Kategoriarkiv: redaktionell kommentar

PR-branschen skolar politiker i näringslivstänk

Det blir allt vanligare att politiker går från politik till PR- och lobbyuppdrag. Åtskilliga återvänder också till politiken. Men inte utan att förändras.

Enligt en intervjustudie av 25 politiker som roterat mellan politik och PR förändras deras värderingar i grunden.

– De socialiseras in i marknadens logik, säger Anna Tyllström, forskare vid Institutet för framtidsstudier.

Efter valet 2002 gick fyra procent av statsråden och de höga tjänstepersonerna som lämnade politiken till PR- och lobbyingfirmor. Efter regeringsskiftet 2014 var andelen 34 procent.

– Det är också vanligt att de sedan rekryteras tillbaka av partierna till nästa valkampanj. Men det är inte samma politiker som kommer tillbaka. De förändras i grunden av erfarenheten i PR, säger Anna Tyllström, som är fil. dr. i företagsekonomi och organisationsforskare.

Hon har djupintervjuat 25 så kallade ”revolvers” – roterare – som gått mellan politik och PR och studien visar hur individer förändras av detta.

– De förändras på flera sätt. De skaffar sig självklart bredare nätverk, som sträcker sig in i näringslivet men även in i andra partier. De säger också att de förstår näringslivet på ett helt annat sätt än tidigare, hur företagsledningar tänker och prioriterar, och beskriver sig som influerade av näringslivets arbetssätt och processer, säger Anna Tyllström.

Hälften av de intervjuade har återvänt till politiken efter att ha arbetat inom lobbyism. Utmärkande är att dessa återvändare använder sig av näringslivets språk även när de talar om politik: de använder ord som ”effektivitet” och ”produktion” om det politiska arbetet och använder sig av metaforer från företagsvärlden.

– De kan till exempel likna val vid ”one day sales” eller partier vid ”produktionsenheter” för politik.

Om den gängse bilden av hur näringslivet påverkar politik är att företag anlitar lobbyister för att övertyga politiker att fatta beslut som gynnar företagen, visar den här studien på ett djupare sätt att påverka.

– Att en människas värderingar och språk förändras är mer bestående än att en organisation köper en tjänst av henne.

Studien visar att tiden i PR och lobbyism fungerar som en ”näringslivsskola” för politiskt engagerade personer.

– De som återvänder säger sig vara influerade av näringslivets logik och det är då också rimligt att tro att erfarenheten påverkar den faktiskt förda politiken och de förslag som läggs, säger Anna Tyllström.

För allmänhetens förtroende för politiken kan det här vara ett problem, enligt Tyllström.

– Det ska finnas transparens i ett politiskt system. Väljare måste veta vilken påverkan som politiker utsätts för. Det är därför viktigt att uppmärksamma en sådan här mekanism som är svår att se, säger Anna Tyllström.

Studien ”More than a revolving door: Corporate lobbying and the socialization of institutional carriers” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Organization Studies:
Källa: Institutet för Framtidsstudier

De stora vapenföretagen allt mer spridda globalt

De största vapenföretagen har numera stor geografisk spridning, dvs de är etablerade internationellt. Detta enligt Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI).

Försäljningen av vapen och militära tjänster från branschens 25 största företag uppgick till 361 miljarder USD 2019. Det är 8,5 procent mer än 2018. Bland dessa företag finns fyra kinesiska bolag.

Försäljningen hos de 25 största vapenproducerande och militära tjänsteföretagen/vapenföretagen uppgick till 361 miljarder USD under 2019, enligt SIPRI:s vapenindustridatabas.

Det motsvarar en ökning av vapenförsäljningen med 8,5 procent jämfört med de 25 ledande vapenföretagens försäljning under 2018.

USA är i topp och Mellanöstern etablerar sig

Under 2019 fanns fem av de ledande vapenföretagen i USA: Lockheed Martin, Boeing, Northrop Grumman, Raytheon och General Dynamics. Deras registrerade vapenförsäljning uppgick till 166 miljarder dollar under ett år.

