Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande globalt problem och orsaken till att närmare 25 000 européer dör varje år. Enligt FOI är riskerna med en ökande antibiotikaresistens högaktuella även för Sverige.

På uppdrag av myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har FOI skapat och till­sam­mans med flera expertmyndigheter analyserat ett scenario som visar på stora utmaningar med att möta den ökande förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier.

Scenariot, som innebär att fem procent av södra Sveriges befolkning i en framtid är smittade med antibiotikaresistenta tarmbakterier, bedömdes vara möjligt inom 10-15 år.

– Vi ville skapa ett utmanande och värsta troligt scenario med relevans för de myndigheter som i Sverige arbetar med frågan. Därför skapade vi ett tvärsektoriellt scenario där tarmbakterien E. coli med resistens mot karbapenemer (typ av antibiotikum) sprids hos människor, djur, via livsmedel och i miljön. Bedömningen att fem procent av befolkningen skulle kunna vara bärare av den re­si­stenta bakterien inom 10-15 år var både förvånande och skrämmande, säger Anna Lindberg, ana­lytiker på FOI.

Sverige är aktivt både nationellt och internationellt med förebyggande arbete för att minska smitt­spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Resultaten från scenarioworkshopen visar att det finns utrymme för än mer arbete i samtliga sektorer. Men förändringen måste inte bara ske i Sverige utan även på en global nivå.

– Får man inte kontroll på situationen internationellt blir det väldigt svårt att kontrollera den i Sve­rige. Till exempel finns studier som visar på hur svenska turister smittas med antibiotikaresi­stenta bakterier vid semester utomlands, säger Anna Lindberg.

Bland de största problemen är att upptäcka antibiotikaresistenta bakterier i tid. Studien visar att da­gens metoder inte är tillräckliga för att upptäcka ökade nivåer av E. Coli med resistens mot karbape­nemer hos människor, djur och i miljön. Majoriteten av de fall som påträffas sker på sjukhus och då är risken att det finns ett mörkertal.

Studien visar på en rad utmaningar och ger förslag på åtgärder. Mer forskning behövs på området samtidigt som beslut måste fattas i närtid. Delar av arbetet har nyligen publicerats i tidskriften Health Security.

– Det är jätteroligt att våra resultat och metoden som vi använt för att skapa och analysera scenariot publicerats. Vår förhoppning är att andra kan inspireras av tillvägagångssättet för att arbeta med fram­åtblickande studier inom området, avslutar Anna Lindberg.

Källa: FOI

Forskare vid Linköpings universitet har tillsammans med kollegor i Europa och USA visat att vid extremt högt tryck börjar även de innersta elektronerna i atomkärnorna i metallen osmium att sam­verka med varandra, ett fenomen man aldrig tidigare sett. Resultaten publiceras nu i Nature.

Det högsta tryck man hittills använt är 4 miljoner atmosfärer eller 400 GPa, ungefär det tryck som råder i Jordens centrum. Tack var en ny metod har forskarna fått fram ett tryck som är dub­belt så högt som i Jordens centrum och 7,7 miljoner gånger högre än vid jordytan.

Med stor precision har de sedan kunnat mäta såväl temperatur som atomernas inbördes positioner i en liten kristallbit av metallen osmium. Osmium är den metall som har den högsta densiteten och som är nästan lika hård som diamant.

– Ju bättre kunskaper vi får om hur materien fungerar desto större möjligheter får vi att utveckla ma­terial som klarar extrema förhållanden. Vi flyttar ju ständigt forskningsfronten steg för steg, men det här innebär att vi tagit ett jättekliv, säger Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik vid LiU.

Källa: Linköpings universitet

Kina är en viktig handelspartner för Ryssland, men Kinas handelsrelationer är främst med Europa och USA.

I en rapport från FOI analyseras relationen mellan Ryssland och Kina ur ett säkerhetspolitiskt och ett ekonomiskt perspektiv. Samarbetet lovordas av de båda länderna men präglas också av kon­kur­rens och misstro.

Kinesiska och ryska intressen tävlar i Centralasien, en region som Ryssland anser vara en del av sin intressesfär. Ryssland ser med oro på ett allt starkare ekonomiskt Kina och vad detta kan innebära för ryska Fjärran Östern, Rysslands svaga länk. På den internationella arenan enas länderna i sitt missnöje rörande USAs dominans. Samtidigt är relationen med USA den viktigaste för båda län­derna.

De ekonomiska reformer som har genomförts i Kina har gjort landet till världens näst största eko­nomi. I Ryssland avtog ekonomiska reformer i mitten av 2000-talet och sedan 2012 stagnerar eko­nomin. Kina är en viktig handelspartner för Ryssland, men Kinas handelsrelationer är främst med Europa och USA.

