Kategoriarkiv: redaktionell kommentar

Nytt material avlägsnar tungmetaller i vatten

Forskare har utvecklat en hydrogel som kan avlägsna tungmetaller, färgämnen och andra föroreningar från vatten. Det är en gelé baserad på växtcellulosa spetsad med små bitar av kol.

Hydrogelen kan tillverkas av lignocellulosa eller växtmaterial, den vanligast förekommande biomassan på jorden. En av beståndsdelarna är cellulosagummi (karboximetylcellulosa).

Det är ett förtjockningsmedel som vanligtvis utvinns ur trämassa eller som restprodukt vid bomullstillverkning, och exempelvis finns i glass. Till blandningen tilförs också små grafenoxid-liknande kolbitar från karboniserad biomassa.

Dessa kolbitar framställs med hjälp av värme i en mikrovågsugn. Hydrogelen härdas eller fixeras sedan med hjälp av UV- ljus. Det är en mild process, i kemiskt perspektiv, som äger rum i vatten vid rumstemperatur.

Hydrogelen består av ett nätverk av polymerkedjor, som absorberar vattnet, Dessa kedjor tar sedan hand om föroreningarna, molekylerna och jonerna, genom elektrostatisk interaktion.

I en nypublicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Sustainable Materials and Technologies rapporterar forskare från avdelningen för Polymerteknologi vid KTH och Politecnico di Torino, Italien, om den nya tekniken.

Källa: KTH

Replikationsproblem ökar inom forskning

Under senare år har forskare inom den akademiska världen upptäckt allt fler vetenskapliga studier som inte går att upprepa eller att upprepningarna inte ger samma resultat.

Det handlar om forskare som försöker återskapa andra forskares resultat genom att göra om deras experiment med samma metod men inte lyckas. Ofta rör det sig om mindre metodfel men det här spelar ändå roll.

Problemen med att replikera forskning, dvs upprepa studier, avslöjades först inom socialpsykologi, farmakologi och ekonomi.

Enligt den välkända tidskriften Nature förekommer det sådana problem även inom andra discipliner.

Stephan T. Ziliak och Deirdre N. McCloskey gav redan 2008 exempel på brister i reproducerbarhet inom forskarvärlden. De granskade 369 artiklar inom ekonomi.

Forskarnas granskningar visade att i endast cirka en av fyra studier stämde deras resultat med dem som presenterades i de ursprungliga artiklarna.

När forskare har gjort sina experiment och presenterat sina resultat i rapporter så ska även andra forskare kunna upprepa dessa i nya experiment. Inom forskarvärlden är den här möjligheten att kunna reproducera tidigare experiment en central del av den vetenskapliga metoden.

Brister i pålitlighet hos forskningsresultat kan inte enbart ge problem inom akademien men de kan också leda till att samhällets utveckling påverkas, genom att exempelvis myndigheter. politiker och allmänhet får felaktiga råd.

Forskarvärlden.se 18 mars 2021

Henri Tajfel lanserade ”The Social Identity Theory”

En av de mest framträdande teorierna vad det gäller identitet är ”The Social Identity Theory”, formulerad av Henri Tajfel. Identifikation har enligt hans teori sin grund i kategorisering och sociala kategorier eller grupper existerar enbart om deras medlemmar identifierar sig med gruppen.

Att vara medlem i en ingrupp innefattar att denna som kategori är distinkt i förhållande till utgrupper.

Medlemskap i en grupp innebär således en föreställning om ”Dom” och skillnader med dessa i förhållande till ”Vi”.

Henri Tajfel menar att individer konstruerar sin identitet i relation till hur de identifierar sig själva som medlemmar av sociala kategorier. I denna identifikationsprocess stärks ingruppens likheter som skiljer dem från utgruppen.

Eftersom individers identiteter är knutna till den sociala kategorin, är det centralt att framhäva ingruppens positiva egenskaper medan utgruppens negativa egenskaper förstärks. Genom dessa processer transformeras individen till ett kollektiv.