Totalt fanns 12 amerikanska bolag bland de 25 ledande tillverkarna 2019, vilka står för 61 procent av den sammanlagda vapenförsäljningen hos denna grupp.

För första gången är ett företag i Mellanöstern bland dessa 25. Det är EDGE, baserat i Förenade Arabemiraten, som skapades 2019 genom en sammanslagning av många mindre företag. Det har plats 22 och stod 2019 för 1, 3 procent av branschens vapenförsäljning.

Enligt Pieter Wezeman, senior forskare SIPRI, är företaget ett bra exempel på hur en kombination av hög nationell efterfrågan på militära produkter och tjänster, tillsammans med en önskan om att bli mindre beroende av utländska leverantörer, driver på vapenindustrins tillväxt i regionen,

En annan nykomling bland de 25 ledande företagen under 2019 var L3Harris Technologies, rankad som nummer 10. Företaget skapades genom en sammanslagning av två amerikanska företag, Harris Corporation och L3 Technologies, som båda fanns med på listan under 2018,

Kinesiska vapenföretag ökar med 4,8 procent

Blande de 25 främsta vapentillverkarna finns fyra kinesiska företag. Tre av dem är bland de 10 främsta på listan:

Aviation Industry Corporation of China är 6:a, China Electronics Technology Group Corporation är 8:a och China North Industries Group Corporation är 9:a.

De sammanlagda intäkterna för de fyra kinesiska företagen, där även China South Industries Group Corporation ingår på 24:e plats, ökade med 4,8 procent, 2018 till 2019.

Enligt Nan Tian, senior forskare SIPRI, drar den kinesiska vapenindustrin nytta av det militära moderniseringsprogrammet inom Folkets befrielsearme i Kina, vilket kan förklara deras ökade försäljning.

Två ryska bolag finns bland de 25 företagen. Dessa är Almaz-Antey och United Shipbuilding. Deras sammanlagda försäljning minskade mellan 2018 och 2019, med 634 miljoner dollar. Ett tredje ryskt företag, United Aircraft, tappade 1,3 miljarder dollar i försäljning och lämnade topp 25 under 2019.

Enligt forskaren Alexandra Kuimova, SIPRI, var ökad inhemsk konkurrens och minskade offentliga utgifter för modernisering av ryska flottan två av de största utmaningarna för United Shipbuilding under 2019.

Störst ökning hos amerikanska Lockheed Martin

Efter USA stod Kina för den näst största andelen, 16 procent, av 2019 års vapenförsäljning bland de 25 största vapenföretagen, De sex västeuropeiska vapenföretagen stod för 18 procent. De två ryska tillverkarna för 3,9 procent.

Nitton av de 25 ledande vapenföretagen ökade sin vapenförsäljning 2019 jämfört med 2018. Den största ökningen av intäkter registrerades hos Lockheed Martin – uppgick till 5,1 miljarder dollar, vilket motsvarar 11 procent.

Störst procentuell ökning av den årliga vapenförsäljningen, 105 procent, rapporterades från den franska producenten Dassault Aviation Group.

Kraftigt ökade exportleveranser av stridsflygplanet Rafale gjorde att Dassault Aviation hamnade bland de 25 bästa vapenföretagen för första gången, enligt Lucie Béraud-Sudreau, SIPRI.

Vapenindustrin allt mer närvarande globalt

I rapporten beskrivs också den globala etableringen hos de 15 största vapenföretagen under 2019. Företagen är etablerade i 49 länder, främst genom majoritetsägda dotterbolag, samriskföretag och forskningsanläggningar.

Med en global närvaro i 24 länder var Thales och Airbus de mest internationaliserade företagen – tätt följt av Boeing (21 länder), Leonardo (21 länder) och Lockheed Martin (19 länder).

