Under de senaste tre decennierna har jordytan successivt blivit varmare – mer än un­der något av de föregående årtiondena sedan 1850, enligt FNs klimatrapport 2014.

1983-2012 har troligen varit den varmaste 30-årsperioden på norra halv­klotet under de senas­te 1400 åren.

De globala genomsnittliga temperaturökningen av markytan och havsytan visar på en upp­värm­ning med 0,85 ° C un­der perioden 1880-2012.

Förutom den tydliga uppvärmning som har skett under årtionden, uppvisar mätningar av yttempera­tu­ren på betydande skillnader mellan olika årtionden men också variationer mellan åren.

FNs klimatpanel konstaterar att trenderna utifrån mätningar av korta tidsperioder är myck­et käns­liga beroende på vilka start- och slutdatum man väljer och de återspeglar i allmänhet inte den lång­siktiga kli­matutvecklingen.

Sedan inledningen av den industriella perioden har upptaget av koldioxid i oceanerna lett till för­sur­ning av ha­vet, pH-värdet vid havsytan har minskat med 0,1.

Grönlands och Antarktis inlandsisar har minskat 1992-2011, troligen med större hastig­het under pe­rioden 2002-2011. Glaciärerna har också fortsatt att krympa.

I rapporten konstateras att snötäcket på norra halvklotet under vårarna har fortsatt att minska. Tem­peraturen i perma­frosten har fortsatt att öka i de flesta regioner sedan början av 1980-talet.

Den arktiska havsisen har minskat från 1979 till 2012 med 3,5-4,1 procent per de­cen­nium. Minsk­ningen har gått snabbast under somrarna.

Enligt FNs klimatpanel är det däremot mycket troligt att havsisarna i Antarktis har ökat 1,2-1,8 pro­cent per år­ti­onde 1979-2012.

Samtidigt är det troligt att det finns stora regio­nala skillnader i Antarktis – i vissa regioner sker om­fat­tande ökningar av havsisen medan den minskar i andra regioner.

Den genomsnittliga havsnivån globalt har ökat med 0,19 meter under perioden1901-2010. Sedan mitten av 1900-talet har havsnivån stigit mer än under tidigare två årtusenden.

Källa: IPCC Fifth Assessment Synthesis Report november 2014

Med en enkel mutation kan man få jäst att växa vid högre temperatur än normalt. Det visar forskare vid Chalmers i en artikel som publiceras i tidskriften Science. Resultaten kan effektivisera tillverk­ningen av etanol till fordonsbränsle, och öka möjligheterna att använda restavfall som råvara.

Om man inte kyler ner en industriell jästodling så dör jästcellerna av värmen som de själva avger. Idag kyler man jästodlingarna till 30 grader, den temperatur där jästcellerna är bäst på att utföra sitt jobb – att tillverka etanol.
Men tillverkningen av bioetanol skulle bli både billigare och mer effektiv om man istället kunde hål­la 40 grader. Dels skulle stora summor sparas på nedkylningskostnader, och risken för bakte­rie­tillväxt skulle minska. Dels måste råvaran, till exempel stärkelse, brytas ner till sockerarter som jäs­ten kan använda och det fungerar bäst vid högre temperaturer.

Forskarna har inte genmodifierat jästen. I stället har de avlat fram den med en metod som kallas för adaptiv laboratorie-evolution. Med den kan man få fram nya egenskaper utan att veta vilka mutatio­ner som krävs för att uppnå egenskaperna.
Tre jästodlingar utsattes för en temperatur på cirka 40 grader. Efter drygt tre månader, när över 300 generationer hade passerat, började jästen plötsligt växa effektivt i alla tre odlingarna.

Forskarna analyserade genuppsättningen och ämnesomsättningen hos tre jäststammar från varje od­ling.

De kunde konstatera att flera olika mutationer hade skett hos de olika stammarna, men gemensamt för dem alla var mutationen som gav fecosterol, en molekyl som gör jästcellerna värmetåliga.

Källa: Chalmers tekniska högskola

En studie gjord av sömnforskare vid Uppsala universitet visar att män som rapporterade om sömn­störningar löpte en ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom jämfört med dem som sov gott.

Sömnforskarna har följt över 1000 män i Uppsala mellan åren 1970 och 2010. När studien inleddes var männen 50 år gamla.

Resultaten visar att de som uppgav att de hade sömnstörningar också hade en högre risk att drabbas av Alzheimer och att risken för detta ökade särskilt om sömnstörningen dessutom förekom sent i li­vet. Det här tyder på att regelbundna goda sömnvanor kan vara betydelsefulla för att främja hjärn­hälsan hos män.

