Över hälften av svenskarna tycker att svenska medier har en politisk agenda i sin nyhetsbevakning. Dessutom anser hela 73 procent att det skrivs för mycket om det politiska spelet i Sverige.

Det uppges i en nyligen publicerad rapport från SOM-institutet vid Göteborgs universitet..När det gäller valbevakningen 2022 åtnjuter SVT störst förtroende med 71 procent följt av Sveriges Radio på 64 procent.27 procent hade förtroende för Aftonbladet och 24 procent för Expressen.

Enkäterna skickades ut under hösten 2022, de svarande är mellan 16 och 90 år. Enkäten skickades ut till 26 250 personer, med en svarfrekvens på ca 49 procent – 12 344. Alla svarande har inte svarat på alla frågor.

Källa: SOM-institutet 2023

Året började med den största vargjakten i svensk historia. Nu är det dags för ännu en rekordstor jakt, den här gången är det lodjurens tur. Totalt skall 201 lodjur skjutas av den svenska lodjursstammen på endast ca 1400 individer, bara för nöjes skull.

Förra året reste över 250 troféjägare till Sverige för att jaga lodjur, och i år är det klart att fler än 330 internationella jaktturister anmält sig till lodjursjakten som börjar den första mars. Fler anmäler sig varje dag. Totalt är det nu över 8000 jägare som ska delta i jakten som inte bara är onödig och grym, men också påverkar artens fortlevnad i de nordiska länderna i framtiden.

Källa: Svensk Rovdjursföreningen 27 februari 2023

En svensk-tysk forskargrupp har utvecklat ett aktivt träbaserat material som blir aktivt med hjälp av lite fukt. Materialet som kan laga sig självt är också starkt och töjbart utan att gå sönder.

– I princip kan vi skapa ett aktivt presentpapper av vårt material. Det räcker med att addera lite fukt så kommer presenten att packa upp sig själv, säger Stephan Roth.

Han är forskare på KTH och medförfattare till studien som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Advanced Function Materials.

Stephan Roth är också anställd vid tyska DESY (Deutsches Elektronen Synchrotron) och ansvarig för en del av av den tyska synkrotronljusanläggningen Petra III som har använts i forskningsarbetet.

Inte olik biologisk vävnad

Forskargruppens material består av en tunn film cellulosananofibrer tillsammans med två typer av polymerer, inte helt olikt biologisk vävnad.

Forskarna blandade polyvinylalkohol (PVA) med kalciumpolystyrensulfonat (PSS) och mixade lösningen med cellulosafibrer.

Den här blandningen hälldes sedan på en glasplatta. När lösningen torkade bildades en tunna film, ett tajt kemiskt nätverk. 

– Det är främst kalciumpolystyrensulfonatet som bidrar till att materialet är så extremt töjbart och starkt. Man kan även tillsätta olika färgämnen om man vill att materialet ska vara mer färgrikt och skilja sig åt vid olika tillämpningar, säger Qing Chen, forskare vid DESY och den vetenskapliga publiceringens försteförfattare.

Fuktsensor eller strömbrytare

Omslagspapper för julklappar och presenter, samt solskydd som automatiskt fälls in när det börjar regna är en sak. Det nya materialet har större potential än så. Det skulle kunna användas till en fuktsensor eller strömbrytare.

Materialet kan på ett sätt ses som programmerbart. Det går att bestämma i vilket riktning materialet böjer sig, med vilken hastighet samt formen, genom att skräddarsy geometrin när materialet skärs till.

Bakom forskningsarbetet står förutom KTH och DESY även GSI Helmholtz Centre for Heavy Ion Research.

Källa: KTH

Allt mer forskning visar att det behövs en mer holistisk inte traditionell reduktionistisk syn på forskning inom biologi och medicin. Det handlar om en forskningsinriktning som inbegriper både miljö och arv. Epigenetiken kan vara svaret.

Begreppet beskriver mekanismer som verkar i cellen runt genomet. Ordet epi i epigenetiken betyder närmast vid sidan av, och talar om hur gener kan slås på och av, och vilka gener som är aktiva samt hur aktiva de är.