Storbritannien, Australien, USA, Kanada och Tyskland är värd för de största vapenföretagen. Utanför Nordamerika och Västeuropa, finns de flesta etableringarna av utländska vapenindustrier i Australien (38 st), Saudiarabien (24 st), Indien (13 st), Singapore (11 st), Förenade Arabemiraten (11 st) och Brasilien (10 st).

Enligt Alexandra Marksteiner, forskare SIPRI, finns det många skäl till varför vapenföretag vill etablera sig utomlands. De vill kanske få bättre tillgång till växande marknader, skapa samarbetsprogram för vapentillverkning, erhålla politiska fördelar i värdländerna eller för att binda vapenaffärerna till tekniköverföring.

Av de 49 länder som är värdar för samarbetsprojekt med de 15 största vapenföretagen i världen är 17 låg- eller medelinkomstländer.

Länder som vill få fart på sina program för vapenproduktion välkomnar utländska vapentillverkare som ett sätt att dra nytta av tekniköverföring, menar Diego Lopes da Silva, forskare SIPRI.


Källa: SIPRI, 7 december 2020

Ökat förtroende för forskare och forskning

Svenskarnas förtroende för både forskning och forskare har stärkts. Nio av tio har stort förtroende för forskare, medan knappt hälften har motsvarande förtroende för nyhetsjournalister.

Mer än hälften anser att man i Sverige tar lagom hänsyn till forskning vid politiska beslut i hanteringen av coronapandemin. Det visar årets VA-barometer från Vetenskap & Allmänhet.

Forskare och journalister tillhör coronapandemins mest synliga aktörer.

I årets VA-barometer har närmare nio av tio (88 procent) av den svenska allmänheten mycket eller ganska stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor. Det ger en uppgång med nio procentenheter sedan 2019.

Knappt hälften (45 procent) har motsvarande förtroende för nyhetsjournalister. Två av tre svenskar (67 procent) har mycket eller ganska stort förtroende för vetenskapsjournalister.

Källa: Vetenskap & Allmänhet, 14 december 2020

Minskade utsläpp av luftföroreningar

Utsläppen från personbilar, som idag står för den övervägande andelen, har minskat med 8 procent.

Utsläppen av kväveoxider har minskat med 7 procent, 2018 till 2019. Även utsläpp av andra miljö- och hälsofarliga ämnen som partiklar, sot, kvävedioxid, kolväten och svaveldioxid har minskat.

Naturvårdsverket sammanställer varje år data över Sveriges utsläpp av luftföroreningar.

Sammanställningen för 2019 visar en kraftig utsläppsminskning av kväveoxider och en fortsatt minskning av flera andra luftföroreningar som partiklar, sot, kvävedioxid, kolväten och svaveldioxid.

Utsläppen av metaller, organiska miljögifter och ammoniak är kvar på samma nivå som tidigare.

-Det är positivt att vi ser en markant minskning under en tid med relativt stark ekonomi i Sverige. Luftföroreningarna behöver fortsätta minska, för att vi ska skydda människors hälsa och för att vi ska klara kraven från EU, säger Johan Genberg Safont, handläggare Naturvårdsverkets luftenhet.

Största delen av minskningen av kväveoxider har skett inom transportsektorn. Utsläppen från personbilar, som idag står för den övervägande andelen, har minskat med 8 procent.

Utsläppsminskningen från bensinbilar är 11 procent och från dieselbilar 7 procent.

Källa: Naturvårdsverket 10 december 2020

En forntida krigsskådeplats på Öland

Sandby borg är en enslig plats som ligger nära strandkanten på sydöstra Öland. Här levde och verkade hundratals människor i en bygemenskap för 1500 år sedan.

Det var innan de alla gick en ond bråd död till mötes. Platsen har dragit till sig stor internationell uppmärksamhet under senare år.