FOI -rapporten ”China and Russia – A Study on Coopertion, Competition and Distrust” är skriven av Märta Carlsson, Susanne Oxenstierna och Mikael Weissmann.

Källa: FOI

Forskare vid Chalmers har utvecklat en effektiv metod för att kyla elektronik med en grafenbaserad film. Filmen har över fyra gånger bättre värmeledningsförmåga än koppar. Den fäster dessutom bra mot elektronikkomponenter av kisel, till skillnad från grafenet i tidigare liknande försök.

För några år sedan visade ett forskarlag, lett av Johan Liu, professor i elektronikproduktion på Chal­mers, för första gången att grafen har en kylande effekt på kiselbaserad elektronik. Sedan dess har även ändra forskare arbetat med grafen för kylning av kiselbaserad elektronik.
– Men med de metoder som har funnits hittills kan man inte få bort så stora mängder värme efter­som det bara är några få atomlager som kan leda bort värmen, säger Johan Liu.

När man försöker med många lager av grafen dyker det upp problem med vidhäftningen mellan gra­fenet och underlaget eftersom de bara hålls ihop med svaga van der Waals-bindningar.
Forskarna har löst det här problemet genom att skapa starka kovalenta bindningar mellan grafen­fil­men och underlaget, som är en elektonikkomponent av kisel.

Källa: Chalmers tekniska högskola

Om fem år är Indien troligen världens sjätte största ekonomi med världens fjärde största för­svars­budget som rymmer en utökad nukleär förmåga och moderniserad oceangående flotta.
Det är forskare på FOI, som i ”Indiens växande ekonomiska och strategiska betydelse” skriver att Inter­na­tionella valutafonden (IMF) bedömer att Indien de närmaste åren blir den snabbaste växande stör­re ekonomin i världen, tack vare bland annat förbättrat företagsklimat, utbildning, skattere­for­mer och minskad korruption. Det pekar på en utveckling där Indien 2020 är världens sjätte största eko­nomi – och 2025 den tredje största efter Kina och USA.

Samtidigt betonar rapporten att Indiens alliansfrihet innebär en fördjupad vänskap med många länder – som USA, EU och Ryssland, likväl som med arabstaterna och Israel. Vilket ger Indien ett stort manöverutrymme i världspolitiken.

– De nära relationerna med Moskva har fördjupats under det senaste decenniet. Indien har exem­pelvis inte fördömt Rysslands agerande i Krim och Ukraina. Samtidigt ser vi en förskjutning i de försvarsindustriella relationerna, där mer försvarsmateriel köps från USA och mindre från Ryssland, säger rapportens författare Samuel Bergenwall, hemkommen efter sex månader som gästforskare vid det indiska forskningsinstitutet IDSA (Institute for Defence Studies and Analyses).

Källa: FOI

Två typer av tekniska lösningar för elvägar ska testas i Sverige. Den ena i närheten av Arlanda och den andra utanför Gävle. Syftet med projektet Elvägar är att få bättre kun­skaper om hur elvägar fungerar i verkligheten och om tek­ni­ken ska an­vän­das i framtiden.

Sverige är ett av de länder i världen som hittills har kommit längst med att utveckla tekniken för el­vägar.

-Det är ett sätt att utveckla miljösmarta transporter i det befintliga vägnätet. Det kan bli ett bra kom­plement till dagens väg- och järnvägstrafik, säger Torbjörn Suneson, tf gd Trafikverket.

Trafikverket har samråd med Vinnova och Energimyndigheten beslutat att låta två leve­ran­törer testa varsin lösning. Leverantörerna är Rosersbergs Utvecklings AB och Region Gävleborg.

Elvägar är den största pågående förkommersiella upp­handlingen i Europa. Tanken är att ge myn­dig­he­ter, industri och aka­demi ett ökat kunskapsun­derlag om möjligheterna med elvägar.

Försöken beräknas vara avslutade 2018.

Källa: Vinnova

EU:s framtida energipolitik diskuterades på ett seminarium i Europahuset, Stockholm i mitten av ap­ril. Det hölls på ini­tiativ av Peter Eriksson (MP), EU-­parla­men­ta­riker.

-Energifrågorna är stora inom EU och det finns planer på en framtida energipolitik. Men ännu görs det inte så mycket konkret. Energifrågan be­höver föras ut till folket och diskuteras, sa han.

Den 25 februari offentliggjorde EU sina förslag om den framtida energipolitiken. Den beskrivs som den femte friheten inom EU.