Tre steg kan urskiljas i en grupps identifikationsprocess. För det första kategoriseras individer sig själva som delar av en ingrupp och tillskriver sig en social identitet som skiljer dem från en relevant utgrupp.

I det andra steget lär de sig de stereotypa normer som associeras med denna identitet för att slutligen i steg tre tillskriva sig dessa normer.J u betydelsefullare deras medlemskap i gruppen blir desto mer normativt blir deras handlande.

Det är dock viktigt att framhålla att de egenskaper som tillskrivs både in- och utgruppen är flexibla och situationella då de förhandlas av dess medlemmar.

Källa : Wikiversity

Bakgrund/Forskare i socialpsykologi

Henri Tajfel var forskare i socialpsykologi i Storbritannien. Han var född den 22 juni 1919 i Polen som son till en judisk affärsman. Han lämnade Polen under 1930-talet och studerade kemi vid universiteten i Toulose och Sorbonne.

Under andra världskriget verkade han som fransk soldat tills han blev tillfångatagen i Tyskland. Ingen av hans närmaste släktingar överlevde kriget. Men själv lyckades han hemlighålla sin identitet som polsk jude under fångenskapen.

Det här var en tid som han senare kom att reflektera över vid utvecklingen av teorin om social identitet, en teori som fick stor uppmärksamhet. Efter kriget återvände han till Frankrike och arbetade för olika hjälporganisationer och därefter studerade han i Paris och Bryssel.

Han flyttade till Storbritannien med fru och två söner och blev forskare vid universitetet i Oxford inom socialpsykologi med inriktning på områden som fördomar. nationalism och socialt inflytande. Efter två forskningsvistelser i USA utsågs han till professor i Bristol 1967. Henri Tajfel dog den 3 maj 1982.

Våldsbejakande extremisters självbild granskas

Genom att förstå våldsbejakande extremisters självbild och världsbild kan deras handlingar förutsägas, Detta enligt en FOI-rapport om social identitetsteori.

FOI-rapporten heter Social Identity Theory and the Study of Terrorism and Violent Extremism och är skapad för de som jobbar praktiskt mot terrorism.

– I en konfliktsituation blir dynamiken oerhört viktig. Den gör det lättare att förstå vad som skapar terror och terrorister, säger Anders Strindberg, forskare på FOI, och författare till rapporten.

Vi människor mår ofta bra av att tillhöra en grupp – det kan exempelvis gälla en yrkesgrupp, ett religiöst samfund eller ett fotbollslag.

När vi är tillsammans med människor som delar vår syn på världen, blir det en viktig del av vår identitet.

När gruppen och den identitet som gruppen delar ifrågasätts eller hotas sluter vi oss ofta samman, beredda till försvar.

Enligt social identitetsteori gäller detta i hög grad även våldsbejakande extremister. De ser världen utifrån sin grupps värderingar och reagerar på det som de upplever hotar gruppen.

Social identitetsteori ger en förståelse för hur människor beter sig i grupp och hur grupper relaterar till andra grupper. Det gäller även våldsbejakande extremister. Det behövs inte någon särskild mall för att förstå dem.

Teorin ger bland annat möjlighet att på ett tidigt stadium tränga in och förstå konfliktdynamik på gruppnivå och att se beteenden som pekar mot ökad extremism och terrorism.

I detta arbete ingår bland annat att avslöja hur grupper framställer sig som allt mer rättfärdiga samtidigt som motståndare ses allt mer som onda. Ofta får kampen grandiosa inslag.

Då kan en grupp, som exempelvis kräver ändrad politik, börja framställa sina krav som historiskt viktiga som påverkar folkets eller kulturens överlevnad. Ju större uppgift desto mer aggressiv blir gruppens beteende.

– Dessutom, ses då motståndarna inte längre som individer, utan enbart som företrädare för fiendegrupper – som poliser, invandrare, judar eller grupper man tycker illa om, säger Anders Strindberg.

Social identitetsteori utvecklades på 1970-talet av Henri Tajfel för att förstå mönsterbundna beteenden som leder till diskriminering och konflikter mellan grupper.