2010 avslöjades misstänkta plundringar i Sandby borg, en fornborg på Öland. Någon eller några personer hade varit där och grävt och letat efter något i marken.

Arkeologer kontaktades och de bestämde sig för att undersöka borgen med metalldetektor för att ta hand om eventuellt värdefulla föremål innan plundrarna återvände.

Snart hittade forskarna intressanta föremål gömda i marken omkring borgen. De fann bland annat förgyllda dräktspännen men också guldmynt, romerska dryckesbägare och pärlor av glas.

Bland pärlorna var flera av Millefiorimodell. De skapas genom att man smälter samman olikfärgade glasstavar till färgglada, blomliknande mönster.

Millefiori, italienska för ’tusen blommor’

Två av Millefioripärlorna som arkeologerna hittade skiljer sig från övriga fynden av glaspärlor. De har samma dekor – en vit blomma på blå botten.

Pärlorna är förmodligen tillverkade i samma verkstad långt söderut i Europa, kanske hundra år eller mer innan de slutligen hamnade i Sandby borg.

De fortsatta utgrävningarna i fornborgen blev dramatiska när arkeologerna hittade kvarlevor av människor. De fann fler och fler, både vuxna och barn. Kropparna var inte ens begravda.

De låg utspridda på marken vid borgen. Skadorn på kroppsdelarna antydde att invånarna i borgen hade blivit överfallna och dräpta.

Vuxna och barn hade blivit brutalt mördade

På flera av skeletten fanns spår som tyder på att de hade blivit brutalt mördade. De hade bland annat fått huggskador i huvudet med yxor eller svärd.

Forskarnas första teori var att borgen utsatts för ett anfall av fiender från andra sidan Östersjön. Men nu börjar de i stället att se detaljerna i en intern maktkamp på ön men med kopplingar långt utanför Norden.

Händelserna i Sandby borg utspelade sig under folkvandringstiden i Skandinavien, som varade under perioden mellan år 400-550 e.Kr.

Under den här tiden sker det stora förändringar i Europa. Olika folkgrupper flyttar på grund av överbefolkning, svält och krig. Hunnerna invaderar östra Europa. Västrom faller år 476 e.Kr .

Det är en våldsam tid i hela Europa, och människorna tvingas bygga borgar för att skydda sig. Ett stort antal borgar uppfördes på Öland när ön hade sin guldålder, åren 200-500 e.Kr.

Ölänningar skapade handelskontakter i Europa

Tack vare öns utmärkta geografiska läge i södra Östersjön, var det vanligt att ölänningar gav sig iväg på långa resor.

Ölänningar erbjöd sina tjänster som legosoldater till Romarriket. De stred för den romerske kejsaren i hans följe. För det arbetet fick de lön, så kallad sold, i form av guldmynt.

De skapade också handelskontakter inte bara med länder runt Östersjön utan de gjorde även längre resor, till Syd- och Östeuropa.

Ölänningar sålde ull, läder, hästar och kanske även slavar. Det är också sannolikt att de handlade med tyger och kläder och/eller bytte till sig praktfulla föremål som inte fanns hemma på Öland.

ForskarVärlden.se

Källa: Kalmar läns museum

5G-uppkoppling på tåg för första gången

Forskare från KTH har i samarbete med ett företag utrustat ett SJ X2000-tåg med 5G-teknik. Passagerare delade för första gången en internetuppkoppling med en hastighet på 1 267 megabit per sekund.

Claes Beckman, forskare på avdelning Kommunikationssystem vid KTH, har i samarbete med företaget Icomera och grundaren Mats Karlsson, utvecklat teknik som nu testats i Tele2:s 5G-nät ombord på X2000-tåget.

Med 5G kommer det att gå att anordna videomöten på tåget. 5G har betydligt bättre prestanda än 4G. 4G kan ge upp till en sekunds fördröjning, med 5G är fördröjningen mindre än en tiondel av detta.