EUs ambition är att skapa en framtida energiunion. Förslagen visar hur strategin kan komma att ut­formas. Numera ses många EU-län­ders starka beroende av energileveranser från Ryssland som ett problem.

Katarina Areskoug, som är chef för EU-kommissionen i Sverige, presenterade förslagen på semina­riet och bakgrunden till initiativet.

-Idag har vi en fragmentiserad energimarknad. med egna regler i varje land. 75 procent av bostäder­na i EU har dessutom dålig energieffektivitet, sa hon.

Katarina Areskoug beskrev EUs förslag som en av de största portföljerna inom energiområdet nå­gon­sin.

Förslagen till framtida energipolitik innefattar en rad områden – att öka EUs försörjningstrygghet inom energiområdet, öka stödet till LNG (liquid natural gas) och skapa be­redskapsplaner.

-De handlar också om att öka inte­grationen av energimarknad och infra­struk­tur, skapa gemensamma regel­verk inom energiområdet men också att sluta nya avtal om energileveranser från länder i andra regio­ner.

EUs mål till 2030 är att öka sammankopplingen inom energiområdet mellan EU-länderna. Katarina Areskoug betonade vikten av att bygga samman energimarknaden i Europa.

ECB är en viktig aktör inom det här sam­manhang­et. En fond behöver skapas för strategiska in­ves­te­ringar i energiprojekt. Energiområdet omges av oli­ka lagstiftning i skilda EU-länder.

-Titta på snedvridningen av energimarkna­den. Regionalt samarbete behövs också. Avregle­ringen av energimark­na­den kommer att ta tid, konstaterade Katarina Areskoug.

Kenneth Leverbeck

Arktis har undersökts ur ett säkerhetspolitiskt och rymd­teknologiskt perspektiv i en tvärveten­skap­lig studie vid Totalförsvarets forskningsinstitut(FOI).

Ett nytt Arktis håller på att växa fram. Aktiviteterna i området intensifieras, med ökad sjöfart, ener­gi- och mineralutvinning och utökad militära närvaron.

Det nya Arktis är i stort behov av effektivare infrastruktur för exempelvis telekommunikation. I en ny rapport från FOI av Niklas Granholm, säkerhetspolitisk analytiker och forskaren Christer An­ders­son vid FOI beskrivs den strategiska utvecklingen i Arktis samt de teknologiska möjligheterna och utmaningarna på rymdområdet.

– Vi har kombinerat våra analyser av de snabba strategiska förändringarna i området med den tek­nis­ka utvecklingen. Satellitbaserad infrastruktur för kommunikation och övervakning, som är fram­ta­gen inom ramen för internationellt samarbete, skulle bidra till säkerhets- och förtroendeskapande åt­gär­der. Både för den civila säkerheten som för den militära, säger Niklas Granholm.

Behovet av satellitsystem har ökat i Arktis. Samtidigt som den teknologiska utvecklingen på rymd­området har genomgått en stor förändring. I dag finns möjligheterna att ta fram mindre och billigare specialanpassade satellitsystem. Forskarna bedömer att dessa nya satellitsystem kommer att an­vän­das av flera länder tack vare lägre pris och förbättrad prestanda.

Källa: FOI

Det råder vetenskaplig konsensus om att de perfluorerade kemikalier som används i fläck- och vat­tenavvisande kläder är skadliga för människor.

Tvåhundra forskare från 38 länder, däribland flera forskare från Stockholms universitet har under­tecknat skrivelsen ”Madrid Statement”.

Skrivelsen, som även innehåller en plan för hur ytterligare skador kan förhindras, har publicerats i den veten­skapliga tidskriften Environmental Health Per­spectives (EHP).

– ”Madrid Statement” är ett uttryck för oro av forskare som arbetar med karakteriseringen av an­vänd­ningsområden, egenskaper, analys, miljöspridning och bieffekter av perfluorerade alkylsyror, säger Ian Cousins.

Han är professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stock­holms universitet och medförfattare till ”Madrid Statement”.

Författarna och undertecknarna av ”Madrid Statement” är oroliga för att de befintliga perfluorerade alkylsyrorna (PFAS) nu ersätts med andra fluorerade ämnen, om vilka det saknas information vad gäller egenskaper och biologiska effekter.

Källa: Stockholms universitet

Forskare från FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) har analyserat det säkerhetspolitiska läget i Mellanöstern och Nordafrika samt de utmaningar som regionen står inför de närmsta 5–10 åren. Regionen går sannolikt mot en ökad in­sta­bilitet; en utveckling som kommer att få allt tydligare konsekvenser även för Europa.

