Kategoriarkiv: redaktionell kommentar

Idé om globalt klimatavtal utan FN är naiv

Thomas Sterner Göteborgs universitetThomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, varnar i en artikel i Nature Climate Change för en amerikansk idé om att ett globalt klimatavtal ska vä­xa fram automatiskt om olika länders handel med utsläppsrätter länkas ihop.

Det är också en för­handlingsposition som USA intar inför FN:s klimatkonferens i Paris 2015. Idén är en farlig förenk­ling, varnar Sterner och hans amerikanska medförfattare.

– Lika lite som människor helt frivilligt betalar skatt, lika lite kommer länder att minska sina kol­dioxidutsläpp om de inte ingår bindande avtal och är förvissade om att andra länder gör likadant, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Tillsammans med de amerikanska forskarna Jessica F. Green vid Case Western Reserve University och Gernot Wagner vid Environmental Defense Fund har Thomas Sterner skrivit artikeln ”A balance of bottom-up and top-down in linking climate policies” som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change den 26 november 2014.

Forskarna kritiserar den idé som framförs av amerikanska statsvetare och ekonomer och som USA bygger sin förhandlingsposition på inför COP21. USA anser att det inte behövs globala avtal och internationell samordning genom FN, utan att det räcker med inofficiell samordning av utsläpps­rättshandel mellan två länder i taget.

-Vi anser detta naivt och förenklat och framför vår kritik för att förhindra att klimatkonferensen i Paris 2015 ska bli ett misslyckande, säger Thomas Sterner.

Källa: Göteborgs universitet (26 nov 2014)

Klartecken för jätteteleskopet E-ELT

Det europeiska teleskopet E-ELT (European Extremely Large Telescope) blir verklighet. Styrelsen för det europeiska sydobservatoriet (ESO) godkände konstruktionen vid sitt möte den 3-4 december.

Bilden visar hur jätteteleskopet E-ELT kan komma att se ut, placerat i Atacamaöknen i Chile. Illus­tration: ESO/L. Calçada.

Konstruktionen av jätteteleskopet E-ELT sker i två faser. Den första fasen kommer att leverera ett 39-meters teleskop med en rad kraftfulla instrument.

Jätteteleskopet kommer att möjliggöra ny astronomisk forskning, till exempel karakteri­se­ring av exoplaneter med massa liknande jordens, detaljerade studier av stjärnor i närliggande gala­xer samt ultra-känsliga observationer av det avlägsna universums struktur.

Den första fasen beräknas stå färdig under mitten av 2020-talet. I den andra fasen av konstruktionen ska E-ELT uppnå sin fulla potential. Denna fas kommer att påbörjas så snart ytterligare finansiering finns.

Genom Vetenskapsrådet har Sverige varit med i ESO sedan grundandet 1962 och deltagit i E-ELT-projektet sedan starten i december 2012. Svenska astronomer är delaktiga i utvecklingsarbetet för instrumenten som planeras vid E-ELT.

Källa: Vetenskapsrådet

Mer bromerade flamskyddsmedel i barn än i deras mammor

Små barn utsätts för mer bromerade flamskyddsmedel (BFR) i hemmet än sina mammor. Två till tre gånger högre halter av bromerade flam­skydds­medel i småbarn jämfört med deras mammor.

Det visar en avhandling från Stockholms universitet.

BFR som exempelvis polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekaner (HBCD) används i olika konsumentvaror såsom möbler och diverse plastmaterial för att öka brandsäkerhe­ten.

Männi­skor exponeras för dessa kemikalier främst via mat och damm.

För att studera exponeringen för BFR analyserades blodprover från ett antal kvinnor och deras 11-15 månader gamla barn, damm från deltagarnas hem, ett antal representativa matprover samt prover av bröst­mjölk.

Hur mycket dessa barn och kvinnor fick i sig från mat respektive damm uppskattades och jämfördes med koncen­tra­tionerna av BRF som fanns i deras blod.

Halterna av flamskyddsmedel i barnens blod var högre än i mammorna. Även om halterna av BRF var bland de lägsta som fors­karna kän­ner till och inte i närheten av de nivåer som anses farliga.

Damm verkar spela en stor roll för den exponering, speciellt gäller det små barn, men även intaget av bröstmjölk verkar bidra till barnens högre halter i blodet.