Tekniken ska göra det möjligt att slå ihop flera olika radiosignaler från olika mobiloperatörer och olika system, vilket alltså ger höga överföringshastigheter för data och låg fördröjning.

Det gör att alla ombord på ett tåg har bästa möjliga uppkoppling och får samma digitala upplevelse, både jobbmässigt under videomöten eller som rent nöje när film eller tv-serier streamas.

Kraven på högkvalitativa videouppkopplingar kommer att öka så snart som pandemin är över och tågresandet tar fart igen. Om det blir fler som väljer tåg framför andra färdmedel då är en stabil internetuppkoppling en avgörande förutsättning.

Källa: KTH, 7 december 2020

Kritik mot regeringens styrning av Sida

Regeringens styrning av Sida är omfattande, komplex och ibland även otydlig. Det menar Statskontoret och Ekonomistyrningsverket, ESV, i en gemensam rapport.

Statskontoret och ESV har på regeringens uppdrag analyserat Sidas effektivitet, ledning, styrning, kontroll och uppföljning.

Analysen visar att regeringens styrning av myndigheten är omfattande, komplex och ibland otydlig, vilket gör det svårt för Sida att omsätta regeringens styrning i sin interna verksamhet. Även återrapporteringen blir svår, skriver Statskontoret och ESV i sin rapport.

Analysen visar också att regeringens process att ta fram strategierna brister i transparens, då målen i strategierna saknar motivering.

Statskontoret och ESV anser även att Sida till viss del brister i sin interna styrning och menar att såväl Sida som regeringen behöver bli mer transparenta med sina prioriteringar och vägval och förändra flera processer och arbetssätt.

Källa: Sida 1 december 2020

Tack vare vaccinering minskade dödsfallen dramatiskt

Det allmänna vaccinationsprogrammet(AVP) infördes i Sverige redan på 1940-talet i syfte att förebygga smittsamma sjukdomar. Programmet var först riktat mot behandling av tuberkulos men övergick så småningom mot andra sjukdomar som exempelvis smittkoppor, stelkramp, kikhosta, polio och mässling.

Genom vaccinationer har samtliga sjukdomar som ingår i det allmänna vaccinationssystemet minskat kraftigt i Sverige. För vissa sjukdomar har antalet rapporterade sjukdomsfall år 2018 sjunkit till noll sedan vaccinationer infördes.

Året innan allmän vaccination infördes var antal rapporterade sjukdomsfall för difteri 2 457, polio 549 och röda hund 10 720 fall.

År 2018 rapporterades noll sjukdomsfall för samtliga sjukdomar.

Forskarvärlden.se

Transhumanismen och framtidens människa

Transhumanism är en internationell intellektuell och kulturell rörelse som förespråkar utökad teknikanvändning för att förbättra och utöka människans mentala och fysiska egenskaper.

Enligt transhumanistiska tänkare kan människan så småningom få så pass utökade förmågor att termen ”post-människa” blir mer lämplig än än enbart ”människa”.

Transhumanismen fick sitt namn och sin nuvarande form på 90-talet. Den svenska forskaren Nick Bostrom var en föregångare. Andra tongivande tänkare är Natascha Vita-Moore, Anders Sandberg, Ray Kurzweil, David Pearce, Aubrey DeGray och Donna Haraway.

Den internationella organisationen för transhumanism kallas för Humanity+ och finns i 120 länder. Den svenska sektionen av den här rörelsen heter MänniskaPlus.

Frågan om hur en transformerad framtida mänsklighet i så fall kommer att se ut, har intresserat en rad anhängare och kritiker från olika perspektiv och discipliner.

Kritik mot rörelsens tänkesätt har bland annat framförts av Francis Fukuyama, som har beskrivit den som ”världens farligaste idé”.

