Kategoriarkiv: redaktionell kommentar

Människan har utrotat däggdjuren inte klimatet

Människorna, inte klimatet, har successivt utplånat däggdjur på kontinent efter kontinent Det visar en ny forskningsstudie.

96 procent av alla utdöda däggdjursarter under de senaste 126 000 åren kan förklaras av mänsklig påverkan

I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, har forskare från Sverige, Schweiz och Storbritannien analyserat data från fossiler från de 351 däggdjursarter som vi vet har dött ut sedan början av den geologiska epoken övre pleistocen.

Studien motsäger den syn som en del forskare har att stora klimatförändringar, som den senaste istiden, har varit den största orsaken till utdöendet under de senaste 126 000 åren.

Utdöendet har inte skett i en jämn takt, istället kan vi se kraftiga ökningar vid samma tid som människan anlänt till nya kontinenter och öar. Sedan har den ökningen hållit sig på förhöjda nivåer.

Källa: TT 6 september 2020

Ny genteknik ska inte användas för att skapa graviditet

Mänskliga embryon vars arvsmassa ändras med hjälp av genommodifiering ska inte användas för att skapa en graviditet i dagsläget.

Det slår den nya internationella kommission som tar fram riktlinjer för en eventuell framtida klinisk användning av den nya gentekniken fast i en första rapport.

En slutsats i rapporten är att tekniken inte är tillräckligt väl utvecklad för att man ska kunna acceptera klinisk användning. Innan ärftlig genomeditering på människor kan tillåtas bör ett antal kriterier vara uppfyllda. Det måste till exempel vara möjligt att göra precisa förändringar av genomet utan att oönskade effekter uppstår.

Det handlar bland annat om att genetiska förändringar kan ärvas ned till framtida generationer, något som väcker inte bara forsknings- och medicinska spörsmål utan även etiska och moraliska sådana. Innan något land kan bestämma sig för att tillåta klinisk användning av den nya gentekniken måste därför även en omfattande dialog med samhället ske.

Om ett land skulle bestämma sig för att börja använda den nya gentekniken i framtiden bör det, enligt kommissionen, endast ske om det är nödvändigt för att förhindra uppkomsten av allvarliga monogena sjukdomar, sjukdomar som beror på mutationer i en enda gen.

Kommissionen är ett gemensamt initiativ från vetenskaps- och medicinska akademier runt om i världen och går under namnet International Commission on the Clinical Use of Human Germline Genome Editing.  

Akademierna i USA och Storbritannien fungerar som ett sekretariat för kommissionen . Anna Wedell, professor vid Karolinska Institutet, är den enda deltagaren från de nordiska länderna.

Källa: Kungliga Vetenskapsakademien 3 sept 2020

Lundaforskare utvecklar metod för att förutspå skadliga solstormar

Den magnetiska energin som frigörs vid solstormar har potential att slå ut elnät, internet och flygtrafik. Men nu har forskare utvecklat en metod som kan hjälpa till att förutspå rymdväder. Upptäckten kan på sikt göra oss bättre förberedda på att skydda sårbara samhällsfunktioner.

Solen är en förutsättning för allt liv på jorden. Men vår 4,6 miljarder år gamla följeslagare kan också orsaka problem. När det råder kraftig aktivitet på solens yta frigörs magnetisk energi.

Den ger upphov till geomagnetiska stormar som i vissa fall kan orsaka störningar på jorden i form av strömavbrott och elektronisk kollaps. När de ödesdigra solstormarna kommer att äga rum har tidigare varit extremt svårt att förutse.

Men i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Astrophysical Journal Letters har en internationell forskargrupp, ledd från Lunds universitet, kommit ett steg närmare gåtans lösning.

– Vi har upptäckt en unik metod för att bedriva meteorologi i rymden och förutspå den nyckfulla solens skadliga utbrott, säger Tomas Brage, fysikforskare vid Lunds universitet.

Har länge varit en utmaning

Tidigare har forskare studerat fläckar på solytan för att förutse kommande aktivitet. Men med hjälp av den nya metoden kan man istället få indikationer på förändringar genom att studera de svaga magnetfälten från solens yttre atmosfär, den så kallade koronan.

Genom att analysera den kvantmekaniska strukturen hos en specifik jon som är vanligt förekommande i koronan kunde forskarteamet hitta ett samband.

Genom laboratorieexperiment vid Fudan University i Shanghai och avancerade simuleringar vid Lunds universitet lyckades Tomas Brage och hans forskarkollegor till slut kartlägga de aktuella magnetfälten.