-För mammor är ma­ten viktigare än dammet som exponeringsväg för BFR, säger Lena Sahl­ström, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, om sina resultat.

Trots att flera BFR förbjöds för ett tiotal år sedan så finns de fortfarande kvar i gamla flamskyddade produkter i vår omgivning och även i utomhusmiljön. Dessutom har andra bromerade kemikalier, s.k. ”nya BFR”, introducerats på marknaden för att ersätta de som förbjudits.

Källa: Stockholms universitet

 

 

Nobelpristagare väljs bland hundratals kandidater

NobelprisetÅrligen nomineras hundratals kandidater till Nobelpriset för viktiga insatser inom fysik, kemi, fy­si­ologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. Urvalsprocessen är långdragen och hemlig.

Det var tillverkningen av dynamit runt om i världen som lade grund till Alfred Nobels efterlämnade förmögenhet på över 30 miljoner kronor. Avkastningen på kapitalet används till Nobelprisen.

1901 var prissumman 150 782 kronor. Det motsvarar drygt åtta miljoner kronor i 2011 års pen­ning­värde. 1994 låg summan på drygt sju miljoner kronor.

Högst tre pristagare och två skilda vetenskapliga arbeten kan väljas per utmärkelse. Med undantag för fredspriset, som också kan ges till institutioner, kan endast enskilda personer nomineras.

Om fredspriset inte delas ut under ett år, går pengarna istället till de vetenskapliga pristagarna. Detta har hänt 19 gånger.

Valberedningens nomineringsformulär skickas av Nobelkommittén till cirka 3000 individer, vanligt­vis i september året innan priserna delas ut. Dessa individer är ofta akademiker som arbetar inom relevanta område.

Inför fredspriset skickas förfrågningar till regeringar, medlemmar av internationella domstolar, pro­fessorer och rektorer, före detta fredsprismottagare och nuvarande eller tidigare medlemmar av den norska Nobelkommittén.

Tidsfristen för att skicka in nomineringarna är den 31 januari det år som priset ska delas ut. Nobel­kommittén nominerar cirka 300 potentiella pristagare från detta urval men även andra kan väljas.

De nominerade är inte offentligt namngivna eller medvetna om att de är aktuella för pri­set. Alla no­mineringsprotokoll förseglas i 50 år från tilldelningen av priset.

Nobelpriset tilldelas personer som har gjort viktiga insatser eller framsteg inom fysik, kemi, fysio­logi eller medicin, litteratur och fredsarbete.

Indelningen i dessa områden fastställdes av Alfred Nobel i det testamente som han upprättade 1895. Priserna delades ut första gången 1901.

Anledningen till varför Alfred Nobel inte instiftade ett pris i mate­matik har debatterats i olika sam­manhang genom åren.

Det har hävdats att han ville undvika att den svenske matematikern Gösta Mittag-Leffler, skulle få priset. Men det finns inget historiskt stöd för detta.

Troligare är att Alfred Nobel helt enkelt ansåg att matematiken inte var lika viktig för mänsklighe­ten som de fem områden som han valde.

Efter att Riksbankens ekonomipris inrättades har Nobelstiftelsen beslutat att inte acceptera ytterli­gare priser vid framtida utdelningar.

Det faktum att just ekonomisk vetenskap har fått nobelprisliknande status har lett till kritik mot bå­de eko­nomiprisets existens och inriktning. Bland kritikerna märks Peter Nobel, en av Alfred Nobels släk­tingar.

Jakob von Uexkull försökte utan framgång att intressera Nobelstiftelsen för ett nytt pris innan han 1980 inrättade Right Livelihood Award, även kallat det alternativa nobelpriset.

Även Michael Nobel (född Oleinikoff), avlägsen släkting till Alfred Nobel, fick problem med No­bel­stiftelsen när han i september 2007 ville instifta fyra nya ”nobelpris” i alternativ energiteknik.

Nobelstiftelsen samt Nobelfamiljens ordförande betraktade detta som varumärkesintrång och miss­bruk av goodwill, och medarrangörerna till de nya prisen drog sig därför ur.

ForskarVärlden.se

Rymdskrot är ett växande miljöhot

Jorden omsluts av miljontals delar av skrot. Trots att rymdskrotet blir ett allt större problem kvarstår frågor om ansvarsfördelning och hur skräpet ska hanteras.