Francis Fukuyama, född den 27 oktober 1952 i Chicago, är amerikansk författare, statsvetare och nationalekonom. Francis Fukuyama är mest känd för sin bok The End of History and the Last Man, i svensk översättning heter den Historiens slut och den sista människan, som gavs ut 1992.

I boken argumenterar han för att historien, som drivits framåt av kampen mellan konkurrerande samhällssystem och ideologier, är över i och med Sovjetunionens fall och det kalla krigets slut.

Han hävdar att inga alternativa samhällsmodeller nu längre utmanar den marknadsekonomiska liberala demokratin, och att alla världens länder därmed med tiden kommer att anamma detta system. Statsvetaren Samuel P. Huntington har gått i polemik mot Fukuyamas idéer med en uppmärksammad artikel i Foreign Affairs 1993, och 1996 med boken Civilisationernas kamp.

Francis Fukuyamas hållning till västvärldens liberala ekonomiska system har rönt mycket kritik, till exempel har den franske protektionistiska debattören Emmanuel Todd anfört att ett liberalt system skapar en elitistisk oligarki, som utarmar de breda folklagren, vilket är ett hot mot den liberala demokrati som enligt Fukuyama skulle bli ”historiens slut”.

ForskarVärlden.se

Galaxer utan mörk materia förvånar astronomer

För två år sedan upptäckte ett internationellt forskarteam med hjälp av NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble men även från andra observatorier, för första gången, en galax i vår kosmiska närhet som helt saknade det mesta av mörk materia.

Upptäckten av utseendet hos den här galaxen(NGC 1052-DF2) kom som en överraskning för astronomerna, eftersom mörk materia har betraktats som en viktig beståndsdel i forskarnas teoretiska modeller för galaxbildning och evolution.

Utan närvaro av mörk materia skulle den ursprungliga gasen i galaxen i själva verket sakna tillräcklig gravitationell kraft för att kunna kollapsa och bilda nya galaxer, enligt forskarnas modeller.

Ett år senare upptäcktes en annan galax som också saknade mörk materia, Den fick beteckningen NGC 1052-DF4 och kom att utlösa ytterligare intensiva debatter bland astronomer om naturen hos sådana galaxer.

Vad är då mörk materia?

Mörk materia är en hypotes om en tänkt form av materia som inte avger eller reflekterar elektromagnetisk strålning och därför inte kan observeras på normalt sätt. Mörk materia kan bara indirekt detekteras genom sin gravitationella påverkan på vanlig materia eller genom sin svaga växelverkan med materia.

Begreppet mörk materia introducerades som en förklaring till varför galaxer roterar mycket fortare än vad de borde göra i förhållande till den mängd synlig materia de innehåller och varför galaxkluster inte rör sig som de borde om bara den synliga materien fanns.

Det finns en del observationer som utgör indicier för den mörka materiens existens, men man vet ändå inte vad den består av. Detta är således ett av de stora olösta problemen inom fysiken.

ForskarVärlden.se

Attribution viktigt försvarsbegrepp

Attribution handlar o m att koppla påståenden, handlingar och händelser till specifika stater, organisationer eller individer. Attribution kan vara både teknisk och politisk.

Offentlig attribution kan i vissa fall vara nödvändig för att mobilisera nationella eller internationella resurser för att möta ett hybridangrepp.

Eftersom hybridangrepp kan vara utformade för att undvika detektion, kan det vara svårt att uppnå tillräcklig kunskap om särskilda fall som möjliggör tillförlitlig attribution.

Attribution har visat sig vara särskilt svårt vid exempelvis cyberangrepp och digital påverkan. Samtidigt attribuerar både sociala mediebolag och grupper av undersökande journalister framgångsrikt olika typer av hybridangrepp.

Det kan i vissa fall också finnas en risk för falsk eller felaktig attribution, vilket riskerar att undergräva förtroendet för en stat och gör det svårare att motverka hybridhot.

Samtidigt visar, exempelvis Skripal-fallet, på att framgångsrik attribution kan skapa nationell och internationell enighet.