Inom neuropsykologisk forskning har man länge vetat att stress tidigt i livet är associerat till ökad benägenhet för stress, kognitiva nedsättningar och psykiatriska sjukdomar senare i livet

De senaste 15 åren har det blivit allt mer tydligt inom forskning att epigenetiken är avgörande för de molekylära mekanismer som verkar och som ger dessa långsiktiga neurologiska effekter.

Stress tidigt i livet hos barn innefattar exempelvis sådant som undernäring, en tidig försummelse, psykiska trauma, hormonella störningar eller droger.

Att epigenetik kan förklara hur sådana miljöfaktorer ger olika fenotypiska uttryck hos människor och variabilitet både mellan individer, och inom en individ vid olika tillfällen, har visats i studier.

Allt mer forskning visar att allt inte är förutbestämt av våra gener; miljöns inverkan och hur vi lever har stor betydelse för hur generna uttrycks.

Diskussionen numera gäller inte längre om individers egenskaper beror på antingen arv eller miljö, i de flesta fall handlar det om en inverkan från både arv och miljö.

Epigenetiken knyter samman arv och miljö och öppnar upp för biologiska förklaringar till olika samband, hur exempelvis miljöfaktorer som miljögifter och livsstil påverkar en individ.

Epigenetiken visar allt mer att den här forskningsstrategin har framtiden för sig. Epigenetisk forskning undersöker vilka faktorer i miljön som påverkar gener och hur deras respons blir.

Forskarna undersöker inte generna isolerat, utan vill ta reda på deras samspel, vad som får dem ändra uttryck, i förhållande till den omgivande miljön.

Traditionell biologisk och medicinsk forskning utgår från en föreställning om att även i grunden komplexa samband kan beskrivas genom förenklingar – en reduktionistisk syn på forskning.

Läkemedelsutveckling visar därför ofta på oönskade effekter, främst i form av biverkningar, på grund av detta synsätt.

De främsta orsakerna till ett reduktionistiskt synsätt bland forskare har i de flesta fall varit praktiska.

Reduktionismen har underlättat för forskarna att bli framgångsrika inom sina gebit men samtidigt har nackdelarna hela tiden funnits med.

Kunskap om epigenetik framstår som allt mer viktig eftersom den kan att få stor betydelse för vår förståelse inom en rad olika områden. Epigenetik handlar om grundläggande cellmekanismer.

Det handlar om alla kunskapsområden inom forskning som på något vis har med levande celler att göra – exempelvis medicin, farmakologi, psykologi, pedagogik, miljövård och lantbruksforskning.

Med denna information kan forskarna gå vidare och undersöka om epigenetiska förändringar hänger ihop med exponering före födseln för olika kemikalier, utöver exempelvis bisfenol A.

Frågan är om det även finns samband mellan sådana epigenetiska förändringar och hälsoproblem som rör beteende, kognition eller neurologiska funktioner.

Genom att länka ihop experimentella och epidemiologiska studier försöker forskarna identifiera epigenetiska mönster som fungerar som markörer för störningar i hjärnutvecklingen beroende på exponering för bisfenol A och andra hormonstörande ämnen.

Med sådana kunskaper kan forskarna bidra till att förbättra riskbedömningen av kemikalier för att bättre kunna skydda oss och våra barn från exponering som påverkar vår hälsa.

Forskare har visat att exempelvis rökning, tedrickande, svält och sömnbrist påverkar vår arvsmassa via epigenetiska förändringar.

Sådana förändringar speglar hur kroppen svarar på olika yttre faktorer och kan hjälpa oss att förstå hur olika livsstilsfaktorer kan kopplas till hälsoeffekter.

Forskarna har till exempel sett att kvinnor som dricker mycket svart te får förändrad aktivitet hos gener som påverkar östrogennivåerna och gener som är viktiga i utvecklandet av cancer.

Det kan vara en förklaring till varför tedrickande har visat sig kunna skydda mot cancer.

För rökning ser man i stället att det påverkar gener som spelar en viktig roll för insulin och glukos. Det kan vara en koppling till den ökade risk för diabetes som finns hos rökare.

Brist på till exempel folsyra och vitamin B12 har negativa effekter på den epigenetiska regleringen av våra gener, vilket kan få stora konsekvenser under fosterutvecklingen.