1986 skickades den första svenska satelliten upp i rymden. Vikings syfte var att utforska norrsken. Idag omsluts jorden av cirka 3700 satelliter. Varav endast 1100 är aktiva. Resten utgör en bråkdel av det rymdskrot som rör sig i hög hastighet i jordens omloppsbana. 

Den tekniska utvecklingen har gjort rymden mer tillgänglig än någonsin tidigare. Idag kan enskilda universitet och högskolor som exempelvis KTH bygga sin egen satellit och skjuta upp den för en rimlig kostnad. Baksidan av dessa framsteg är att det inte finns någon tydlig överenskommelse om vem som ska ta ansvar för rymdskrotet, säger Daniel Faria, forskare vid FOI och teknisk expert åt Utrikesdeparte­ment som arbetar med att ta fram en ny uppförandekod för rym­den.

Samhället blir mer och mer beroende av tjänster från rymden i allt från kortbetalningar och tele- och kommunikationstjänster till miljöövervakning och positionering.

Numera kommer regelbundet varningar för krockar i rymden.

Allra störst är kollisionsrisken i de låga banorna men problemet finns också i den så viktiga geosta­tionära omloppsbanan, 36 000 kilometer över ekvatorn. Där ligger skrotet och satelliterna som ett smalt band.

Källa: FOI

 

Hjärnans hälsa kan påverkas av moderns bakterieflora

Att bakterier i den egna tarmen påverkar hjärnans utveckling och funktion vet vi sedan tidigare. Nu har forskare från, bland annat KTH, även upptäckt att hjärnan hos mössungar påverkas av mödrarnas bak­terieflora.
– En förståelse kring de här mekanismerna kan ha viktig betydelse för förebyggande arbete och behandling av neurologiska sjukdomar som autism hos människor, säger Hans Hebert, professor i bioteknik vid KTH.

Den så kallade Blod-hjärnbarriären i hjärnan är en central mekanism för hjärnans utveckling och funktion. Den ska fungera som en grindvakt och hindra skadliga ämnen från att passera in i hjärn­vävnaden från blodomloppet.

Därför bör passagen genom barriären vara hårt reglerad. Endast sådana substanser och ämnen som förser hjärnan med energi ska tillåtas passera.

I ett internationellt samarbetsprojekt har forskare kunnat visa att möss som saknar naturlig tarmflora hade högre genomsläpplighet i blod-hjärnbarriären än möss som exponerats för moderns tarmflora under fostertiden.

Forskarna drar därför slutsatsen att musen/moderns tarmbakterier påverkar genomsläppligheten hos avkommans blod-hjärnbarriär.

Den ökade genomsläppligheten bestod hos de bakteriefria mössen även i vuxen ålder och var kopp­lad till en lägre förekomst av de proteiner som bygger upp blod-hjärnbarriären.

Källa: KTH 

 

Ny metod för att bestämma antibiotikaresistens snabbt

Forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet har tillsammans utvecklat en metod för att snabbt identifiera vilka bakterier som orsakar en infektion men också bestämma om de är resis­tenta eller känsliga mot antibiotika.

Antibiotikaresistens är ett växande medicinskt problem som hotar människors hälsa över hela värl­den. Idag dör många människor på grund av infektioner med resistenta bakterier.  

En möjlig lösning på dessa problem är just att utveckla tillförlitliga metoder som snabbt och enkelt kan identifiera bakteriearten och dess resistensmönster och sedan sätta in rätt behand­ling.

De svenska forskarnas metod bygger på en teknik med mycket känslig bakteriespecifik mätning av bakteriernas tillväxt både i frånvaro och närvaro av olika antibiotika.

Tack vare den nya metoden har forskarna kunnat identifiera bakterierna men också deras resis­tens­mönster kor­rekt i alla de kli­niska pro­ver som analyserades.

Vi hoppas att metoden kommer användas för att snabbt ge korrekt effektiv behandling och minska onödig och ineffektiv användningen av antibiotika, säger professor Mats Nilsson, vid SciLifeLab och Stockholms universitet.

Fynden publiceras nu i tidskriften Journal of Clinical Microbiology. Studien har finansierats av Vin­nova och Vetenskapsrådet.