Attribution kan även bidra till att bygga ökad motståndskraft genom att öka medvetenheten hos beslutsfattare och allmänhet.

Källa: FOI-rapport ”Strategisk verktygslåda mot hybridhot”

Tillgång till el, drivmedel och personal avgörande för industrin

Samhällets beroendet av el, drivmedel och personal är de stora utmaningarna när det gäller att säkra industriella informations- och styrsystem (ICS) vid kris och krig.
– Det omvända beroendet av ICS behöver också uppmärksammas. Varje myndighet bör kartlägga hur det ser ut inom deras område, säger Ulrika Eckersand, FOI, analytiker på avdelningen för Försvarsanalys.

Ulrika Eckersand är en av författarna till rapporten Industriella informations- och styrsystem i kris och krig – en studie om prioritering och fördelning av resurser.

Rapporten är beställd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Datainsamlingen var klar i februari 2020, alltså strax innan coronapandemin bröt ut och beroendet av ICS-produkter och -tjänster prövades i skarpt läge.

– Det är viktigt att poängtera att rapporten inte undersöker hur det har varit under pandemin. Men de utmaningar vi identifierade är lika aktuella idag, säger Ulrika Eckersand.

Tidigare var Industrial Control System (ICS), på svenska ofta översatt till industriella informations- och styrsystem, en term som framförallt kopplades till industriproduktion. Men i takt med att samhället digitaliseras och elektroniska produkter kopplas upp till nätet blir ICS ett vidare begrepp.

– Samhällsviktig verksamhet är i många fall beroende av ICS för kontroll och styrning av sina verksamheter. Det gäller till exempel elproduktion, rening av vatten, ventilation i hus och medicintekniska produkter som respiratorer.

– Till de komplexa beroendeförhållanden som råder, kommer också risken för angrepp, inte minst cyberangrepp, säger Ulrika Eckersand .

Källa: FOI 19 oktober

Digitala texter ställer nya krav på kritiskt förhållningssätt

Ett viktigt uppdrag för skolan är att lära eleverna hur de ska förhålla sig kritiska till information på nätet. För att uppnå detta mål behövs god tillgång på digitala och multimodala texter med olika synsätt. Men också ökad förståelse för hur den här typen av information är skapad.

Lisa Molin, forskare i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, har i sin avhandling undersökt viktiga förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete i klassrummet samt hur arbetet kan utvecklas.

Samhällets digitalisering har gjort text och information allt mer digital och multimodal. Det betyder att materialet består av en kombination av text, stilla- eller rörlig bild, ljud samt interaktiva inslag. Det får konsekvenser för hur vi kommunicerar och lär oss, men också för vad det innebär att förhålla sig kritisk.

Digitalt och multimodalt material är komplext och kan tolkas och förstås på en mängd olika sätt. Att förhålla sig kritisk ställer då större krav på användaren.

Lisa Molin konstaterar att skolan har arbetat med källkritik ganska länge. Men för att eleverna ska kunna problematisera innehållet i digitala och multimodala texter på nätet krävs ytterligare steg än när man arbetar med traditionella texter.

Dels behöver eleverna få god tillgång till den här typen av material i klassrumsmiljön där de kan diskutera med klasskamrater och lärare. Det handlar då både om texter med varierat innehåll som kan möta elevernas olika erfarenheter men också om texter som lyfter en och samma händelse från olika perspektiv.

Men en god tillgång till information är dock inte tillräcklig, menar Lisa Molin. För att eleverna ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt behöver undervisningen också uppmärksamma hur digitala och multimodala texter är konstruerade. Det innebär att bryta ner, analysera och diskutera materialet på djupet för att förstå hur olika perspektiv skapas.

Lisa Molin hävdar också att eleverna behöver uppmärksammas på hur budskap kan konstrueras med hjälp av en kombination av bilder och ljud, och vilka val som gjorts för att få vissa perspektiv att framträda.