Teorin hör hemma inom socialpsykologin men kan kombineras med andra teorier och modeller för att tränga på djupet i specifika fall. Social identitetsteori har tillämpats för att förstå konflikter i exempelvis Thailand, Cypern och Nordirland.

Anders Strindberg har själv använt den här teorin för att bättre förstå Israel-Palestinakonflikten. Social identitetsteori har sällan använts inom terrorismforskning.

– Terrorismforskning har haft en tendens att behandla forskningssubjekt som forskningsobjekt. Det har alltid funnits en motvilja mot att ta terroristers perspektiv på allvar, trots att detta är så viktigt, säger Anders Strindberg

Rapporten är anslagsfinansierad. Den riktar sig främst till polis och andra praktiker inom verksamhet mot terrorism och våldsbejakande extremism. Rapporten är dessutom avsedd som ett inlägg i det pågående akademiska samtalet.

Källa: FOI den 7 februari 2021

OBS! Se även Henri Tajfel lanserade ”The Social Identity Theory”

PR-branschen skolar politiker i näringslivstänk

Det blir allt vanligare att politiker går från politik till PR- och lobbyuppdrag. Åtskilliga återvänder också till politiken. Men inte utan att förändras.

Enligt en intervjustudie av 25 politiker som roterat mellan politik och PR förändras deras värderingar i grunden.

– De socialiseras in i marknadens logik, säger Anna Tyllström, forskare vid Institutet för framtidsstudier.

Efter valet 2002 gick fyra procent av statsråden och de höga tjänstepersonerna som lämnade politiken till PR- och lobbyingfirmor. Efter regeringsskiftet 2014 var andelen 34 procent.

– Det är också vanligt att de sedan rekryteras tillbaka av partierna till nästa valkampanj. Men det är inte samma politiker som kommer tillbaka. De förändras i grunden av erfarenheten i PR, säger Anna Tyllström, som är fil. dr. i företagsekonomi och organisationsforskare.

Hon har djupintervjuat 25 så kallade ”revolvers” – roterare – som gått mellan politik och PR och studien visar hur individer förändras av detta.

– De förändras på flera sätt. De skaffar sig självklart bredare nätverk, som sträcker sig in i näringslivet men även in i andra partier. De säger också att de förstår näringslivet på ett helt annat sätt än tidigare, hur företagsledningar tänker och prioriterar, och beskriver sig som influerade av näringslivets arbetssätt och processer, säger Anna Tyllström.

Hälften av de intervjuade har återvänt till politiken efter att ha arbetat inom lobbyism. Utmärkande är att dessa återvändare använder sig av näringslivets språk även när de talar om politik: de använder ord som ”effektivitet” och ”produktion” om det politiska arbetet och använder sig av metaforer från företagsvärlden.

– De kan till exempel likna val vid ”one day sales” eller partier vid ”produktionsenheter” för politik.

Om den gängse bilden av hur näringslivet påverkar politik är att företag anlitar lobbyister för att övertyga politiker att fatta beslut som gynnar företagen, visar den här studien på ett djupare sätt att påverka.

– Att en människas värderingar och språk förändras är mer bestående än att en organisation köper en tjänst av henne.

Studien visar att tiden i PR och lobbyism fungerar som en ”näringslivsskola” för politiskt engagerade personer.

– De som återvänder säger sig vara influerade av näringslivets logik och det är då också rimligt att tro att erfarenheten påverkar den faktiskt förda politiken och de förslag som läggs, säger Anna Tyllström.

För allmänhetens förtroende för politiken kan det här vara ett problem, enligt Tyllström.

– Det ska finnas transparens i ett politiskt system. Väljare måste veta vilken påverkan som politiker utsätts för. Det är därför viktigt att uppmärksamma en sådan här mekanism som är svår att se, säger Anna Tyllström.

Studien ”More than a revolving door: Corporate lobbying and the socialization of institutional carriers” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Organization Studies:
Källa: Institutet för Framtidsstudier

Stora vapenföretag allt mer spridda globalt

De största vapenföretagen har numera stor geografisk spridning, dvs de är etablerade internationellt. Detta enligt Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI).