Epigenetiska förändringar är reversibla, vilket betyder att förändringar kan rättas till. De senaste åren har därför metoder för att introducera epigenetiska förändringar utvecklats.

Man kan exempelvis stänga av gener som är nödvändiga för att en tumör ska kunna växa och på så sätt hämma tumörens tillväxt.

En större kunskap om hur epigenetiska förändringar uppstår, och hur dessa styr aktiviteten av våra gener, kan i framtiden leda till effektivare diagnostik samt till utvecklingen av nya läkemedel och behandlingsmetoder för många olika sjukdomar.

ForskarVärlden.se

En rad uppmärksammade fall nyligen, som har lett till arresteringar och fällande domar, visar att hotet från spioner tycks ha ökat i Europa under det senaste decenniet.

–I tider av geopolitisk spänning ökar aktiviteten hos olika länders underrättelseorganisationer, säger Michael Jonsson, forskningsledare på FOI.

Tillsammans med analytikern Jakob Gustafsson har Michael Jonsson gjort studien Espionage by Europeans 2010–2021, där de analyserar öppet kända fall av infiltrations- eller insiderspionage. Totalt handlar det om 62 individer, varav 42 har fällts för spionage under den här tiden. Något som Michael Jonsson själv beskriver som ”toppen av ett isberg”.

–Vi har valt att använda oss av öppna källor, främst tidningsartiklar, för att slippa diskussionen om det verkligen handlar om spionage eller inte. Det är ett komplext ämne. Det finns väldigt lite data och behövs mer grundforskning. Detta är ett snävt urval men det ger ändå en relevant bild av läget.

Ryssland ligger bakom den stora majoriteten av alla spionfall

Från den aktuella tidsperioden finns spektakulära exempel på operationer som tros ha genomförts av ryska underrättelsetjänster, som giftattacken i Salisbury, mordförsöket på en bulgarisk vapenhandlare och sprängningen av vapenförråd i Tjeckien. Den nya studien visar även att Ryssland ligger bakom den stora majoriteten av alla spionfall i Europa.

–Det är svårt att beskriva en typisk spion, men i vår studie är det helt klart en man med baltisk bakgrund. Det stämmer också att Ryssland är den absolut dominerande mottagaren av spionage i Europa. Sedan finns det olika typer av spioner, vilket vi i vår studie beskriver som olika kluster som ägnar sig åt spionage, säger Michael Jonsson.

Ett sådant kluster är män med en bakgrund inom militären eller underrättelsetjänsten. En annan grupp består av konsulter, forskare eller tjänstemän på en myndighet. Forskarna hittade också en grupp av småkriminella smugglare i Estland, som användes som spioner. Potentiella spioner kan också rekryteras bland de som är ”Rysslandsvänner” av ideologiska skäl.

–De mest värdefulla spionerna är sannolikt de som har tillgång till hemligstämplat material om stridskrafter, vapen och försvarsförmågan. Men du kan även vara intressant som spion om du har information om ny forskning, innovationer och ny teknik, säger Michael Jonsson.

Spionlivet är ganska oglamoröst

Vad är det då som gör att vissa tar steget och blir en spion? Studien har hittat vissa gemensamma nämnare; som en känsla av att känna sig förfördelad, hemma eller på jobbet, och att brottas med ekonomiska svårigheter.

–Det är personer som kan vara lite bittra över karriären, till exempel om de inte har befordrats som de har räknat med. Det finns vissa narcissistiska drag och rollen som spion får dem att känna sig viktiga och behövda. Vi såg även att flera hade problem med skulder, säger Michael Jonsson.

Rekryteringen av en ny spion börjar ofta försiktigt genom att underrättelseofficeren ber om oskyldig information som redan finns i öppna källor. Efterhand ökar kraven på information och då kan det ofta vara svårt att dra sig ur. Studien visar på några fall av utpressning och hot mot närstående när någon försöker dra sig ur.

–Till en början betalar man även för mindre värdefull information, så att spionen vänjer sig vid tillvägagångssättet. Underrättelseofficeren som hanterar spionen är också mycket vänskaplig för att skapa ett förtroende. Den som sedan ändå vill dra sig ur kan bli utpressad, till exempel har vi ett fall med estnisk spion med militär bakgrund som hade småbarn, där hans familj hotades, säger Michael Jonsson.