– Det är viktigt att poängtera att det finns flera livsstilsfaktorer, såsom fysisk träning, som kan på­verka hjärnans hälsa. Det är viktigt att ha i åtanke att man kan påverka flera av dessa livsstilsfak­torer – däribland ens sömnvanor – för att hjärnan inte ska åldras i förtid eller drabbas av sjukdom då man blir äldre, säger forskaren Christian Benedict.

Resultaten av studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer’s Dementia.

Källa: Uppsala universitet

Vi har nu snart 100 års erfarenhet av att utnyttja våra stora älvar för elkraft och över 80 procent av stora vattendrag i Sverige är reglerade och skapar därmed betydande påfrestningar på miljön. Dessa älvar ger ju ett onaturligt vattenflöde då man lagrar vattnet under sommar och höst, för att sedan släppa ut det under vintertid när elen behövs som mest.

De älvar som inte är utbyggda ger en större vårflod och en naturlig fördelning av vatten­massorna under året. Vårfloden har också större inverkan på strandkanter. De bidrar med näring som tas med vid transporten av vattnet ut till havet.

– I de utbyggda älvarna och dess dammar lagras till exempel kisel och fosfor och vattnet från dessa älvar kan ses som renare men också mindre näringsrika. Kisel som lagras i dammen kan inte kompenseras från andra källor. Det är den typen av effekter som på sikt kan påverka ekosystemet i Bottenviken, säger Dmytro Siergieiev, forskare i tillämpad geologi, Luleå tekniska universitet.

Källa: Luleå tekniska universitet

Även små djur som skalbaggar har personlighet. Ny forskning visar att den påverkas av ett samspel mellan de två skilda genuppsättningar som finns hos alla organismer med cellkärna.

Förutom den stora nukleära arvsmassan som hos människan innehåller omkring 25 000 gener, ärvda till hälften från mamman och hälften från pappan, har alla organismer också en uppsättning med en­dast ett 30-tal gener i cellens mitokondrier. Dessa ärvs bara från mamman.

Tidigare har man trott att variation i generna i mitokondrierna inte har någon större påverkan på vå­ra liv. Nu är det känt att de är involverade i livsviktiga processer som energiproduktion och ämnes­omsättning.

Forskarna studerade beteenden hos 900 baggar från olika populationer som antingen hade kvar sitt ur­sprungliga mitokondriegenom eller via korsning fått ett nytt.

Korsningen simulerade det som händer om en individ flyttar till en ny population av baggar och pa­rar sig med dem.

Det visar sig att de djur som på så vis fått en ny kombination av gener betedde sig annorlunda och hade fått en an­nan personlighet.

Källa: Linköpings universitet

På måndag kan det folkrikaste landet i Afrika förklaras fritt från Ebola, efter att ha haft 19 bekräf­ta­de fall. Hur Nigeria bemötte ebolahotet och övervann det ses som föredöme av FN, och en lärdom för övriga världen.

Både Senegal och Nigeria kan inom några dagar förklaras ebolafria, enligt Världshälsoorganisa­tio­nen, WHO. Ett utbrott av ebola anses vara över när två inkubationstider (42 dagar) förlöpt utan att nya fall rap­porterats.

”Om inga nya fall upptäcks kommer WHO att förklara utbrottet av ebolafeber i Senegal vara över fre­da­gen den 17 oktober”, skriver WHO på sin webbsida.

I en rapport från den 15 oktober skriver WHO att 8997 fall av ebola har rap­por­terats fram till den 12 ok­tober i sju länder – Guinea, Liberia, Nigeria, Senegal, Sierra Leone, Spanien och USA. 4493 av des­sa fall har dött.

Forskarvärlden.se

När det annonserades att årets Nobelpris i fysik går till de tre uppfinnarna av den blå ljusdioden hurrades det extra i labbet på KTH hos Saulius Marcinkevicius, professor i optik.

Där på KTH pågår ett samarbete med en av årets pristagare i fysik, Shuji Nakamura, för att vidareutveckla de belönade dio­derna.

– Vi har ett aktivt samarbete sedan cirka fem år tillbaka och har publicerat nio forskningsartiklar tillsammans. Det som gjordes för tjugo år sedan var bara en början och mycket arbete återstår, sä­ger Saulius Marcinkevicius.

Tillsammans arbetar de mot målet att utveckla de gröna dioderna till en liknande verkningsgrad som de blå har idag.

De blå dioderna har en maximal verkningsgrad på närmare 80 procent, medan de gröna når upp till 10 – 20 procent. Det är i arbetet med att utveckla de gröna dioderna och höja effekten på de blå som KTH bidrar genom analyser av de fysikaliska egenskaperna i de halvledarmaterial som nu an­vänds.

Forskningen vid KTH sker i projekt som stöds av Energimyndigheten, Vetenskapsrådet och KTH Centret för avancerad optik och fotonik ADOPT.