Försäljningen av vapen och militära tjänster från branschens 25 största företag uppgick till 361 miljarder USD 2019. Det är 8,5 procent mer än 2018. Bland dessa företag finns fyra kinesiska bolag.

Försäljningen hos de 25 största vapenproducerande och militära tjänsteföretagen/vapenföretagen uppgick till 361 miljarder USD under 2019, enligt SIPRI:s vapenindustridatabas.

Det motsvarar en ökning av vapenförsäljningen med 8,5 procent jämfört med de 25 ledande vapenföretagens försäljning under 2018.

USA är i topp och Mellanöstern etablerar sig

Under 2019 fanns fem av de ledande vapenföretagen i USA: Lockheed Martin, Boeing, Northrop Grumman, Raytheon och General Dynamics. Deras registrerade vapenförsäljning uppgick till 166 miljarder dollar under ett år.

Totalt fanns 12 amerikanska bolag bland de 25 ledande tillverkarna 2019, vilka står för 61 procent av den sammanlagda vapenförsäljningen hos denna grupp.

För första gången är ett företag i Mellanöstern bland dessa 25. Det är EDGE, baserat i Förenade Arabemiraten, som skapades 2019 genom en sammanslagning av många mindre företag. Det har plats 22 och stod 2019 för 1, 3 procent av branschens vapenförsäljning.

Enligt Pieter Wezeman, senior forskare SIPRI, är företaget ett bra exempel på hur en kombination av hög nationell efterfrågan på militära produkter och tjänster, tillsammans med en önskan om att bli mindre beroende av utländska leverantörer, driver på vapenindustrins tillväxt i regionen,

En annan nykomling bland de 25 ledande företagen under 2019 var L3Harris Technologies, rankad som nummer 10. Företaget skapades genom en sammanslagning av två amerikanska företag, Harris Corporation och L3 Technologies, som båda fanns med på listan under 2018,

Kinesiska vapenföretag ökar med 4,8 procent

Blande de 25 främsta vapentillverkarna finns fyra kinesiska företag. Tre av dem är bland de 10 främsta på listan:

Aviation Industry Corporation of China är 6:a, China Electronics Technology Group Corporation är 8:a och China North Industries Group Corporation är 9:a.

De sammanlagda intäkterna för de fyra kinesiska företagen, där även China South Industries Group Corporation ingår på 24:e plats, ökade med 4,8 procent, 2018 till 2019.

Enligt Nan Tian, senior forskare SIPRI, drar den kinesiska vapenindustrin nytta av det militära moderniseringsprogrammet inom Folkets befrielsearme i Kina, vilket kan förklara deras ökade försäljning.

Två ryska bolag finns bland de 25 företagen. Dessa är Almaz-Antey och United Shipbuilding. Deras sammanlagda försäljning minskade mellan 2018 och 2019, med 634 miljoner dollar. Ett tredje ryskt företag, United Aircraft, tappade 1,3 miljarder dollar i försäljning och lämnade topp 25 under 2019.

Enligt forskaren Alexandra Kuimova, SIPRI, var ökad inhemsk konkurrens och minskade offentliga utgifter för modernisering av ryska flottan två av de största utmaningarna för United Shipbuilding under 2019.

Störst ökning hos amerikanska Lockheed Martin

Efter USA stod Kina för den näst största andelen, 16 procent, av 2019 års vapenförsäljning bland de 25 största vapenföretagen, De sex västeuropeiska vapenföretagen stod för 18 procent. De två ryska tillverkarna för 3,9 procent.

Nitton av de 25 ledande vapenföretagen ökade sin vapenförsäljning 2019 jämfört med 2018. Den största ökningen av intäkter registrerades hos Lockheed Martin – uppgick till 5,1 miljarder dollar, vilket motsvarar 11 procent.

Störst procentuell ökning av den årliga vapenförsäljningen, 105 procent, rapporterades från den franska producenten Dassault Aviation Group.

Kraftigt ökade exportleveranser av stridsflygplanet Rafale gjorde att Dassault Aviation hamnade bland de 25 bästa vapenföretagen för första gången, enligt Lucie Béraud-Sudreau, SIPRI.