Källa: Stockholms universitet

 

Nu ska svensk forskning bli mer känd utomlands

Det här är målet med det tvååriga projektet Swedish Academic Collaboration Forum. Sex svenska uni­versitet deltar i projektet som riktas mot fem länder i Asien och Sydamerika.

Den 24 november var pro­jektets officiella start.

Då träffade ambassadörerna från Brasilien, Indone­si­en, Kina, Singapore och Republiken Korea före­trädare för Stockholms universitet, Uppsala univer­sitet, Linköpings universitet, KTH, Chalmers och Lunds universitet under en sammankomst på Spök­slottet i Stockholm.

Det är av största vikt att flera stora forskningsuniversitet i Sverige har gått samman för att bi­dra till större kunskap internationellt om Sverige som forskningsintensiv nation, säger Astrid Sö­der­bergh Widding, rektor vid Stockholms universitet och värd för lanseringen av projektet på Spök­slot­tet.

Swedish Academic Collaboration Forum har finansiering från STINT (Stiftelsen för internatio­nali­sering av högre utbildning och forskning) och de sex medverkande universiteten.

Med programmet Strategic Grants for Internationalisation vill STINT bidra till förnyelse och ut­veckling av internationaliseringsstrategier på lärosätesnivå.

– Att sex lärosäten har valt att arbeta stra­tegiskt tillsammans utomlands ser vi som ett mycket in­tres­sant och positivt initiativ, säger Andreas Göthenberg, verkställande direktör för STINT.

Våren 2015 ska svenska forskare hålla forskningsseminarier på plats i Brasilien, Indone­sien, Kina, Singapore och Republiken Korea.

Seminarierna fokuserar på gemensamma intresseom­råden såsom hållbarhet, life science och inno­vation och organiseras i samarbete med universitet, myndigheter och andra intressenter i värdlän­derna.

Källa: Stockholms universitet

Hormonstörande ämnen kostar EU miljarder varje år

Det kostar EU flera miljarder kronor om året i förlorad produktivitet och ökade vårdkostnader för att vi utsätts för hormonstörande ämnen. Det visar en rapport från Nordiska kemikaliegruppen.

Rapporten visar på samhällskostnader på grund av de effekter som hormonstörande ämnen har på mäns fort­plantningsförmåga.

Hormonstörande ämnen kan leda till att pojkar föds med missbildade könsorgan, att de kan ha svårt att få barn senare i livet och att de kan utveckla testikelcancer när de blir vuxna.

Bristen på gemensamma regler gör det mycket svårt för medlemsstaterna att fastställa vilka ämnen som ska förbjudas.

Rapporten är skriven av medarbetare och experter på Kemikalieinspektionen i Sverige och syster­myn­digheter i Danmark, Norge och Finland.

Källa: Kemikalieinspektionen

Svenska forskare övar kärnvapenanalyser i Jordanien

FOI deltar i en stor övning för att inspektera om en misstänkt kärnvapenprovsprängning har genom­förts. 150 ton utrustning och 200 deltagare ingår i övningen som utförs i Jordanien.

Det område som forskarna kommer att an­vända vid övningen är två gånger fyra mil stort. De kommer att flyga he­likoptrar med detektorer, mäta med bärbara seismometrar för att kolla efterskalv, samla in jord­pro­ver, luftprover och borra efter gasprover för att leta efter radio­ak­tiva ämnen.

Vid ett hemligt kärnvapenprov är det troliga scenariot att det genomförs som ett underjordiskt prov för att undvika upptäckt. Xenon är en ädelgas som efter en provsprängning läcker upp ur marken och just därför mäter vi xenonhalten. Övningen, som är det största någonsin i sitt slag är också den största övningen som CTBTO arrangerat.

-Det är en stor ut­maning att få ut all utrustning, att transportera ett stort laboratorium, få upp utrust­ningen i tälten och där kunna utföra precisionsmätningar, säger Anders Ringbom, forskningsledare och projekt­koor­di­nator på FOI.

Etthundraåttiotre länder har skrivit under ett avtal om att upphöra med kärnvapenprov­spräng­ning­ar. Men flera länder av dessa länder behöver även ratificera avtalet, dvs. införliva avtalet i sina egna lagar. För att se till att avtalet efterföljs och avslöja länder som genomför kärnvapenprovsprängningar finns en verifikationsregim.  Med hjälp av mätningar och analyser verifierar de om kärnvapenprov genom­förts. Och kan på så sätt ställa ett land som frångått avtalet tills svars.