– Det har länge varit en utmaning för solfysiker att mäta dessa fält så att man kan förutspå rymdväder. Men våra resultat är ett genombrott och banar väg för en framtida mission att mäta solkoronan, säger Tomas Brage.

Den nya upptäckten är relevant för hela mänskligheten. I takt med att vi blir allt mer beroende av rymd- och jordbaserade system som är känsliga för rymdväder ökar riskerna att påverkas globalt vid massiva solstormar.

Ett hot mot vårt samhälle

– Att kontinuerligt kunna förutsäga förändringar i de magnetfält som skapar dessa utbrott gör att vi kan bli bättre på att i god tid skydda känslig verksamhet som är i fara. Ökad kunskap om solkoronans magnetfält ger oss större möjligheter att förutspå rymdväder, säger Tomas Brage.

Förutom Lunds universitet har följande lärosäten deltagit i arbetet: Malmö universitet, Uppsala universitet, Fudan University, Huizhou University.

Studien publiceras i tidskriften The Astrophysical Journal Letters:

Källa: Lunds universitet

En ambitiös klimatpolitik är samhällsekonomiskt lönsam

En ekonomiskt optimal klimatpolitik ligger i linje med Parisavtalets tvågradersmål. Det visar en ny studie från bland andra forskare på Göteborgs universitet och Chalmers. De har upp­daterat ekonomipristagaren William Nordhaus analyser av kostnaderna och nyttan med klimatåtgärder.​​

​Nationalekonomen William Nordhaus belönades 2018 med Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sin forskning om klimatfrågan. Han belönades särskilt för utvecklingen av den så kallade DICE-modellen (Dynamic Integrated Climate-Economy) som fått stort inflytande. I sin egen kalibrering av modellen fann han att en uppvärmning på 3,5 grader fram till år 2100 är det ekonomiskt optimala – en nivå klart över Parisavtalets tvågradersmål, och som skulle ha omfattande negativa konsekvenser för natur och samhälle i stora delar av världen. 

I en ny studie, publicerad i Nature Climate Change, har en grupp forskare i Sverige, England och Tyskland uppdaterat denna DICE-modell.

– Vi gjorde ett antal viktiga förändringar, bland annat en förbättrad kalibrering av de naturvetenskapliga aspekterna, som hur mycket kol och värme som tas upp av haven, och vi använde uppdaterade beräkningar av hur mycket klimatskadorna kan komma att kosta i ekonomiska termer, säger Daniel Johansson, docent i fysisk resursteori på Chalmers, och en av författarna till studien.

En viktig faktor som avgör vad som är ekonomiskt optimalt handlar om att ställa framtida kostnader mot nutida. Det är i grunden en värderingsfråga, och i studien har forskargruppen använt sig av en lång rad experters bedömningar av denna etiska fråga, som handlar om hur nutida och framtida generationers intressen ska vägas mot varandra.

Med dessa förändringar blir resultatet att det snarare är 1,5–2 graders uppvärmning som är ekonomiskt optimalt. 

– Nordhaus har visat vägen i frågor såsom att det behövs ett starkt koldioxidpris implementerat i princip hela världen, men till skillnad från hans tidigare analyser visar våra resultat att det går att försvara mer ambitiösa mål med ekonomiska argument, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. 

Enligt forskarna kan studien i de bredare internationella klimatpolitiska diskussionerna ge ett stöd för klimatmål i linje med dem som antogs i Parisavtalet, och även öka acceptansen för att sätta ett utsläppspris som uppfyller de antagna klimatmålen. Modellen pekar på ett koldioxidpris på runt 100 dollar per ton, vilket är i nivå med den nuvarande koldioxidskatten i Sverige – som är ungefär fyra gånger så hög som EU:s utsläppspris.

– För att nå ambitiösa klimatmål krävs det att politiker inför ett rejält pris på koldioxid, men det krävs också satsningar på ny teknik som elbilar, solceller, vätgas och koldioxidinfångning, för att ge några exempel. Om detta genomförs är det möjligt att nå ambitiösa klimatmål som tvågradersmålet. Men vi ska också vara medvetna om att det finns ett omfattande politiskt motstånd i stora delar av världen, som gör att vi har en mycket stor utmaning framför oss. Det här är ingen enkel fråga, säger Christian Azar, professor i fysisk resursteori på Chalmers.