Det är en ganska oglamorös bild av spionlivet som beskrivs i studien och några enorma summor pengar handlar det heller inte om. En studie från USA visar att inte ens de mest välbetalda spionerna tjänade mer än en miljon dollar totalt.

–Givet det enorma risktagandet det innebär och de relativt begränsade ersättningarna i förhållande till insatserna är det ingen vidare bra affär att vara en källa. Det handlar snarare om en cynisk exploatering av sårbara individer. Vår studie handlar också om misslyckade spioner eftersom de alla har åkt fast.

På frågan om det inte finns någon sanning i alla spionfilmer och böcker med fala kvinnor, alkohol och lyxhotell svarar Michael Jonsson att de trots allt innehåller ett korn av sanning.

–För en viss grupp av spioner, främst de högst värderade källorna, sker överlämnandet av information ofta i tredje land. Då förekommer det alkohol, restaurangbesök och hotellvistelser. I fallet med svensken som spionerade på Volvo och Scania arresterades han till exempel på krogen med en stor summa kontanter på sig, säger han.

Krig föder fler spioner

Studien konstaterar att flest aktiva spioner finns i Norra Europa och i Baltikum. Sverige har i sammanhanget ett utsatt geografiskt läge. På frågan om hur många spioner det kan finnas i Sverige svarar Michael Jonsson att förutom spionen på Scania och Volvo är ytterligare två personer anhållna i väntan på rättegång i ett separat fall.

–Det går inte att säga, men Säpo räknar med att en tredjedel av personalen vid ryska ambassader brukar vara underrättelseofficerare. Det skulle innebära 10–15 personer på ryska ambassaden i Stockholm.

Michael Jonsson tror att fall av spioneri kommer fortsätta att öka, inte minst mot bakgrund av Rysslands krig i Ukraina. Historien visar att krig alltid föder fler spioner. Till exempel var Stockholm i neutrala Sverige en tummelplats för spioner under andra världskriget. I dag är troligen Bryssel med alla sina internationella institutioner en liknande plats.

–Det här är ett hot som vi måste ta på allvar! Och i takt med att det världspolitiska läget försämras kommer spionaget bara att öka. Bara sedan vi avslutade rapporten har det tillkommit ett flertal nya fall som sannolikt kommer att gå till rättegång, säger Michael Jonsson.

Källa: FOI

170–270 individer var den ”lämpliga” nivån för antalet vargar i landet som Sveriges riksdag beslutade om år 2013 i propositionen ”En hållbar rovdjurspolitik”.
En majoritet av riksdagens partier ställer sig bakom den bedömningen i sina partiprogram, även om vissa undviker att nämna några siffror för antalet individer.
Men den nivån får nog ses som ett stort skämt om man jämför med forskarsamhällets uppfattning om vad en genetiskt hållbar vargstam innebär och om man dessutom jämför med acceptansen för antalet vargar i flertalet andra länder i Europa.
Faktum är att Sverige intar en bottenplacering bland de 26 europeiska länder som har varg, både vad gäller antal vargar, vargens antal i relation till landets yta och vad gäller befolkningstäthet.
Många länder med mycket sämre förutsättningar än Sverige hyser avsevärt fler vargar, och dessutom i tätare stammar.
Enligt den senaste varginventeringen fanns det färre än 300 vargar i Sverige redan för något år sedan.
Vad som nu sker i landet, bland annat med misstänkt ökad illegal vargjakt och rapporter om försvunna vargrevir, går på tvärs med många medborgares uppfattning om vargens betydelse för människan och vår natur.
Vargen har varit och är en naturlig del av vår svenska natur och av rovdjursstammen i landet sedan urminnes tider och förtjänar inte att utrotas. Vargen har dessutom fått en central roll att spela i vår biotop för att hålla tillbaka ökningen av vildsvinsstammen i landet .

