre än 500 km, måste du ställa ut ett förband minst var tusende kilometer. Kan du skjuta 2 500 kilometer räcker det med ett förband var femtusende kilometer.
 
Hur har Ryssland reagerat hittills på utspelet?
FW: Av allt att döma blev den ryska regeringen lika förvånad som de europeiska när utspelet kom. Men man har från rysk sida varit snabba med att varna för att om USA sätter ut medeldistansrobotar i Europa, så kommer de länder som tar emot dessa att bli ryska mål. Liknande hot har vi sett tidigare, som när Danmark skulle anskaffa fartygsbaserade vapensystem som kan anslutas till Natos missilförsvarssystem. Samma hot riktas även ibland mot Sverige och Finland.
 
Finns några indikationer på eller anklagelser om att USA skulle bryta mot avtalet?
FW: Inga uppenbara brott, men det finns tveksamheter. Från rysk sida har man hävdat att beväpnade obemannade flygande farkoster, som inte fanns när avtalet skrevs, borde räknas som medeldistansrobotar om de kan flyga längre än 500 km. Ryssland har också påpekat att det planerade missilförsvaret i Polen och Rumänien har utskjutningsanordningar som gör att möjligt att skjuta kryssningsrobotar från dem.
 
Vad skulle ett avbrutet avtal innebära för världen och för Sverige?
MW: Vad det innebär för världen beror på om detta är ett förhandlingsutspel, eller om USA vill bryta avtalet för att utveckla de egna systemen för att möta Ryssland och Kina. Gäller det senare, då har vi en kraftig upprustning på detta område framför oss. Vill USA verkligen ha trilaterala förhandlingar, då kan vi se fram emot många års förhandlingar.
 
FW: Det skulle få direkta konsekvenser för Sverige eftersom svensk försvars- och säkerhetspolitik är baserad på existerande säkerhetsstrukturer i Europa. Och eftersom vi är beroenden av samarbeten, så blir våra samarbetspartners problem snabbt våra problem. Ett av dessa problem är att Ryssland genom att bryta mot INF-avtalet har ett försprång vad gäller markbaserade robotar.
EU har reagerat med att varna USA för att dra sig ur, men också krävt större transparens från rysk sida. Bryr sig parterna om vad EU tycker?
MW: EU som organisation har en liten tyngd i dessa frågor. Men däremot är flera EU-länder stora aktörer i Natokretsen.
 
Hur påverkas andra kärnvapenländer, som Indien och Pakistan?
MW: De är inte med i avtalet, på så sätt spelar det ingen roll. Men jag misstänker att Indien har denna typ av system, vilket kan påverka Kinas lust att delta i förhandlingar.
 
FW: Från rysk sida har man tidigare framfört att man vill att avtalet ska vara globalt, att det inte är rimligt att enbart två länder ska ha denna begränsning.
 
Vilken forskning bedriver FOI kring frågorna om INF-avtalet?
MW: Vi är en uppdragsfinansierad myndighet och i dag har vi inget sådant uppdrag. Men vi vet att flera av våra kunder, bland annat försvarsdepartementet, kan vara intresserade av mer forskning inom detta område. Så kanske inom ramen för nästa år.
 
Hur kommer detta att sluta?
MW: Jag tror att USA kommer att dra sig ur avtalet, som en del i ett förhandlingsspel för att få in Ryssland och Kina i en diskussion. Däremot är jag inte så säker på att det kommer att lyckas. Men, det sa folk också i början av 80-talet, då trodde alla att kärnvapenkriget skulle bryta ut, men det slutade med INF-avtalet.
 
FW: Jag har en pessimistisk syn, jag har svårt att se vad Ryssland skulle kunna bli erbjudet för att följa avtalet. Ryssarna har ett dessutom ett försprång, så om avtalet upphör är det inte bara nackdelar för dem, samtidigt som de också tar hem de politiska vinsterna genom att inte vara den part som bryter avtalet.
Källa : FOI den 2018-11-07

Den digitala kampen – autonoma rörelser på nätet

En rapport från FOI ger en inblick i några av de svenska autonoma rörelsernas digitala närvaro.

Rapporten är den fjärde delredovisningen av ett regeringsuppdrag som FOI nu överlämnat till regeringen.

Digitala miljöer är en allt viktigare arena för mänsklig kommunikation och genom att analysera dem skapas en större förståelse för hur tankegods sprids inom och mellan olika grupper.

– De autonoma miljöernas närvaro i digitala miljöer är svåra att studera av flera skäl, konstaterar Lisa Kaati, forskare vid FOI och projektledare för regeringsuppdraget.

Dels finns en stor mängd olika grupperingar och nätverk, som alla har olika mål och använder olika medel för att nå dem. Dels finns det inom miljöerna ofta en hög teknisk kompetens och de använder sig av avancerade tekniska lösningar som exempelvis krypterad kommunikation.

Autonoma miljöer används i denna studie som ett samlande begrepp för alla radikala, utomparlamentariska vänster-, antifascistiska-, djur- och miljörörelser. Studien beskriver ett antal fenomen som är utmärkande för dessa miljöer.
 

