Bilder som talar

Tanzania Serengeti  2016

 
De bor på Titicacasjön

peru kenneth 436

peru kenneth 439
De färgglatt klädda kvinnorna och deras familjer bor sedan generationer på 3 800 meters höjd på Ti­ticacasjön i Anderna i Peru. Foto/Kenneth Leverbeck

Traditionellt klädda kvinnor från Peru. De väver och syr och skapar färggranna textilier med bilder av livet i Anderna.

De bor på 3 800 meters höjd över havet, på en av de många konstgjorda vassöarna, som finns i Titicacasjön. Syd­ame­ri­kas största sjö.

Det var den etniska folkgruppen Urus som ursprungligen bosatte sig på dessa öar men den gruppen är nu­mera uppblandad med Aymarabefolkningen.

”Titicaca” betyder ”jaguarens klippa”. Klippan ligger på Titicacaön som var en helig plats för den lo­kala befolkningen och senare för inkakulturen.

Vassöarna är gjorda av torkad vass (totora) överst och med flera meter tjocka skikt av rottrådar från vass under.
Vassöarna är gjorda av torkad vass (totora) överst och med flera meter tjocka skikt av rottrådar från vass under.

Sjön ligger på gränsen mellan Peru och Bolivia. Dess yta är 8 288 kvadratkilometer. Den är 192 ki­lometer lång och 50 kilometer bred på mitten.

Den är belägen på 3 812 meters höjd över havet och är därmed världens högst belägna sjö som har regelbunden båttrafik.

I hamnstaden Puno ligger ett gammalt men fascinerande fartyg som en gång i tiden gick i reguljär trafik över sjön. Fartyget är faktiskt utrustat med en svensk Bolindermotor.

Nu fungerar hon som vandrarhem för turister. Hon kom ursprungligen från Euro­pa men hamna­de i Peru efter första världskriget. Peru behövde fartyg. Resan dit lär ha tagit flera år.

Hon plockades isär i England och transporterades i delar över Atlanten till hamnstaden Lima, och se­dan vidare med packåsnor och lamadjur, upp i Anderna, till Titicacasjön.

Där monterades hon ihop igen.

Kenneth Leverbeck

Januari  2014

Hiroshima den 6 augusti 2013

Hiroshima 6 aug 2013
De samlas nedanför Domen(The Hiroshima Prefectural Industrial Promotion Hall). Den står där som en symbol för ett hopp om världsfred och total kärnvapennedrustning och en påmin­nelse om förstörelsekraften hos kärnvapen. Foto/Kenneth Leverbeck

Det är kväll den 6 augusti 2013 i Hiroshima och den årliga ceremonin i Fredsminnesparken. Det är 68 år sedan som USA fällde sin atombomb över staden.

Hiroshimas invånare och andra besökare passerar förbi ruinerna av den byggnad som står kvar som minnesmärke  över vad som hände där den 6 augusti 1945.

På små lappar som de lämnar kvar vid domen uttrycker många sina tankar och förhoppningar om en värld i fred och utan kärnvapen. 

Tidigare talade Japans premiärminister Shinzo Abe inför cirka 50 000 åhörare. Han lovade  att öka hjälpen till de överlevande som fortfarande är drabbade av strålningens effekter.

Han sa att Japan kommer att hålla fast vid sina tre principer mot kärnvapen – nämligen att inte pro­ducera, inneha eller tillåta införsel av kärnvapen på japanskt territorium.    

-Vi japaner är det enda folk som har upplevt fasorna med kärnvapen i krig. Vi har ett ansvar att inte misslyckas med att skapa en värld utan kärnvapen, sa Shinzo Abe. 

Det var morgonen den 6 augusti 1945 som USA fällde atombomben ”LittleBoy” över den japan­ska industristaden.

Bomben släpptes från 10 000 meters höjd och detonerade 600 meter över marken. Vid explosionen frigjordes uran och plutonium.

Sprängkraften motsvarade 15–16 kiloton trotyl. Samtidigt spreds vågor av gamma- och neutronstrå­lar och annan strålning som skulle komma att skada människor i decennier.

Många av dem som inte dog direkt vid explosionen brändes till döds fastklämda under rasmassorna efter tryckvågen.

I december samma år när de akuta effekterna av strålningen hade klingat av hade 140 000 invånare i Hiroshima dött på grund av bomben.

Numera finns det omkring 25 000 kärnvapenladdningar utplacerade runt om i världen. 24 000 av dem finns i  Ryssland och USA, resterande 1000 i de övriga kärnvapenländerna.

De moderna kärnvapnen uppges ha en sprängkraft som är ungefär tio gånger större än de atom­bom­ber som fälldes över Hiroshima och Nagasaki.

Totalt räknar man med att 44 av världens länder  har potential att skaffa kärnvapen genom att de har civil kärnkraft.

Japan har idag ett femtiotal kärnkraftverk men endast två av dem är numera i drift efter reaktorhave­rierna i Fukushima. 

Landet har trots sin deklarerade pacifism en av världens största militärbudgetar. Den uppgår till när­mare 300 miljarder kronor per år.

Efter den provsprängning av kärnvapen som Nordkorea genomförde i oktober 2006 har behovet av kärnvapen blivit ett allt mer omdebatterat ämne i Japan.