Mellanöstern och Nordafrika (MENA-regionen) genomgår just nu en omstöpande förändring. Pro­cessen inleddes för fyra år sedan med den så kallade arabiska våren. Då var den allmänna stäm­ning­en euforisk och många hoppades på en demokratiseringsvåg.

Men utvecklingen i regionen sedan dess pekar i andra riktningar. Det skriver Mikael Eriksson och Samuel Berg­enwall, båda forskare vid FOI, i rapporten ”Mellanöstern och Nordafrika i ett 5–10-årsper­spektiv”.

– Det är svårt att säga hur saker kommer att utveckla sig. Men den generella tendensen vi ser i re­gionen är tilltagande säkerhetsutmaningar, med väpnade konflikter och återgångar till auktoritärt styre, säger Mikael Eriksson, doktor i statsvetenskap.

Situationen i MENA får sannolikt allt tydligare konsekvenser även för Europa. En del av dem har vi redan anat: en återvändande-problematik med ”utländska krigare” som tar med sig spänningarna från konfliktområdena till Europa. Situationen i Syrien innebär även en rad låsningar i det interna­tionella systemet, inte minst i FN.

De senaste åren har det folkliga upproret i Syrien utvecklats till ett inbördeskrig där en mängd ak­tö­rer, både statliga och icke-statliga, har blandat sig i och försvårat en politisk lösning.

Situationen har särskilt kommit att stärka extremiströrelsen IS (Islamiska staten eller Daesh: en be­teckning som används i Mellanöstern)) i stora delar av Mellanöstern och Nordafrika.

På grund av IS framväxt har man i flera länder tvingats att fokusera alltmer på kontraterrorism och maktfördelning än på demokratiprocesser.

Källa: FOI

Föreläsare var professor Julian Savulescu, forskare från Universi­ty of Oxford, inbjuden av Institutet för fram­tidsstudier.

Han talade om att använda droger för att förbättra mänskligt beteende för att lösa det 21:a århundra­dets stora problem:

Klimatförändringar, miljöförstöring, terrorism, fat­tigdom, global ojämlikhet, massinvand­ring, utarmning av resurser, infektionssjukdomar, över­grepp och vanvård av barn.

-Dessa problem är övervägande resultatet av mänskliga val och beteenden, och inte ett resultat av yttre hot, hävdade han.

”The Future of Humans: Moral Bioenhancement” var rubriken på seminariet, som utspelade sig i de tidigare spårvagnshallar­na, vid Birger Jarls­­ga­tan i Stockholm, i mitten av mars.

Julian Savulescus utgångspunkt var att människans beteende tidigare i historien bestämdes av kort­siktiga lokala prob­lem, som exempelvis att finna föda och klara överlevnaden.

Nu är problemen mer långsiktiga, globala och innefattar dessutom stor delar av mänskligheten. Vi människan klarar inte av att ta detta ansvar, menade Julian Savulescu.

-De sociala problemen som vi står inför är globala. Ojämlikheten ökar i världen. Då är det ett stort prob­lem att män­ni­skor misslyckas att samarbeta för att hantera dessa frågor.

-Miljöförbättringarna misslyckas för att människor inte har några moraliska problem att acceptera det­ta, sa Ju­lian Savulescu.

Tillsammans med den svenske forskaren Ingmar Persson, hävdar Julian Savulescu därför att vi inte bör nö­ja oss med våra nuvarande strategier för att ta itu med dessa problem.

-Vi bör inte bara se till att politiken är anpassad till våra moraliska begränsningar men också utnytt­ja möjligheterna att förän­d­ra människans biologiska förutsättningar.

Bakgrunden är den medicinska forskningen och den genetiska ingenjörskonstens utveckling under senare decennier. Numera går det att föränd­ra män­niskors beteende med hjälp av läkemedel.

Det finns behandlingsmetoder för att påverka impuls­kon­troll, våldsamt beteende och per­son­lighets­störningar hos människor.

Julian Savulescu talade om möjligheten att använda sådana läkemedel för att förbättra människans mora­liskt beteende.

Författaren och journalisten Göran Rosenberg, som var inbjuden till att kommentera föreläsningen, var klart skeptisk till forskarnas idéer.

-Det är inte vad som sker i hjärnan hos män­ni­skor som är vik­tigt utan vad som sker mellan oss som individer, sa han.

Att tala om samhället utanför människan är fel, menade Göran Rosenberg. Förtroendet mellan män­niskor kan aldrig vara kollektivt. Då är det alltid and­ra som drabbas.

Kenneth Leverbeck

redaktör /ForskarVärlden.se