– Protester och våldsamma demonstrationer hör till de företeelser som kanske är mest förknippade med autonoma rörelser, konstaterar Lisa Kaati.

Den största delen av de autonoma rörelsernas digitala närvaro fokuserar på att mobilisera inför stora händelser och aktioner eller att informera om genomförda aktiviteter och sprida ideologiska budskap.
 Det finns många olika, mer eller mindre våldsamma, metoder som används av autonoma miljöer för att påverka samhället. Vandalisering, brandbomber och trakasserier är exempel på några av de vanligare aktionerna.
 Polisen en fiendegrupp
De autonoma miljöerna är säkerhetsmedvetna vilket är en av anledningarna till att de inte kommunicerar särskilt öppet i sociala medier.

Det är också tydligt att de ser polisen som en av sina fiendegrupper. Det finns exempel på digitalt material om såväl hur man ska agera vid kontakt med polisen som rapporteringar om våldsdåd som utförts mot polisen.

Ett annat fenomen som är kännetecknande för antifascistiska rörelser handlar om uthängning av personer genom publicering av namn, bild, personnummer och i många fall arbetsgivare för personer som deltar i aktiviteter organiserade av Nordiska motståndsrörelsen.
 Avslutningsvis kan man också påpeka att trots att kvinnor har en mer framträdande roll i de autonoma miljöerna än i många andra extrema grupperingar så är män överrepresenterade i de autonoma miljöerna framför allt när det gäller våldshandlingar.

Om data i studien
Det studerade materialet är hämtat endast från öppna forum, där man kan anta att den som publicerat texten är införstådd med att texten därmed blir tillgänglig för allmänheten.

Inga data är hämtade från lösenordskyddade sidor, privata Facebook-sidor eller andra sociala medier där användaren vidtagit åtgärder för att hålla materialet inom en sluten krets.

Data som laddats ner lagras i en kodad form och är inte reversibel. Ingen information om individuella användare eller deras användarnamn lagras. Läs mer om etik och analys av data från sociala medier i kapitel 2.1 i rapporten.

Källa: FOI 2018-05-14

Ledande material, mjukt som mänsklig vävnad

Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram ett elektriskt ledande material, mjukt som mänsklig vävnad och som kan töjas till dubbel längd.

Materialet består av tunna guldbelagda nanotrådar i titanoxid, inbäddade i silikongummi. Materialet är biokompatibelt – kan vara i kontakt med kroppen – och ledningsförmågan är stabil över tiden.

Mikrofabrikation av mjuka elektriskt ledande kompositmaterial har många utmaningar. Vi har tagit fram en process för att tillverka de små elektroderna som samtidigt bevarar materialens biokompabilitet, säger Klas Tybrandt, en av forskarna.

Processen är också materialsnål, vilket gör att de kan arbeta med ett relativt dyrt material som guld till en låg kostnad,.Elektroderna är 50 µm stora och placerade på ett avstånd av 200 µm från varandra. Vid tillverkningen får man plats med 32 elektroder på en mycket liten yta.

De små och mjuka elektroderna är framtagna vid Linköpings universitet i samarbete med ETH Zürich och forskarkollegor vid New York University och Columbia University.

Elektroderna har implanterats i hjärnan på råttor. Under tre månader har forskarna sedan kunnat samla in signaler av hög kvalitet från de fritt rörliga råttorna. Försöken har gjorts efter etiska tillstånd och under det strikta regelverk som gäller för djurförsök.

Källa: Linköpings universitet 5 mars 2018

Stor satsning på säkrare kärnbränsle

För att få säkrare kärnkraftverk behöver dagens kärnbränsle utvecklas. Då krävs material som kan stå emot höga temperaturer och motverka utsläpp av farliga ämnen om olyckan skulle vara framme.

Chalmersforskaren Mattias Thuvander har nyligen fått drygt 33 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning för att utveckla nya bränslen för säkrare kärnkraft.

I hans projektgrupp ingår även chalmerskollegorna Itai Panas, Teodora Retegan och Christian Ekberg på institutionen för kemi och kemiteknik samt forskare på KTH och Uppsala Universitet.

Tillsammans ska forskarna utveckla ett nytt och mer olyckståligt kärnbränsle. Det handlar om att förbättra både de så kallade bränslekutsarna och kapslingsrören som de matas in i. Kapslingsrören ska få en krombeläggning och bränslekutsarna ska tillverkas av urannitrid i stället för dagens urandioxid. 

–  Det nya materialet förväntas minska utsläppen av farliga ämnen vid höga temperaturer och på så sätt minskar konsekvenserna av en olycka, säger Mattias Thuvander, docent vid institutionen för fysik på Chalmers.

Forskarna kommer också att pröva nya vägar för att förbättra bränslets korrosionsmotstånd, för att ytterligare öka säkerhetsmarginalerna. Dessutom ska de utvärdera hur bränslet fungerar under både normal drift och under simulerade olyckor.