Vapenindustrin allt mer närvarande globalt

I rapporten beskrivs också den globala etableringen hos de 15 största vapenföretagen under 2019. Företagen är etablerade i 49 länder, främst genom majoritetsägda dotterbolag, samriskföretag och forskningsanläggningar.

Med en global närvaro i 24 länder var Thales och Airbus de mest internationaliserade företagen – tätt följt av Boeing (21 länder), Leonardo (21 länder) och Lockheed Martin (19 länder).

Storbritannien, Australien, USA, Kanada och Tyskland är värd för de största vapenföretagen. Utanför Nordamerika och Västeuropa, finns de flesta etableringarna av utländska vapenindustrier i Australien (38 st), Saudiarabien (24 st), Indien (13 st), Singapore (11 st), Förenade Arabemiraten (11 st) och Brasilien (10 st).

Enligt Alexandra Marksteiner, forskare SIPRI, finns det många skäl till varför vapenföretag vill etablera sig utomlands. De vill kanske få bättre tillgång till växande marknader, skapa samarbetsprogram för vapentillverkning, erhålla politiska fördelar i värdländerna eller för att binda vapenaffärerna till tekniköverföring.

Av de 49 länder som är värdar för samarbetsprojekt med de 15 största vapenföretagen i världen är 17 låg- eller medelinkomstländer.

Länder som vill få fart på sina program för vapenproduktion välkomnar utländska vapentillverkare som ett sätt att dra nytta av tekniköverföring, menar Diego Lopes da Silva, forskare SIPRI.


Källa: SIPRI, 7 december 2020

Ökat förtroende för forskare och forskning

Svenskarnas förtroende för både forskning och forskare har stärkts. Nio av tio har stort förtroende för forskare, medan knappt hälften har motsvarande förtroende för nyhetsjournalister.

Mer än hälften anser att man i Sverige tar lagom hänsyn till forskning vid politiska beslut i hanteringen av coronapandemin. Det visar årets VA-barometer från Vetenskap & Allmänhet.

Forskare och journalister tillhör coronapandemins mest synliga aktörer.

I årets VA-barometer har närmare nio av tio (88 procent) av den svenska allmänheten mycket eller ganska stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Det ger en uppgång med nio procentenheter sedan 2019.

Knappt hälften (45 procent) har motsvarande förtroende för nyhetsjournalister. Två av tre svenskar (67 procent) har mycket eller ganska stort förtroende för vetenskapsjournalister.

Källa: Vetenskap & Allmänhet, 14 december 2020

Minskade utsläpp av luftföroreningar

Utsläppen från personbilar, som idag står för den övervägande andelen, har minskat med 8 procent.

Utsläppen av kväveoxider har minskat med 7 procent, 2018 till 2019. Även utsläpp av andra miljö- och hälsofarliga ämnen som partiklar, sot, kvävedioxid, kolväten och svaveldioxid har minskat.

Naturvårdsverket sammanställer varje år data över Sveriges utsläpp av luftföroreningar.

Sammanställningen för 2019 visar en kraftig utsläppsminskning av kväveoxider och en fortsatt minskning av flera andra luftföroreningar som partiklar, sot, kvävedioxid, kolväten och svaveldioxid.

Utsläppen av metaller, organiska miljögifter och ammoniak är kvar på samma nivå som tidigare.

-Det är positivt att vi ser en markant minskning under en tid med relativt stark ekonomi i Sverige. Luftföroreningarna behöver fortsätta minska, för att vi ska skydda människors hälsa och för att vi ska klara kraven från EU, säger Johan Genberg Safont, handläggare Naturvårdsverkets luftenhet.

Största delen av minskningen av kväveoxider har skett inom transportsektorn. Utsläppen från personbilar, som idag står för den övervägande andelen, har minskat med 8 procent.

Utsläppsminskningen från bensinbilar är 11 procent och från dieselbilar 7 procent.