I Norden är situationen bekymmersam

I Sverige och Finland är vargen klassad som starkt hotad och i Norge som akut hotad. Varje land har ansvar att skydda arter som naturligen hör hemma i landet. Sverige har undertecknat flera internationella överenskommelser om skydd av arter och naturmiljöer.
Hur många vargar behöver vi? Som läget ser ut idag behövs enligt Rovdjursföreningen fler än de 300 som Naturvårdsverket sedan hösten 2015 menar är Gynnsam bevarandestatus.
Samma genetiker som Naturvårdsverket anlitat säger att Sverige behöver mellan 700 och 1 200 vargar om inte invandringen från öster fungerar.
Kenneth Leverbeck
redaktör ForskarVärlden.se

I ett forskningsprojekt på Chalmers utvecklas ett energisystem som kan fånga in solenergi, lagra den i upp till arton år och frigöra den när och där den behövs. Tidigare har forskarna visat hur energin kan utvinnas som värme.

Nu har de tagit ett steg till och lyckats få systemet att producera el. På sikt kan den nya tekniken driva elektronik som laddar upp sig själv med lagrad solenergi – på beställning.

-Det här är ett radikalt nytt sätt att utvinna solens energi som el. Vi kan producera el oberoende av väder, tid på dygnet, årstid eller geografiska avstånd. Det är ett slutet system som drivs utan att orsaka koldioxidutsläpp, säger forskningsledaren Kasper Moth-Poulsen, professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers.

Den nya tekniken grundar sig på det Chalmersutvecklade solenergisystemet Most – Molecular Solar Thermal Energy Storage Systems. Mycket förenklat bygger tekniken på en specialdesignad molekyl som byter skepnad i kontakt med solljus. Forskningen har väckt stort intresse från omvärlden när den presenterats i tidigare skeden.

I den nya studien, som genomförts i samarbete med forskare i Shanghai, har solenergisystemet kombinerats med en kompakt termoelektrisk generator som omvandlar solenergin till el.

Ultratunna chip omvandlar värme till el

I praktiken skickade de svenska forskarna sin specialdesignade solladdade molekyl över halva jordklotet. Där frigjordes sedan energin och omvandlades till el med hjälp av den mikrometertunna generatorn som utvecklats av kollegorna Tao Li och Zhiyu Hu i Shanghai.

Det banbrytande sättet att producera el presenterades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports Physical Science.​​

– Generatorn är ett ultratunnt chip som skulle kunna integreras i elektronik som hörlurar, smarta klockor och telefoner. Än så länge genereras bara en liten mängd el, men de nya resultaten visar att konceptet fungerar. Det ser väldigt lovande ut, säger Chalmersforskaren Zhihang Wang.

Fossil- och utsläppsfritt energisystem med stor potential

Forskningen visar på stor potential och möjlig samhällsnytta för den här fossil- och utsläppsfria tekniken. Men innan vi kommer kunna ladda våra tekniska prylar eller värma våra hem med systemets lagrade solenergi, behövs mer forskning och utveckling.

– Tillsammans med de olika forskargrupperna som ingår i projektet arbetar vi nu med att effektivisera systemet. Mängden el eller värme som det kan utvinna behöver bli större. Även om energisystemet bygger på enkla grundmaterial, behöver det anpassas för att bli tillräckligt kostnadseffektivt att producera, och därmed möjligt att lansera på bred front, säger Kasper Moth-Poulsen.

Mer om Most-tekniken

Molecular Solar Thermal Energy Storage Systems, Most, är ett slutet solenergisystem som baseras på en specialdesignad molekyl uppbyggd av kol, väte och kväve. I kontakt med solljus byter den skepnad till en energirik isomer. Det betyder att molekylens atomer antar en ny form när de binds samman på ett annat sätt. Isomeren kan sedan lagras i vätskeform i upp till 18 år för att användas senare, till exempel på natten eller på vintern när energin behövs. Med hjälp av en katalysator utvinns den sparade energin i form av värme, samtidigt som molekylen återgår till sin ursprungliga form och kan återanvändas i värmesystemet. I kombination med en mikrometertunn termoelektrisk generator kan energisystemet också generera elektricitet på beställning.

Källa: Chalmers tekniska högskola

Det råder inget tvivel om att Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 utgör ett väpnat angrepp i FN-stadgans mening. Det är ytterligare en överträdelse av folkrätten som ska läggas till de som Ryssland redan har begått gentemot Ukraina alltsedan den illegala annekteringen av Krim våren 2014.