Källa: FOI

Ny amerikansk energiutvinning förändrar global säkerhetspolitik

Möjligheten att med hydraulisk spräckning av berggrunden och horisontell borrning tillvarata mer av de fossila energikällorna än som annars varit möjligt, leder till geopolitiska förändringar, enligt en ny studie vid FOI om USA:s energiutvinning.

Den omfattande utvinningen av så kallad shale gas och tight oil i USA har överraskat många och ger flera konsekvenser för internationella förhållan­den, enligt analysen.

Med nya handelsflöden av olja och gas följer en risk för motsättningar mellan olika aktörer på energimarknaden, mellan exempelvis exportländer som Ryssland samt OPEC-länderna och viktiga importländer och nya exportländer. Detta kan bidra till ökad – men även till ny – säkerhetspolitisk spänning i flera regioner i världen, säger Niklas Rossbach, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI.

Eftersom USA importerar mindre naturgas finns det mer gas tillgängligt på världsmarknaden för gasimporterande länder, exempelvis i Europa. Utvinningen av okonventionell olja i USA har också bidragit till en viss stabilitet på oljemarknaden.

USA exporterar inte råolja men landets drastiskt minskade import har lett till en utbudschock av olja i resten av världen. Och de säkerhetspolitiska följderna av den fortsatta energiutvinningen i USA kommer, enligt studien, att bli ännu fler under åren framöver. Men kommer USA verkligen att kun­na bli energioberoende och vända världen ryggen?

–  Den omfattande nya energiutvinningen riskerar att bidra till att förespråkare för amerikansk iso­lationism vädrar morgonluft i den politiska debatten. Men den nya utvinningens viktigaste effekt är att landets säkerhetspolitiska handlingsfrihet ökar när det amerikanska importberoende av olja min­skar, säger Niklas Rossbach.

Källa: FOI

Stamcellstransplantationer mot Parkinson rycker allt närmare

Ett viktigt genombrott inom hjärnforskningen har lett till att forskarna nu kan sätta kurs mot de för­sta stam­cells­trans­plantationerna hos personer med Parkinsons sjukdom.

I en studie från Lunds universitet presenteras nästa generation av transplanterbara dopamin­hjärn­celler, framtagna från stamceller. Dessa celler bär sam­ma egenskaper som de dopaminneuroner vi hit­tar i den mänskliga hjärnan.

– Studien visar att vi nu kan producera fullt fungerande dopaminceller från stamceller. Dessa celler har samma förmåga som hjärnans normala dopaminceller att skicka utskott som når fram till och integrerar i precis rätt område i hjärnan. Detta har varit vårt mål under en lång tid, och nästa steg är att producera dessa celler i större skala under de säkerhetsföreskrifter som krävs för klinisk app­likation. Vår förhoppning är att de ska vara redo för kliniska studier om cirka tre år, säger Malin Parmar, forskargruppsledare Lunds universitet.

Försöken, som har utförts i råttmodeller av Parkinsons sjukdom, visar hur dopaminceller utvecklade från stamceller (stamcellsderiverade dopaminceller) på alla viktiga punkter imiterar egen­skaperna hos de dopaminceller som går förlorade vid Parkinsons sjukdom.

Det potentiellt obegrän­sade utbudet av transplanterbara celler, framtagna från stamcellslinjer, öpp­nar nu dörren till nya be­hand­lingsmöjligheter för stora grupper parkinsonpatienter. Studien publice­ras nu i tidskriften Cell Stem Cell.

Källa: Lunds universitet

Livet i Anderna

Bildgallerier

Här föddes den peruanske författaren Mario Vargas Llosa, nobelpristagare i litteratur.

De fann den saknade pusselbiten i klimatmodellen

Den etablerade förklaringen hos gemene man att den globala uppvärmningen beror på växthus­ef­fek­ten ger bara halva san­ning­en.

Det skriver forskare från MIT i en nyligen publicerad artikel i Proceedings of the National Academy of Sciences.

Klimatet på Jorden påverkas av balansen mellan två olika typer av strålning. Dels absorberar atmos­fären inkommande synligt ljus från solen, kortvåg strålning. Samtidigt avges infrarött ljus, det vill säga långvågig strålning, ut till rymden.