Källa: Naturvårdsverket 10 december 2020

En forntida krigsskådeplats på Öland

Sandby borg är en enslig plats som ligger nära strandkanten på sydöstra Öland. Här levde och verkade hundratals människor i en bygemenskap för 1500 år sedan.

Det var innan de alla gick en ond bråd död till mötes. Platsen har dragit till sig stor internationell uppmärksamhet under senare år.

2010 avslöjades misstänkta plundringar i Sandby borg, en fornborg på Öland. Någon eller några personer hade varit där och grävt och letat efter något i marken.

Arkeologer kontaktades och de bestämde sig för att undersöka borgen med metalldetektor för att ta hand om eventuellt värdefulla föremål innan plundrarna återvände.

Snart hittade forskarna intressanta föremål gömda i marken omkring borgen. De fann bland annat förgyllda dräktspännen men också guldmynt, romerska dryckesbägare och pärlor av glas.

Bland pärlorna var flera av Millefiorimodell. De skapas genom att man smälter samman olikfärgade glasstavar till färgglada, blomliknande mönster.

Millefiori, italienska för ’tusen blommor’

Två av Millefioripärlorna som arkeologerna hittade skiljer sig från övriga fynden av glaspärlor. De har samma dekor – en vit blomma på blå botten.

Pärlorna är förmodligen tillverkade i samma verkstad långt söderut i Europa, kanske hundra år eller mer innan de slutligen hamnade i Sandby borg.

De fortsatta utgrävningarna i fornborgen blev dramatiska när arkeologerna hittade kvarlevor av människor. De fann fler och fler, både vuxna och barn. Kropparna var inte ens begravda.

De låg utspridda på marken vid borgen. Skadorn på kroppsdelarna antydde att invånarna i borgen hade blivit överfallna och dräpta.

Vuxna och barn hade blivit brutalt mördade

På flera av skeletten fanns spår som tyder på att de hade blivit brutalt mördade. De hade bland annat fått huggskador i huvudet med yxor eller svärd.

Forskarnas första teori var att borgen utsatts för ett anfall av fiender från andra sidan Östersjön. Men nu börjar de i stället att se detaljerna i en intern maktkamp på ön men med kopplingar långt utanför Norden.

Händelserna i Sandby borg utspelade sig under folkvandringstiden i Skandinavien, som varade under perioden mellan år 400-550 e.Kr.

Under den här tiden sker det stora förändringar i Europa. Olika folkgrupper flyttar på grund av överbefolkning, svält och krig. Hunnerna invaderar östra Europa. Västrom faller år 476 e.Kr .

Det är en våldsam tid i hela Europa, och människorna tvingas bygga borgar för att skydda sig. Ett stort antal borgar uppfördes på Öland när ön hade sin guldålder, åren 200-500 e.Kr.

Ölänningar skapade handelskontakter i Europa

Tack vare öns utmärkta geografiska läge i södra Östersjön, var det vanligt att ölänningar gav sig iväg på långa resor.

Ölänningar erbjöd sina tjänster som legosoldater till Romarriket. De stred för den romerske kejsaren i hans följe. För det arbetet fick de lön, så kallad sold, i form av guldmynt.

De skapade också handelskontakter inte bara med länder runt Östersjön utan de gjorde även längre resor, till Syd- och Östeuropa.

Ölänningar sålde ull, läder, hästar och kanske även slavar. Det är också sannolikt att de handlade med tyger och kläder och/eller bytte till sig praktfulla föremål som inte fanns hemma på Öland.

ForskarVärlden.se

Källa: Kalmar läns museum

5G-uppkoppling på tåg för första gången

Forskare från KTH har i samarbete med ett företag utrustat ett SJ X2000-tåg med 5G-teknik. Passagerare delade för första gången en internetuppkoppling med en hastighet på 1 267 megabit per sekund.

Claes Beckman, forskare på avdelning Kommunikationssystem vid KTH, har i samarbete med företaget Icomera och grundaren Mats Karlsson, utvecklat teknik som nu testats i Tele2:s 5G-nät ombord på X2000-tåget.