Källa: Chalmers tekniska högskola

14 vargar skjutna i Jämtland sedan 1 oktober

I början av februari sköts en varg på skyddsjakt på Handödalens renmarker i Jämtland. Det innebär att 14 vargar nu har skjutits i Jämtland, eller om man vill inom södra renskötselområdet, denna vinter.

Totalt i hela renskötselområdet handlar det om 15 dödade vargar eftersom det i vinter sköts en invandrare längre norrut tidigare i vinter.
Enligt DNA-spår ska det finnas ytterligare tre invandrare i Norrland, eller möjligen om de vandrar vidare söderut.
Invandraren som dök upp i Engerdal i Norge och flyttades söderut har gått tillbaka upp mot renområdet där den sövdes för flytten söderut.
Av vargfamiljen i Krokvattnet på gränsen till Gävleborg återstår nu två vargar, föräldratiken och en valp. Två valpar och föräldrahanen är skjutna i skyddsjakt där det senaste beslutet är inhiberat av
Förvaltningsrätten. En av två varg hann dock skjutas innan inhiberingen kom. Längre söderut i landet har två vargar skjutits med stöd av paragraf 28 i Orsa och i Torsby. En varg är dessutom ihjälkörd utanför Enköping.
Och nu kan vi meddela att de norska vargarna inte härstammar från varken Lettland elleren djurpark i Paris. Och inte heller att många av de norska vargarna kan vara hybrider.
Det slås nu fast i en ny DNA-undersökning gjord av Rovdata av de samma åtta prover som Telemark Bonde- og Småbrukarl ag hade fått analyserade av det tyska laboratoriet ForGen.
Norska vargar kommer från samma källa som de svenska vargarna – den finskryska populationen.

Källa: Svenska Rovdjursföreningen 2020-02-11

Skräddarsytt nano-gummi kan ersätta mänsklig vävnad

Forskare på Chalmers har upptäckt ett nytt sätt att göra gummiliknande material med unika egenskaper, som kan ersätta mänsklig vävnad. Materialet har potential att göra stor skillnad i människors liv. Studien publicerades nyligen i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften ACS Nano.

​Inom utvecklingen av medicintekniska produkter finns en stor efterfrågan på nya kroppsliknande material som är lämpliga att föra in i kroppen. Sådana ingrepp kan innebära stora risker då de bland annat kan leda till svåra infektioner, och det faktum att många av dagens använda substanser, som till exempel Botox är mycket giftiga, visar på behovet av att finna nya, bättre anpassande material.

I den nya studien har Chalmersforskarna utvecklat ett material som enbart består av komponenter som visat sig fungera väl i kroppen.

Grunden är den samma som i plexiglas, ett material som är vanligt i medicintekniska applikationer. Komponenterna har designats om, och genom så kallad nanostrukturering har det patentskyddade materialet fått helt nya, unika egenskaper. Forskarnas initiala intention var att ta fram ett hårt benliknande material, men de möttes av överraskande resultat.
– Vi blev verkligen förvånande över att materialet kunde bli så mjukt, flexibelt och extremt elastiskt. Att det inte skulle fungera som ett benersättningsmaterial blev tydligt men de nya och oväntade egenskaperna gjorde vår upptäckt minst lika spännande, säger Anand Kumar Rajasekharan, doktor i kemi och en av forskarna bakom studien.

Resultaten visade att det nya gummiliknade materialet har unika egenskaper som är lämpliga för många användningsområden. Nu ser forskarna stora möjligheter att tillämpa det brett inom medicintekniken.

– Den första vi tittar på nu är urinkatetrar. Eftersom materialet går att göra på ett sätt som förhindrar att bakterier kan växa på ytan är det mycket väl anpassat för den här typen av applikationer säger Martin Andersson, forskningsledare för studien och professor i kemi på Chalmers.
Strukturen på det nya nano-gummit gör att det kan ytbehandlas på ett sätt som gör det antibakteriellt på ett naturligt, icke toxiskt vis. Det uppnås genom att binda in små proteiner (antibakteriella peptider) som utgör en naturlig del av vårt immunsystem. I sin tur kan detta minska användandet av antibiotika och på så sätt kan det nya materialet även bli en del i att bekämpa antibiotikaresistens.

Eftersom det nya materialet går att injicera och föras in med titthålskirurgi kan det också bidra till att minska behovet av operationer för att återbygga delar av kroppen. Injiceringen kan ske genom en vanlig kanyl eller med så kallad 3D-printing för att få bestämda strukturer. Dess flexibilitet kan styras, så det efterliknar mänskligt brosk och det kan injiceras som en trögflytande vätska för att sedan bilda sin elastiska struktur på plats i kroppen.