I alla klimatrapporter om de ökade nivåerna av växthusgaser i atmosfären är det upptaget av den utgående långvå­gi­ga strålningen från jorden som vanligtvis uppges som för­klaring till värmningen.

Men det här var något som förbryllade forskarna från MIT. De förväntade sig nämligen att den lång­vå­gi­ga strål­ning­en då skulle minska med ökade koldioxidhalter men det visade sig att strålningen öka­de.

Det här skedde också samtidigt som atmosfären absorberade mer och mer inkommande solstrålning;

Forskarnas slutsats blev att det istället är den ökade kortvågsabsorptionen i atmosfären som i slutänden leder till den globala uppvärmningen.

– Det var en märklig upptäckt och den stred mot vår grundläggande syn på den globala uppvärm­ningen, säger en av för­fattarna, Aaron Donohoe, forskar­assistent, University of Washington´s Ap­plied Physics Laboratory.

Forskarna kom förklaringen på spåren genom att göra datorsimuleringar och att bygga upp enkla ener­gi­balansmodeller. Resultaten visade att när den långvågiga strålningen fångas upp av koldioxiden då börjar jorden att värmas upp och påverka klimatet.

När havsisarna och snötäckena smälter så förvandlas de lysande vita reflexerna av solljus i iskristal­ler­na till mörka fläckar. Värmen ökar fukten i atmosfären vilket gör att mer kortvågig strålning ab­sor­be­ras istället för att studsa ut i rymden.

-Det finns två typer av strålning som är viktiga för klimatet. En av dem påverkas av koldioxiden i luften. Samtidigt finns det aero­soler i luftföroreningar som reflekterar solljus, säger Kyle Ar­mour, forskare, Department of Earth. Atmospheric and Plane­ta­ry Sciences, MIT.

Källa: MIT

Den varmaste 30-årsperioden under 1400 år

IMG_2753
Den genomsnittliga havsnivån globalt har ökat med 0,19 meter under perioden1901-2010. Japanska sjön 2013. Foto/Kenneth Leverbeck

Under de senaste tre decennierna har jordytan successivt blivit varmare – mer än un­der något av de föregående årtiondena sedan 1850, enligt FNs klimatrapport 2014.

1983-2012 har troligen varit den varmaste 30-årsperioden på norra halv­klotet under de senas­te 1400 åren.

De globala genomsnittliga temperaturökningen av markytan och havsytan visar på en upp­värm­ning med 0,85 ° C un­der perioden 1880-2012.

Förutom den tydliga uppvärmning som har skett under årtionden, uppvisar mätningar av yttempera­tu­ren på betydande skillnader mellan olika årtionden men också variationer mellan åren.

FNs klimatpanel konstaterar att trenderna utifrån mätningar av korta tidsperioder är myck­et käns­liga beroende på vilka start- och slutdatum man väljer och de återspeglar i allmänhet inte den lång­siktiga kli­matutvecklingen.

Sedan inledningen av den industriella perioden har upptaget av koldioxid i oceanerna lett till för­sur­ning av ha­vet, pH-värdet vid havsytan har minskat med 0,1.

Grönlands och Antarktis inlandsisar har minskat 1992-2011, troligen med större hastig­het under pe­rioden 2002-2011. Glaciärerna har också fortsatt att krympa.

I rapporten konstateras att snötäcket på norra halvklotet under vårarna har fortsatt att minska. Tem­peraturen i perma­frosten har fortsatt att öka i de flesta regioner sedan början av 1980-talet.

Den arktiska havsisen har minskat från 1979 till 2012 med 3,5-4,1 procent per de­cen­nium. Minsk­ningen har gått snabbast under somrarna.

Enligt FNs klimatpanel är det däremot mycket troligt att havsisarna i Antarktis har ökat 1,2-1,8 pro­cent per år­ti­onde 1979-2012.

Samtidigt är det troligt att det finns stora regio­nala skillnader i Antarktis – i vissa regioner sker om­fat­tande ökningar av havsisen medan den minskar i andra regioner.

Den genomsnittliga havsnivån globalt har ökat med 0,19 meter under perioden1901-2010. Sedan mitten av 1900-talet har havsnivån stigit mer än under tidigare två årtusenden.

Källa: IPCC Fifth Assessment Synthesis Report november 2014