Även Belarus gör sig skyldig till en överträdelse av folkrätten genom att upplåta sitt territorium till delar av den ryska invasionsstyrkan. Ukraina har enligt FN-stadgans artikel 51 rätt att – individuellt eller kollektivt tillsammans med andra – vidta nödvändiga självförsvarsåtgärder mot det väpnade angreppet.

Reaktionerna på invasionen från världens stater och internationella organisationer är så gott som enhälligt fördömande. Världssamfundet visar därmed tydligt att det inte accepterar denna typ av flagranta överträdelser av det grundläggande förbudet mot hot om eller bruk av våld mellan stater i FN-stadgans artikel 2,

Källa: FOI-rapport FOI Memo 7823

Finlands viltcentral beslutade i december 2021 att 18 vargar skulle skjutas i landet som så kallad ”stambevarande åtgärd”.

Beslutet inhiberades dock i januari 2022 då det överklagats med hänvisning till EU:s Art- och habitatsdirektiv.

Norra Finlands förvaltningsdomstol samt Åbos förvaltningsrätt biföll överklaganden, vilket innebar att det inte blev någon licensjakt på varg i Finland 2022.

Motiveringen till förbudet är att vargen är en starkt hotad art i Finland. I landet finns cirka 300 vargar (kommentar: Vilket antagligen är något fler än i Sverige.

Källa: Våra Rovdjur nr 1 2022, Svenska Rovdjursföreningen.

Efter tjugo års forskning har europeiska fusionsforskare tagit ett stort steg mot fusionsteknik som en ren och utsläppsfri energikälla för framtiden. Vid en temperatur på över 100 miljoner grader, har forskarna vid fusionsanläggningen JET i England, krossat ett rekord för att skapa fusionsenergi.

– Det är väldigt viktiga resultat som visar att vi har en solid grund att bygga vidare på. Rekordet bekräftar det som vi har förutspått i våra modeller. Samtidigt som det har gett oss ny kunskap som vi kan ha nytta av framöver, säger Pär Strand, biträdande professor, Chalmers tekniska högskola,  med lång erfarenhet av fusionsforskning. 

​Modellen för fusionsenergi är solen, där stora mängder energi frigörs, när lätta atomer förenas och bildar nya atomer genom fusion. För att åstadkomma fusion på jorden behöver atomerna hettas upp till temperaturer på över 100 miljoner grader och kontrolleras under tillräckligt lång tid.

Inget material tål sådana temperaturer utom anläggningen JET, strax utanför Oxford. Där använder forskarna magnetfält för att hålla den upphettade gasen – plasmat – på plats i reaktorn. Tekniken har utvecklats under lång tid och följer en tydligt utstakad väg för att skapa ren energi i stor skala.

Rekordresultatet presenterades på en internationell presskonferens den 9 februari 2022. 

​Vid det aktuella experimentet användes 0,17 milligram bränsle för att skapa 59 megajoule energi. Som jämförelse skulle det krävas 10 miljoner gånger större mängd fossila bränslen för att generera samma mängd energi – exempelvis1,06 kg naturgas eller 3,9 kg brunkol. Den här jämförelsen visar, enligt fusionsforskarna, vilken kraft det finns att hämta i fusionsreaktionen.

Källa: Chalmers tekniska högskola

Att svenska myndigheter år efter år beviljar licensjakt på fridlysta djur, som varg, björn och lodjur strider, enligt Rovdjursföreningen, mot EU:s art- och habitatdirektiv. Vid den här tiden väntas länsstyrelsernas beslut om hur många lodjur som får skjutas 2022, något som föreningen motsätter sig starkt.

-Vi måste därför givetvis överklaga alla alla eventuella licensjaktbeslut och på sikt anmäla lodjursjakten till EU på samma sätt som vi tidigare gjort med vargjakten. Vi måste få ändrade förvaltningsmål och få Naturvårdsverket att agera genom att belysa vikten av fler lodjur. Vi vill öppna upp för debatt där allmänheten får insyn i hur systemet fungerar. Jag tror inte att svensken i gemen ens vet att det förekommer licensjakt på lodjur, säger Magnus Orrebrant, ordförande i Svenska Rovdjursföreningen.