– Det finns många sjukdomar där brosket bryts ned och ben möter ben, vilket innebär stor smärta för den som drabbats, fortsätter Martin Andersson

Ytterligare en av fördelarna med materialet, är att det innehåller ordnade nanoporer och kan därför laddas med läkemedel för att förbättra dess inläkning. Det blir möjligt att göra en lokal behandling och därigenom går det att undvika att behandla hela kroppen vilket kan minska problem med medicinska bieffekter. Då det är giftfritt (icke toxiskt) fungerar det utmärkt som ifyllnad. Forskarna ser därför plastikkirurgi som ytterligare ett mycket intressant användningsområde för nano-gummit.
– Jag jobbar nu heltid med att ta forskningen vidare ut i industrin, genom vårt nystartade bolag Amferia och märker att det finns ett stort och tydligt intresse för materialet. Det känns fantastiskt bra och lovar gott för att vi ska uppnå vårt mål med forskningen – att skapa reell nytta, avslutar Anand.

Källa: Chalmers tekniska högskola

EU storsatsar på forskning om elhybrid-flyg

Flyget står uppskattningsvis för två till tre procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Nu startar ett EU-projekt som ska utreda möjligheterna till elhybrid-flygplan.

Forskare på Chalmers ska utveckla hanteringen av värmeutveckling och stötta utformningen av flygplanet i projektet.

Att jordens atmosfär påverkas av koldioxidutsläpp från mänsklig aktivitet är det få som idag betvivlar. De största utsläppskällorna är jordbruk, industri och transporter. Just transporter står för 25 procent av de globala utsläppen och flyget för cirka 3 procent.

– En minskning av växthusgasutsläppen är en nyckel för att flyget ska kunna fortsätta bidra till utvecklingen av samhället och människors rörlighet. Det kräver nytänkande och ambitiös forskning som sträcker sig betydligt längre än små förbättringar. Målet i detta projekt är att utreda om elhybrid-flyg kan vara en lösning på problemet, säger Carlos Xisto, docent vid avdelningen för strömningslära vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.

Forskarna på Chalmers ska bland annat utveckla koncept för hanteringen av värme nära motorerna. Att hantera värmen på rätt sätt är en avgörande aspekt i elhybridflyg.

– Värmen som genereras från elektriska maskiner och storskalig elektronik kan omvandlas till användbar energi som förbättra systemets effektivitet. Vi ska också utveckla metoder för konceptdesignen av flygplanen, säger Carlos Xisto.

Projektet kalls för Imothep och är ett samarbete mellan 33 företag och universitet och finansierat av Horizon 2020. Projektets budget ligger på totalt 100 miljoner kronor.

Källa: Chalmers tekniska högskola

Forskare tar fram modell för virusspridning i Sverige

Forskare vid Uppsala universitet arbetar på en modell över hur spridningen av det nya coronaviruset kan komma att se ut i Sverige. Modellen ska visa vilken effekt olika nivåer av åtgärder har på spridningen.

Modellen avvänder data från hur smittan spreds i Kina och inom kort hoppas forskarna kunna presentera siffror över hur spridningen av coronaviruset kan tänkas fortlöpa i Sverige, beroende på vilka åtgärder som sätts in. De förbereder fem olika scenarier i spannet – inga åtgärder alls – upp till stängning av skolor och stor grad av isolering.

För att kunna utföra beräkningar baserade på över 10 miljoner individer och så mycket information kopplad till var och en av dessa personer krävs stora mängder datakraft. Forskarna har därför fått tillgång till flera så kallade superdatorer, bland annat Uppmax i Uppsala men också HPC2N i Umeå, NSC i Linköping, och PDC i Stockholm.

Forskningen leds av Uppsalaforskarna Lynn Kamerlin, professor vid institutionen för kemi och Wallenberg Scholar, Peter Kasson, universitetslektor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi samt Nele Brusselaers, forskare i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet. Ett dussintal forskare vid Uppsala universitet har varit inblandade i projektet samt forskare vid KI, KTH och University of Antwerp.

Källa: Uppsala universitet

Solcellerna flyttar inomhus

Svenska och kinesiska forskare har tagit fram organiska solceller optimerade för att omvandla normalt inomhusljus till el. Det rör sig om låga effekter men de är nog för att driva de miljontals internetbaserade produkterna på marknaden.