Med 5G kommer det att gå att anordna videomöten på tåget. 5G har betydligt bättre prestanda än 4G. 4G kan ge upp till en sekunds fördröjning, med 5G är fördröjningen mindre än en tiondel av detta.

Tekniken ska göra det möjligt att slå ihop flera olika radiosignaler från olika mobiloperatörer och olika system, vilket alltså ger höga överföringshastigheter för data och låg fördröjning.

Det gör att alla ombord på ett tåg har bästa möjliga uppkoppling och får samma digitala upplevelse, både jobbmässigt under videomöten eller som rent nöje när film eller tv-serier streamas.

Kraven på högkvalitativa videouppkopplingar kommer att öka så snart som pandemin är över och tågresandet tar fart igen. Om det blir fler som väljer tåg framför andra färdmedel då är en stabil internetuppkoppling en avgörande förutsättning.

Källa: KTH, 7 december 2020

Kritik mot regeringens styrning av Sida

Regeringens styrning av Sida är omfattande, komplex och ibland även otydlig. Det menar Statskontoret och Ekonomistyrningsverket, ESV, i en gemensam rapport.

Statskontoret och ESV har på regeringens uppdrag analyserat Sidas effektivitet, ledning, styrning, kontroll och uppföljning.

Analysen visar att regeringens styrning av myndigheten är omfattande, komplex och ibland otydlig, vilket gör det svårt för Sida att omsätta regeringens styrning i sin interna verksamhet. Även återrapporteringen blir svår, skriver Statskontoret och ESV i sin rapport.

Analysen visar också att regeringens process att ta fram strategierna brister i transparens, då målen i strategierna saknar motivering.

Statskontoret och ESV anser även att Sida till viss del brister i sin interna styrning och menar att såväl Sida som regeringen behöver bli mer transparenta med sina prioriteringar och vägval och förändra flera processer och arbetssätt.

Källa: Sida 1 december 2020

Tack vare vaccinering minskade dödsfallen dramatiskt

Det allmänna vaccinationsprogrammet(AVP) infördes i Sverige redan på 1940-talet i syfte att förebygga smittsamma sjukdomar. Programmet var först riktat mot behandling av tuberkulos men övergick så småningom mot andra sjukdomar som exempelvis smittkoppor, stelkramp, kikhosta, polio och mässling.

Genom vaccinationer har samtliga sjukdomar som ingår i det allmänna vaccinationssystemet minskat kraftigt i Sverige. För vissa sjukdomar har antalet rapporterade sjukdomsfall år 2018 sjunkit till noll sedan vaccinationer infördes.

Året innan allmän vaccination infördes var antal rapporterade sjukdomsfall för difteri 2 457, polio 549 och röda hund 10 720 fall.

År 2018 rapporterades noll sjukdomsfall för samtliga sjukdomar.

Forskarvärlden.se

Transhumanismen och framtidens människa

Transhumanism är en internationell intellektuell och kulturell rörelse som förespråkar utökad teknikanvändning för att förbättra och utöka människans mentala och fysiska egenskaper.

Enligt transhumanistiska tänkare kan människan så småningom få så pass utökade förmågor att termen ”post-människa” blir mer lämplig än än enbart ”människa”.

Transhumanismen fick sitt namn och sin nuvarande form på 90-talet. Den svenska forskaren Nick Bostrom var en föregångare. Andra tongivande tänkare är Natascha Vita-Moore, Anders Sandberg, Ray Kurzweil, David Pearce, Aubrey DeGray och Donna Haraway.

Den internationella organisationen för transhumanism kallas för Humanity+ och finns i 120 länder. Den svenska sektionen av den här rörelsen heter MänniskaPlus.

Frågan om hur en transformerad framtida mänsklighet i så fall kommer att se ut, har intresserat en rad anhängare och kritiker från olika perspektiv och discipliner.

Kritik mot rörelsens tänkesätt har bland annat framförts av Francis Fukuyama, som har beskrivit den som ”världens farligaste idé”.

Francis Fukuyama, född den 27 oktober 1952 i Chicago, är amerikansk författare, statsvetare och nationalekonom. Francis Fukuyama är mest känd för sin bok The End of History and the Last Man, i svensk översättning heter den Historiens slut och den sista människan, som gavs ut 1992.