Källa: Chalmers tekniska högskola 14 februari

Genombrott i kampen mot neurologiska sjukdomar

Neurologiska diagnoser som Alzheimers sjukdom är en av vår tids absoluta utmaningar när det kommer till forskning och läkemedelsutveckling.

Det återstår mycket arbete för att hitta behandlingsformer  som är riktigt effektiva för dessa sjukdomar.

Nu har forskare vid KTH och KI tagit fram en cellmodell som kan komma att spela en viktig roll. Astrocyter är stjärnformade celler som finns i hjärnan och ryggraden.

Historiskt har astrocyter enbart ansetts vara något som limmar ihop nervcellerna i hjärnan. Men nu har forskare insett att astrocyter också är ansvariga för regleringen av en mängd kritiska funktioner i hjärnan.

Under det senaste decenniet har astrocyter dessutom bevisats ha en central betydelse i neurologiska sjukdomar, till exempel Alzheimers sjukdom. Forskningen runt astrocyter har fram till idag varit komplicerad och inte helt problemfri.

Astrocyter i människor är mycket mer komplexa än astrocyter i till exempel möss. Möss är också svåra att använda i forskningssyfte för olika neurologiska sjukdomar eftersom dessa diagnoser inte naturligt drabbar dem.

Den historisk höga statistiken av kliniska misslyckanden att utveckla läkemedel mot neurologiska sjukdomar har nu gjort att läkemedelsföretag i en allt högre grad intresserar sig för förbättrade cellmodeller där mänskliga celler används.

-Vårt arbete har fokuserat på att utveckla en cellmodell som följer den mänskliga embryonala utvecklingen av astrocyter för att kunna studera deras biologi och funktion, säger Anna Herland, biträdande universitetslektor på avdelningen mikro- och nanosystem vid KTH.

Tillsammans med Anna Falk, docent på institutionen för neurovetenskap på KI, och forskare på AstraZeneca, har Anna Herland utvecklat en cellmodell som går att använda i industriell skala och som har väl utvecklade funktioner som anses viktiga för astrocyter i hjärnan.

De har byggt sin modell med hjälp av en Nobelprisbelönad teknik med mänskliga hudceller omprogrammerade till pluripotenta stamceller (iPS). Sedan har de styrt dessa till att bli astrocyter.

Källa: KTH 15 februari 2018

Nytt varningssystem upptäckt i kroppens immunförsvar

Forskare vid LiU har hittat ett tidigare okänt varningssystem i kroppens immunförsvar, där mito­kondrier i de vita blodkropparna utsöndrar ett nät av DNA-fibrer som signalerar fara.

Fynden har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS. I förlängningen kan upptäckten öka kunskapen kring autoinflammatoriska sjukdomar och cancer. 

Forskargruppen har sett att flera olika typer av vita blodkroppar, som utgör kroppens immunförsvar, reagerar på små DNA-fragment som liknar bakterie- och virus-DNA genom att utsöndra ett nät bestående av mitokondrie-DNA (mtDNA).

Mitokondrier finns i alla celler och fungerar vanligen som cellens energifabrik, där socker och fett förbränns till vatten och koldioxid.

Näten som mitokondrierna släpper ut signalerar till omkringliggande celler att fara har uppstått i kroppen och gör att andra vita blodkroppar släpper ut ett signalämne, kallat interferon typ 1, som hjälper immunförsvaret att bekämpa smittämnet.

Tidigare studier har visat att mtDNA-nivåerna kan vara förhöjda i blodet efter vissa inflammato­riska sjukdomar eller efter ett kirurgiskt ingrepp.

Forskarna visar att immunförsvarets vita blodkroppar kan släppa ut mtDNA utanför cellen via en aktiv process som svar på ett smittämne, som bakterier eller virus.

-Upptäckten öppnar upp möjligheten för fortsatta studier där vi vill försöka minska utsläppet av mtDNA, för att på så sätt minska inflammationen som det utsläppta DNA:t ger upphov till, förklarar Björn Ingelsson.

Han är forskare och biträdande universitetslektor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet, och står bakom studien tillsammans med professor emeritus Anders Rosén och hans medarbetare.

Källa: LiU 12 januari 2018

Extra byggkostnader för ESS-projek­tet

Foto(ESS 2017

Nya byggkrav för strålskydd och säkerhetsåtgärder har lett till extra byggkostnader för ESS-projek­tet. De slutliga kostnaderna för ESS-projektet är ännu inte fastställda, men de beräknas nu uppgå till 135 miljoner euro. Men en oberoende bedömning kommer att genomföras i början av 2018, enligt ESS.

Sverige, Danmark och tretton andra europeiska länder delar på byggkostnaderna. Men eftersom byggarbetena är i full gång och flera länder har dröjt med att betala sin andel av kostnaderna har ESS-konsortiet bett om tillfälliga bygglån för att klara de närmaste årens finansiering.

Källa: ESS

Se också Holland ansluter också

och Omtalad forskningsanläggning