En grupp forskare i Beijing, Kina, under ledning av Jianhui Hou, och i Linköping, Sverige, under ledning av Feng Gao, har nu tillsammans tagit fram en väl avvägd kombination av donator- och acceptor-material för det aktiva skiktet i en organisk solcell. Kombinationen absorberar precis de våglängder ljus som vi har i vardagsrum, bibliotek och snabbköp.

I en artikel i Nature Energy presenterar forskarna nu två varianter av en organisk solcell, den ena 1 kvadratcentimeter stor och den andra 4 kvadratcentimeter.

Den mindre solcellen utsattes för ett kontinuerligt ljus på 1000 lux och hela 26,1 procent av energin i ljuset omvandlades till el. Den levererade stadigt mer än 1 V i över 1000 timmar i ett normalt rumsljus som varierade mellan 200 och 1000 lux. Den lite större cellen hade några procentenheter lägre energieffektivitet, 23 procent.

– Vi är övertygade om att effektiviteten i de organiska solcellerna för inomhusbruk kommer att öka de närmaste åren, det finns stora möjligheter att ytterligare optimera materialet, understryker Jianhui Hou, professor vid Institute of Chemistry, Chinese Academy of Sciences.

Läs vidare: https://liu.se/nyhet/solcellerna-flyttar-inomhus

Källa Linköpings universitet

Så bekämpar EU klimatförändringarna 

Europaparlamentet prioriterar kampen mot klimatförändringarna. Här kan du läsa mer om de lösningar som EU och parlamentet arbetar på.

EU:s insatser börjar få effekt. 2008 bestämde EU att sätta målet att minska utsläppen med 20 procent år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. EU är på god väg att nå detta mål: under 2015 hade nivån för växthusgasutsläpp i EU minskat med 22 procent jämfört med 1990.

Begränsa den globala uppvärmningen: 2°C ökning

De genomsnittliga globala temperaturerna har stigit avsevärt sedan den industriella revolutionen och det senaste årtiondet (2008-2017) var det varmaste någonsin rapporterat. Av de 17 varmaste åren, har 16 skett sedan år 2000.

Uppgifter från Copernicus klimatförändringstjänst visar att 2018 också var ett av de tre varmaste åren som rapporterats för Europa. Majoriteten av bevis visar på att detta beror på den ökade mängden växthusgaser som skapas av människors aktivitet.

Den genomsnittliga globala temperaturen är idag 0,85°C högre än den var i slutet av 1800-talet. Forskare anser att en ökning med 2°C jämfört med förindustriell nivå är en tröskel som skulle få katastrofala konsekvenser för klimatet och miljön.

Därför är det internationella samfundet enigt om att den globala uppvärmningen måste hålla sig väl under en ökning med 2°C.

Varför är EU:s åtgärder viktiga?

Enligt EU:s miljöbyrå är Europeiska Unionen den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen efter Kina och USA. Energisektorn stod för 78 procent av EU:s utsläpp av växthusgaser 2015.

EU:s insatser börjar få effekt. 2008 bestämde EU att sätta målet att minska utsläppen med 20 procent år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. Vi är på god väg att nå detta mål: under 2015 hade nivån för växthusgasutsläpp i EU minskat med 22 procent jämfört med 1990.

Kolla in grafik om klimatförändringarna i Europa (en).

EU och internationell klimatpolitik
EU är en nyckelspelare i FN:s klimatförhandlingar. År 2015 godkände EU Parisavtalet, det första universella avtalet för att bekämpa klimatförändringar. Målet med avtalet är att begränsa klimatförändringarna genom att hålla ökningen på högst 1,5 °C jämfört med förindustriell tid.

Enligt Parisavtalet har EU åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser inom unionen med minst 40 procent till år 2030 jämfört med 1990 års nivåer.

EU har infört en rad olika åtgärder för att nå målet.

Minska utsläppen av växthusgaser
Beroende på sektor har EU infört olika typer av mekanismer.

För att dra ned på utsläppen från kraftverk och industrier har EU satt igång en första marknad för utsläpp av koldioxid. Genom EU:s utsläppshandelssystem (ETS) måste företag köpa tillstånd för att släppa ut koldioxid, så kallade utsläppsrätter. Ju mindre de släpper ut, ju mindre måste de därför betala. Systemet omfattar 45 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser.