Källa: KTH

I en studie vid Göteborgs universitet har forskare identifierat nyckelmolekylen Greatwall kinase som skyddar kvinnans ägg från problem som kan uppstå under mognadsprocessen.

För att kunna få ett barn behöver en kvinna ägg som kan växa och mogna. Ett av dessa ägg befruk­tas sedan av en spermie och bildar ett embryo.

I mognadsprocessen behöver ägget gå igenom flera steg av reduktionsdelning (meios). Upp­står det problem under något av dessa steg kan kvinnan bli infertil.

Omkring 10-15 procent av alla kvin­nor har problem med fertiliteten och orsaken till detta går att finna i genetiken, miljön, ålder eller liknande.

Professor Kui Liu, Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, anser att det är högst troligt att Greatwall kinase är viktig i den mänskliga mog­nadsprocessen hos ägget.

Hans grupp siktar på att utföra studier på mänskliga ägg som nästa steg. Molekylen Greatwall ki­na­se är viktig i reglering av cellcykeln.

– Om vi upptäcker kvinnor med ägg som inte mognar på grund av för låga nivåer av Great­wall kina­se, kan man injicera molekylen i ägget och förhoppningsvis rätta till mognadsprocessen så att kvin­norna kan­ske kan få barn, säger professor Liu.

Källa: Göteborgs universitet

Tiden det tar att anpassa sig till nya förhållanden kan vara avgörande för hur olika arter kommer att klara sig i framtiden. Det visar en studie av forskare från Göteborgs universitet, som har publicerats i den vetenskapliga tid­skrif­ten Pro­ceedings of the Royal Society B.

Fisk har förmågan att leva i nästintill alla vattenmiljöer som finns på jorden, men när klimatet för­änd­ras och temperaturen ökar pressas många arter till sin gräns.

Till skillnad från fåglar och däggdjur är fiskar växelvarma vilket betyder att deras kroppstemperatur följer omgivningens temperatur. Fiskar som lever vid olika temperaturer kan till stor del göra det för att de har lyckats optimera sina kropps­funktioner till den aktuella temperaturen.

-Tidigare forskning har nästan enbart fokuserat på huruvida olika arter kommer att överleva en ök­ning i temperatur eller inte. Vi var intresserade av att undersöka hur arter som klarar sig lyckas med det, hur lång tid det tar, och hur djuren begränsas under anpassningsperioden, säger Erik Sandblom forskare, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Källa: Göteborgs universitet

Statligt ansvar är den reglerade spelmarknadens officiella existensberättigande. Hur ytt­rar sig detta i praktiken och vad får det för implikationer? I boken ana­lyseras hur den svens­ka spel­marknaden har orga­niserats sedan 1980-talet.

Boken beskriver en resa i den svenska spelregleringens utveckling – från totalförbud till en globali­serad, i prak­tiken öppen och oskyddad marknad.

Författare är Susanna Alexius, forskare och lärare vid Stock­holms centrum för forskning om offent­lig sektor vid Handelshögskolan i Stockholm och Stock­holms univer­si­tet.

Några röster om boken:

Lennart Gustafsson, docent i företagsekonomi, spelutredare och konsult:

”Boken beskriver en spännande resa i den svenska spelregleringen – från totalförbud till en globali­serad, i praktiken öppen och oskyddad marknad. Den kommer att vara ett värdefullt underlag i en nödvändig omreglering.”

Jenny Cisneros Örnberg, doktor i statsvetenskap, föreståndare för Centrum för forskning om alkohol och droger vid Stockholms universitet:

”Detta är en högaktuell och disciplinöverskridande bok för alla som är intresserade av organisation, problemformulering och ansvarsfördelning i en liberal marknadsekonomi. Alexius visar på ett för­tjänstfullt sätt hur spelområdet, precis som många andra omtvistade marknader, över tid genomgått en ansvarsförskjutning och där individen på senare tid allt oftare åläggs uppgiften att vara en an­svars­tagande konsument. En bok om dagens samhälle och de risker som uppstår när allas ansvar blir ingens ansvar.”

Linda Soneryd, docent och lektor i sociologi, Göteborgs universitet:

”Ansvar och marknader är en övertygande analys av ändrade styrningsformer och av hur ett prob­lem som formellt ska hanteras av staten leder till ett moras av organisering, kunskaps­produktion, ak­tö­rer, problematiseringar och ansvariggöranden – men inte självklart till ökat ansvarstagande.”

I boken diskuteras bland annat de ansvarsluckor som riskerar att uppstå mellan individer som för­vän­tas ”spe­la lagom!” och organisationer som sjunger egenansvarets och förebyg­gandets lov.

Med utgångspunkt i en omfattande kvalitativ fältstudie får vi följa processer för ansvariggörande som är svåra för en utomstående att få inblick i men som visar sig få avgörande betydelse för an­svars­arbetets utformning.

Källa: Riksbankens Jubileumsfond