I boken argumenterar han för att historien, som drivits framåt av kampen mellan konkurrerande samhällssystem och ideologier, är över i och med Sovjetunionens fall och det kalla krigets slut.

Han hävdar att inga alternativa samhällsmodeller nu längre utmanar den marknadsekonomiska liberala demokratin, och att alla världens länder därmed med tiden kommer att anamma detta system. Statsvetaren Samuel P. Huntington har gått i polemik mot Fukuyamas idéer med en uppmärksammad artikel i Foreign Affairs 1993, och 1996 med boken Civilisationernas kamp.

Francis Fukuyamas hållning till västvärldens liberala ekonomiska system har rönt mycket kritik, till exempel har den franske protektionistiska debattören Emmanuel Todd anfört att ett liberalt system skapar en elitistisk oligarki, som utarmar de breda folklagren, vilket är ett hot mot den liberala demokrati som enligt Fukuyama skulle bli ”historiens slut”.

ForskarVärlden.se

Galaxer utan mörk materia förvånar astronomer

För två år sedan upptäckte ett internationellt forskarteam med hjälp av NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble men även från andra observatorier, för första gången, en galax i vår kosmiska närhet som helt saknade det mesta av mörk materia.

Upptäckten av utseendet hos den här galaxen(NGC 1052-DF2) kom som en överraskning för astronomerna, eftersom mörk materia har betraktats som en viktig beståndsdel i forskarnas teoretiska modeller för galaxbildning och evolution.

Utan närvaro av mörk materia skulle den ursprungliga gasen i galaxen i själva verket sakna tillräcklig gravitationell kraft för att kunna kollapsa och bilda nya galaxer, enligt forskarnas modeller.

Ett år senare upptäcktes en annan galax som också saknade mörk materia, Den fick beteckningen NGC 1052-DF4 och kom att utlösa ytterligare intensiva debatter bland astronomer om naturen hos sådana galaxer.

Vad är då mörk materia?

Mörk materia är en hypotes om en tänkt form av materia som inte avger eller reflekterar elektromagnetisk strålning och därför inte kan observeras på normalt sätt. Mörk materia kan bara indirekt detekteras genom sin gravitationella påverkan på vanlig materia eller genom sin svaga växelverkan med materia.

Begreppet mörk materia introducerades som en förklaring till varför galaxer roterar mycket fortare än vad de borde göra i förhållande till den mängd synlig materia de innehåller och varför galaxkluster inte rör sig som de borde om bara den synliga materien fanns.

Det finns en del observationer som utgör indicier för den mörka materiens existens, men man vet ändå inte vad den består av. Detta är således ett av de stora olösta problemen inom fysiken.

ForskarVärlden.se

Attribution viktigt försvarsbegrepp

Attribution handlar o m att koppla påståenden, handlingar och händelser till specifika stater, organisationer eller individer. Attribution kan vara både teknisk och politisk.

Offentlig attribution kan i vissa fall vara nödvändig för att mobilisera nationella eller internationella resurser för att möta ett hybridangrepp.

Eftersom hybridangrepp kan vara utformade för att undvika detektion, kan det vara svårt att uppnå tillräcklig kunskap om särskilda fall som möjliggör tillförlitlig attribution.

Attribution har visat sig vara särskilt svårt vid exempelvis cyberangrepp och digital påverkan. Samtidigt attribuerar både sociala mediebolag och grupper av undersökande journalister framgångsrikt olika typer av hybridangrepp.

Det kan i vissa fall också finnas en risk för falsk eller felaktig attribution, vilket riskerar att undergräva förtroendet för en stat och gör det svårare att motverka hybridhot.

Samtidigt visar, exempelvis Skripal-fallet, på att framgångsrik attribution kan skapa nationell och internationell enighet.

Attribution kan även bidra till att bygga ökad motståndskraft genom att öka medvetenheten hos beslutsfattare och allmänhet.

Källa: FOI-rapport ”Strategisk verktygslåda mot hybridhot”