För andra sektorer, som inom byggindustri och i jordbruket, ska minskningarna uppnås genom avtalade nationella utsläppsmål, som beräknas på ländernas bruttonationalprodukt per capita.

När det gäller vägtransporter gav Europaparlamentet, under våren 2019, sitt stöd till lagstiftning för att minska koldioxidutsläppen med 37,5 procent för nya bilar, 31 procent för transportfordon och 30 procent för nya lastbilar fram till år 2030.

EU vill också använda sig av skogens förmåga att ta upp koldioxid i kampen mot klimatförändringar. År 2017 röstade parlamentet för en förordning som ska förhindra utsläpp som är ett resultat av avskogning och förändrad markanvändning.  

Ta reda på mer uppgifter om EU:s åtgärder för att minska på växthusgasutsläpp.

Antar utmaningen på energiområdet
EU bekämpar klimatförändringarna även med en ny renare energipolitik som godkändes av Europaparlamentet 2018. Fokus ligger på att utöka andelen förnybar energi som konsumeras till 32 procent 2030 och skapa möjligheter för människor att själva producera sin egen gröna energi.

Förutom detta vill EU förbättra energieffektiviseringen med 32,5 procent till år 2030 och har godkänt lagstiftning avseende byggnader och för hushållsmaskiner.

Upptäck mer om EU:s åtgärder för att främja ren energi,

EU-finansiering för klimatet
Att hantera klimatet och anpassningsmål är integrerade i EU:s utgiftsprogram. EU har enats om att göra åtminstone 20 procent av utgifterna kopplade till klimatåtgärder för perioden 2014-2020, inklusive de 3,4 miljarder euro som satsas i miljö- och handlingsprogrammet LIFE.

Källa: Nyheter Europaparlamentet

Sommarhetta och torka i Europa under tolv århundraden

Genom historien har södra Europa tenderat att bli torrare och norra Europa fuktigare under varmare klimatperioder. Samtidigt faller de nutida trenderna i sommartorka hittills inte utanför ramen för de senaste tolv århundradenas naturliga variationer.

Det visar en ny artikel publicerad av en internationell forskargrupp som studerat sambandet mellan sommartemperatur och torka runt om i Europa.

I studien analyseras relationen mellan sommartemperatur och torka över både långa och korta tidsskalor. Forskarna undersöker meteorologiska data sedan 1700-talet och trädringsbaserade rekonstruktioner över sommartemperatur respektive sommartorka sedan 800-talet. Resultaten har jämförts med simuleringar från några av de klimatmodeller som används för att förutsäga framtida klimatförändringar.


Kartor över korrelationen under 1900-talet av 10-årsmedelvärden mellan meteorologiska data av temperatur och nederbörd (till vänster), trädringsrekonstruerad temperatur och torka (mitten) och modellsimulerad temperatur och nederbörd (till höger) för sommarsäsongen. Ju mer röda färger, desto mer positivt samband (varmt = fuktigt) och ju mer blåa färger, desto mer negativt samband (varmt = torrt).

Robust relation tillbaka till 800-talet

Studiens projektledare, docent Fredrik Charpentier Ljungqvist vid Stockholms universitet, berättar att de nya resultaten är viktiga eftersom de innebär att forskare för första gången kan konstatera att den relation mellan sommartemperatur och torka i Europa som kan ses i meteorologiska mätningar har existerat åtminstone sedan 800-talet.

­– Vi kan också se att trenden mot fuktigare förhållanden i norra Europa och torrare förhållandena i södra Europa under 1900-talet inte är unik sett ur ett längre tidsperspektiv, berättar Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Möjlig överdriven risk för torka

Enligt studien verkar simuleringar med klimatmodeller visa en alltför stark koppling mellan varma och torra somrar samtidigt som de verkar underskatta hur stor del av Europa som sannolikt kan få mer nederbörd i ett varmare klimat.

­– De nya resultaten indikerar att klimatmodellerna kanske överdriver risken för att den globala uppvärmningen orsakar torka på grund av höga temperaturer i södra Europa. Modellerna kan mycket väl istället underskatta risken för kraftig nederbörd med översvämning som följd i norra Europa, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Artikeln European warm-season temperature and hydroclimate since 850 CE är publicerad i Environmental Research Letters.

Källa: Stockholms universitet

Forskare skräddarsyr ”digitala tvillingar” för medicinsk behandling

Avancerade datormodeller av sjukdomar kan komma att användas för att förbättra diagnoser och behandlingar. Målet är utveckling av ”digitala tvillingar” av varje enskild patient, för att få fram de bästa metoderna.