Källa: Våra Rovdjur nr 4 2021

Det här observatoriet är en del av de globala ansträngningarna att identifiera föremål som rör sig i rymden nära jorden.

Observatoriet är European Space Agency’s Test-Bed Telescope 2 (TBT2). TBT2 har uppförts vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile och ska fungera som teknisk demonstrator.

Tillsammans med andra teleskop på norra halvklotet ska TBT2-teleskopet hålla ett öga på himlen och söka efter asteroider som kan utgöra en risk för jorden. Samtidigt ska TBT2 användas för att testa nyutvecklad hårdvara och programvara till framtida nätverk av teleskop.

Källa: ESO

European Spallation Source (ESS) har fokuserat på hållbarhet vid konstruktion och drift av forskningsanläggningen.

Det här kan sannolikt leda till nya standarder för hållbarhet inom forskningsinfrastrukturer runt om i världen.

Nyligen blev ESS, dess kontorsbyggnad, miljöcertifierad och bedömd som ”enastående” enligt BREEAM, en internationell metod för hållbarhetsbedömning.

2023 beräknar ESS att hela anläggningen ska stå klar. För närvarande deltar 13 länder i projektet och dessutom är ett hundratal laboratorier involverade vid utveckling av den nya neutronanläggningen.

Källa: European Spallation Source (ESS)

Forskare har utvecklat en hydrogel som kan avlägsna tungmetaller, färgämnen och andra föroreningar från vatten. Det är en gelé baserad på växtcellulosa spetsad med små bitar av kol.

Hydrogelen kan tillverkas av lignocellulosa eller växtmaterial, den vanligast förekommande biomassan på jorden. En av beståndsdelarna är cellulosagummi (karboximetylcellulosa).

Det är ett förtjockningsmedel som vanligtvis utvinns ur trämassa eller som restprodukt vid bomullstillverkning, och exempelvis finns i glass. Till blandningen tilförs också små grafenoxid-liknande kolbitar från karboniserad biomassa.

Dessa kolbitar framställs med hjälp av värme i en mikrovågsugn. Hydrogelen härdas eller fixeras sedan med hjälp av UV- ljus. Det är en mild process, i kemiskt perspektiv, som äger rum i vatten vid rumstemperatur.

Hydrogelen består av ett nätverk av polymerkedjor, som absorberar vattnet, Dessa kedjor tar sedan hand om föroreningarna, molekylerna och jonerna, genom elektrostatisk interaktion.

I en nypublicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Sustainable Materials and Technologies rapporterar forskare från avdelningen för Polymerteknologi vid KTH och Politecnico di Torino, Italien, om den nya tekniken.

Källa: KTH

Under senare år har forskare inom den akademiska världen upptäckt allt fler vetenskapliga studier som inte går att upprepa eller att upprepningarna inte ger samma resultat.

Det handlar om forskare som försöker återskapa andra forskares resultat genom att göra om deras experiment med samma metod men inte lyckas. Ofta rör det sig om mindre metodfel men det här spelar ändå roll.

Problemen med att replikera forskning, dvs upprepa studier, avslöjades först inom socialpsykologi, farmakologi och ekonomi.

Enligt den välkända tidskriften Nature förekommer det sådana problem även inom andra discipliner.

Stephan T. Ziliak och Deirdre N. McCloskey gav redan 2008 exempel på brister i reproducerbarhet inom forskarvärlden. De granskade 369 artiklar inom ekonomi.

Forskarnas granskningar visade att i endast cirka en av fyra studier stämde deras resultat med dem som presenterades i de ursprungliga artiklarna.

När forskare har gjort sina experiment och presenterat sina resultat i rapporter så ska även andra forskare kunna upprepa dessa i nya experiment. Inom forskarvärlden är den här möjligheten att kunna reproducera tidigare experiment en central del av den vetenskapliga metoden.

Brister i pålitlighet hos forskningsresultat kan inte enbart ge problem inom akademien men de kan också leda till att samhällets utveckling påverkas, genom att exempelvis myndigheter. politiker och allmänhet får felaktiga råd.

Forskarvärlden.se 18 mars 2021