Utbildningen handlar om att visa hur texter är distribuerade på nätet, av vem och i vilket syfte.

Det är också viktigt att förstå mekanismerna bakom filmklipp och att röster och miner kan vara förvrängda och manipulerade, så kallade ”deep fakes”.

Det betyder inte att eleverna måste förstå den bakomliggande tekniken men att de ser att det här fenomenet existerar och har med sig den kunskapen i mötet med texter online, betonar Lisa Molin.

Källa: Göteborgs universitet 23 oktober

Nya uppgifter om Estoniakatastrofen samlar kritiker

Nyligen upptäckte och filmade en grupp dykare ett hål i Estonias skrov. I ett gemensamt uttalande skriver nu Sveriges, Finlands och Estlands utrikesministrar att de har kommit överens om att utvärdera de nya uppgifterna.

Kritik kommer nu också från överlevande, marina experter och allmänhet, mot den tidigare haverikommisionens slutsatser om vad som hände när Estonia sjönk.

Det är nog dags för den svenska regeringen och även svenska myndigheter att ta fasta på dykarnas upptäckter och kritikernas synpunkter.

852 människor omkom, varav 757 saknas, av de 989 som fanns ombord när fartyget Estonia förliste i Östersjön, mellan Tallinn och Stockholm, den 28 september 1994.

Estonia ligger på internationellt vatten men skyddas av en speciallagstiftning om gravfrid som har undertecknats av bland annat Sverige, Estland och Finland.

Tre experter inom skeppsbyggnad och marin teknik som nyligern intervjuades i morgontidningen DN konstaterar att nya undersökningar krävs.

Jan Grönstrand civilingenjör, arbetade under 1990-talet med ubåtskonstruktion inom den svenska Försvarsmakten.

Han tror inte att hålet kan ha uppkommit på annat sätt än genom en ubåtskollision. Att det lossade bogvisiret skulle ha slagit upp hålet är en omöjlighet, menar han.

Teorin om att hålet skulle ha uppstått där fartyget slog i botten är inte heller sannolik. I en dokumentation av platsen beskrivs botten bestå av mjuk lera och utan klippor.

Jan Grönstrand tycker inte att den svenska haverikommissionen ska vara med i en ny undersökning. Den ska vara internationell.

Olle Rutgersson, professor i skeppsbyggnadsteknik, delar också uppfattningen att en vidare undersökning är nödvändig.

Han tycker dock inte hålet ser ut som en kollisionsskada. Han tror istället att skadan har uppkommit när fartyget träffade botten.

Anders Ulfvarson, professor emeritus i marin konstruktionsteknik, vill inte spekulera i vad som kan ha orsakat hålet, men tycker att det helt klart borde undersökas närmare.

Han har länge varit av den åsikten att haverikommissionens rapport från 1997 borde kompletteras för att utröna varför Estonia sjönk så snabbt.

ForskarVärlden.se

Spårväg Lund C – ESS

Lunds kommun och Region Skåne har tecknat ett genomförandeavtal för att bygga en spårväg mellan Lund C och ESS. Det blir Skånes första spårväg i modern tid. Projektet är ett samarbete mellan Lunds kommun och Skånetrafiken.

Spårvägen möjliggör en omfattande stadsutveckling i området mellan Lunds centralstation och den framtida stadsdelen, Brunnshög. Det ska förtätas, förnyas och byggas ut längs med spårvägen. På sikt räknar Lunds kommun med ytterligare 50 000 människor som bor eller arbetar längst med stråket.

Linjen är 5,5 km lång, med 9 hållplatser, där Lund C och Skånes universitetssjukhus är några av Skånes största kollektivtrafiknoder.

2017 togs det första spadtaget och spårväggsbygget är igång. 2020 är det start för spårvägslinjen Lund C – ESS.

Se Omtalad forskningsanläggning kan läggas på is