Ett av de största problem är att läkemedel är ineffektiva för mellan 40 och 70 procent av patienterna med vanliga sjukdomar. En viktig orsak till det är att många sjukdomar sällan orsakas av ett enda, lätt behandlingsbart fel.

Istället beror de flesta sjukdomar på förändrade interaktioner mellan tusentals gener i många olika celltyper. En annan anledning är att dessa interaktioner kan skilja sig åt mellan patienter med samma diagnos. Det finns ett stort gap mellan denna komplexitet och modern sjukvård. En internationell forskargrupp arbetar nu för att överbrygga detta gap genom att bygga datormodeller av de förändrade interaktionerna i många celltyper.

– Vårt mål är att utveckla datormodellerna till ”digitala tvillingar” av enskilda patienters sjukdomar för att kunna skräddarsy medicinering till varje patient. Tanken är att varje tvilling med datorns hjälp behandlas med tusentals mediciner innan man väljer ut den bästa för att behandla patienten, säger Mikael Benson, professor vid Linköpings universitet, som också lett studien.

Forskarna började med att utveckla metoder för att konstruera digitala tvillingar med hjälp av en musmodell av ledgångsreumatism. De använde en ny teknik, enkelcells RNA-sekvensering, för att bestämma all genaktivitet i var och en av tusentals enskilda celler från de sjuka mössens leder. För att konstruera datormodeller använde forskarna nätverksanalys.

– Nätverk kan användas för att beskriva och analysera de flesta komplexa system. Ett enkelt exempel är ett fotbollslag, där spelarna bildar ett nätverk utifrån hur de passar till varandra. Den spelare som passar till flest andra spelare kan vara viktigast, säger Mikael Benson.

Liknande principer användes för att konstruera mus-tvillingar, och för att identifiera den viktigaste celltypen. Den celltypen matchades med datorns hjälp med tusentals olika mediciner. Slutligen visade forskarna att den bästa medicinen kunde användas för att bota de sjuka mössen.

Studien visade också att datormodellerna kanske kan användas för att diagnostisera sjukdom hos människor. Forskarna fokuserade på samma celltyp som användes för läkemedelsidentifiering. Denna celltyp, T-celler, spelar en viktig roll i immunförsvaret och fungerar som ett fingeravtryck av hela den digitala tvillingen.

Forskarna analyserade T-celler från patienter med tretton olika sjukdomar, inklusive autoimmuna- och hjärt-kärlsjukdomar samt olika typer av cancer. De diagnostiska fingeravtrycken kunde användas för att inte bara skilja patienter från friska människor utan också skilja de flesta sjukdomarna från varandra.

– Eftersom T-celler fungerar som en typ av spionsatellit som kontinuerligt kartlägger kroppen för att upptäcka och bekämpa sjukdom så tidigt som möjligt kan det vara möjligt att använda dessa celler för tidig diagnos av många olika sjukdomar, säger Mikael Benson.

Modellerna är resultatet av en internationell studie, som är publicerad i Genome Medicine. Studien bygger på ett tvärvetenskapligt samarbete mellan 30 forskare i Sverige, USA, Korea och Spanien. Forskningen har fått ekonomiskt stöd från EU, NIH, Svenska och Nordiska Forskningsrådet samt Cancerföreningen.

Källa: Linköpings universitet

Lärosätena tar helhetsgrepp om sitt klimatarbete

36 svenska universitet och högskolor har tagit fram ett gemensamt klimatramverk. Utifrån det ska varje anslutet lärosäte ta fram varsin konkret klimatstrategi, med målet att ligga i linje med 1,5-gradersmålet år 2030. De höjda ambitionerna rymmer både sänkta egna utsläpp och större effekt på samhällets omställning.

Den senaste IPCC-rapporten från FN:s klimatpanel visar att takten i klimatomställningen måste öka drastiskt om uppvärmningen ska kunna hållas under två grader. För att nå de klimatmål som Sverige och andra länder har åtagit sig genom Paris-överenskommelsen krävs ungefär halverade utsläpp varje decennium.

Det kräver en snabb omställning av hela samhällsekonomin. Alla samhällssektorer påverkas. Universitet och högskolor har i denna process flera roller som ingår i kärnverksamheten och är viktigare än någonsin:

​-Att forska om klimatförändringar – både om hur de ska kunna motverkas och om hur vi ska ställa om för att hantera dem. 