Kenneth Leverbeck

Uluru

MINOLTA DIGITAL CAMERA
Den vackra röda klippan Uluru(Ayers Rock) i det centrala av Australien är helig mark för aboriginerna sedan tusentals år. Foto/Kenneth Leverbeck

Den spektakulära röda klippan ligger i Uluru–Kata Tjuta National Park i södra delen av Northern Territory i Australien.

Platsen är helig för de australiska aboriginerna och används än idag för ceremonier.  Här finns mängder med grottor och uråldriga målningar.

Klippan har haft religiös betydelse för aboriginerna i tiotusentals år. De ser helst att turisterna inte klättrar på Uluru.

Uluru är den lokala urbefolkningens namn på bergsformationen.  Aboriginer i den här regionen tillhör främst Pitjantjatjara och Yankunytjatjara.

Sitt västerländska namn(Ayers Rock) fick Uluru 1873 av William Gosse. Han döpte den efter Henry Ayers, som var regeringschef i South Australia.

Klippan beskrivs av geologer som en monolit eller ett inselberg. Vilket innebär att det är en solitär där de tidigare omgivande bergsformationerna har eroderat bort.

Den röda färgen på klipporna liksom det karga ökenlandskapet är karakteristisk för de centrala delar­na av Australien.

Uluru består huvudsakligen av sandsten som har fått sin rödaktiga färg till följd av korrosion och re­flekterande mineraler såsom fältspat.

Klippan är omkring 3,5 kilometer lång. Den är upp till två kilometer bred och över åtta kilometer i omkrets. Toppen är 869 meter över havet och 348 meter över omkring liggande marknivå.

Både Uluru och de närbelägna Kata Tjuta-klipporna är bergtoppar som är delar av stora bergsmas­siv som fortsätter sex kilometer ner i marken.

Tillsammans med 36 andra monoliter ingår Uluru i den över 1300 kvadratkilometer stora national­parken i centrala Australien. 1987 togs parken upp på Unescos världsarvslista.

Kenneth Leverbeck

november 2013

 Fiskare samsas med pelikaner utanför Perus kust

peru kenneth 154
Fiskare utanför Perus kust. Under båtarna flyter den kalla Humboldtströmmen fram. Den gör att vattnen utanför Sydamerikas västkust är rika på fisk och andra marina organismer. Foto/Kenneth Leverbeck

Det var före gryningen som de peruanska fiskarna lämnade hamnen i Pisco med sina bå­tar. Hela morgonen har de farit fram längs kusten i jakten på fisk. Pelikaner, albatrosser och andra sjöfåglar följer dem från luften med sina skarpa ögon. Nu när det är dags att bärga fångsten samlas fåglarna i stora flockar runt båtarna för att få sig ett skrovmål.

Under båtarna flyter den starka Humboldtströmmen (Peruströmmen). Den sveper fram från Antarktis i söder till Centralamerika i norr, längs sydamerikanska Stilla havskusten. Många organismer i havet förs in längs kusten tack vare de kalla strömmarna.

Det är främst sardiner och ansjovis men också krabbor, bläckfiskar och mycket annat, som dyker upp i näten.  Till fiskarnas och fåglarnas stora glädje. Regionen är en av de mest produktiva ekosystemen i världen mest tack vare Humboldtströmmen. Nästan en femtedel av världens fiskfångst tas upp här.

Kenneth Leverbeck

november 2013

Shintoismen lever i Japan

IMG_2615 (2)
Japanska pilgrimer utför rituell rening. Orenhet och rening är viktiga begrepp för shintoismens utövare. Dessa förhållningssätt har lik­heter med hin­du­ismen. Foto/Kenneth Leverbeck

Över hälften av Japans befolkning praktiserar än idag shinto. Ofta tillsammans med zen­bud­dismen. Shinto eller på svenska shintoism är en inhemsk japansk religion.

Shinto betyder ”gudarnas väg”. Det japanska to är samma ord som det kinesiska tao eller dao i tao­is­men.

Den började användas först när buddhismen kom till Japan; dessförinnan hade den gamla religionen inget namn.

Shinto saknar egentliga tempel. Däremot finns otaliga jinja(shintohelgedomar på svenska) och and­ra heliga platser.

Shinto har ingen fastslagen trosbekännelse eller systematiserad teologi, som till exempel inom kris­tendomen.

Istället kretsar mycket inom Shinto kring olika riter. Bland de viktigaste riterna märks skilda former av reningsritualer.

Orenhet och rening är viktiga begrepp för utövarna. De här förhållningssätten har likheter med hin­du­ismen. Det här kan även jämföras med begrepp som synd och nåd eller förlåtelse inom kris­tendomen.

Shinto kan betecknas som en form av animism och kretsar i stor utsträckning kring natur­andar, på japanska kami. Här är vördnaden för naturen central.

De högsta och populäraste gudarna är solgudinnan Amaterasu, risguden Inari och krigs- och freds­gu­den Hachiman.

Kami sägs finnas nästan överallt, till exempel i berg och i sjöar. Platser som har mycket av denna kraft är heliga. En sådan plats är berget Fuji på ön Honshu.

Man brukar tala om ”de åtta miljonerna kami” (happyaku­man no kami). Dessa ord kan även läsas som yaoyorozu, vilket betyder oändlighet.

Kenneth Leverbeck

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Ett digitalt magasin om aktuell forskning