-Att utbilda medborgare och ledare som ska genomföra denna omställning.

-Att utveckla lösningar som kan minska utsläppen av växthusgaser, och även sänka deras halt i atmosfären, samt att delta i införandet av dessa lösningar. 

-Att sprida den kunskap som man tar fram.

För högskolesektorn som helhet är det dessa aktiviteter som har störst potential att göra väsentlig skillnad i klimatomställningen. De finns med i klimatramverket.

Men ramverket syftar också till att minska klimatpåverkan från lärosätenas egen verksamhet. Den kommer till stor del från tjänsteresor med flyg. Att minska dessa koldioxidutsläpp är en svår utmaning för lärosätena på grund av deras omfattande internationella utbyte. Därför behövs klimatramverket som ett viktigt gemensamt verktyg, och de anslutna universiteten och högskolorna kommer att träffas årligen för att hjälpa varandra med arbetet.

Initiativet till klimatramverket kommer från KTH och Chalmers.

– Eftersom det är så bråttom att minska utsläppen räcker inte enbart teknisk utveckling, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson. Även beteendeförändringar behövs. Det gäller förstås även oss på lärosätena. Bland annat för att vi utgör några av landets största arbetsplatser, och för att det är viktigt att vi visar att vi tar våra egna forskningsresultat om klimatförändringarna på allvar.

– Högskolesektorn har ett omfattande ansvar att utveckla kunskap om klimatfrågan och dess lösningar, säger KTH:s rektor Sigbritt Karlsson. Att skjuta ansvaret vidare till kommande generationer duger inte. Därför måste vi nu agera på flera nivåer samtidigt.

Källa: KTH 4 aug 2019

Pinsamt och skandal menar Rovdjursföreningen

Vargbajs som DNA-märks är det säkraste sättet att räkna antalet vargar i en population anser inventeringsexperter. Efter devisen en bajs en varg.

– Jag är besviken på Naturvårdsverket, säger Svenska Rovdjursföreningens ordförande Jan Bergstam, och fortsätter: – Att verket fortsätter räkna in döda vargar i sina populationsuppskattningar och vägrar tillämpa bästa tillgängliga kunskap, är en stor skandal. Vi i Rovdjursföreningen har kritiserat detta länge, och 2014-15 verkade det som Naturvårdsverket hade tagit till sig kritiken men sedan 2016 har de hanterat frågan oerhört dåligt. Naturvårdsverket borde inse att det blir mer pinsamt för varje år som de fortsätter på detta sätt.

Källa: Våra Rovdjur, Svenska Rovdjursföreningen

KTH och MIT samarbetar om framtidens stad

Foto/MIT Cambridge “ och konstnären Mark di Suveros verk ” Aesop’s Fables II”.

KTH och MIT i Boston inleder ett forskningssamarbete kring stadsplanering och stadsutveckling. Där ingår Stockholm stad i fokus för denna forskning.

Navet för forskningen blir organisationen KTH- MIT Senseable Stockholm Lab.

Tillsammans ska forskargruppen söka svar, hitta mönster, mekanismer och analysera data kring för staden viktiga frågor, samt hitta nya lösningar som kan bidra till Stockholms utveckling och planering.

Genom olika metoder ska man söka svar på utmaningar som en växande stad står inför, där hållbarhet och teknisk utveckling ska gå hand i hand.

–Att det blev just MIT är givetvis en bonus. KTH och MIT matchar varandra väldigt väl och överlappar varandra forskningsmässigt. Det är just det centrala, säger Ann Legeby.

Hon är professor i tillämpad stadsbyggnad, och en av de sex forskare från Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH som i dagsläget är tänkta att ingå i samarbetet.

Ann Legeby betonar att samarbetet med MIT bygger på samskapande, vilket innebär att forskarna tillsammans ska bestämma och bygga den forskning som ska bedrivas utifrån Stockholm stad och andra samarbetsaktörers behov.

Tanken är att samarbetet som helhet ska leda till nya lösningar och metoder för den smarta staden med avseende på exempelvis transporter, rörlighet, energi, vattenförsörjning och beteendemönster.

-Vi kommer att titta på hur staden mår, hur den används, hur interaktionen och friktionen i en stad ser ut och hur man kan skapa en bättre stad med hjälp av teknik, planering och design. AI blir den lins med vilken vi strukturerar stora mängder data, säger Anders Karlström, professor i transportmodellering och samhällsekonomi.

Källa: KTH, 5 mars 2019