Det brister inom jordbruksforskningen

FoU inom svenskt jordbruk är förhållandevis liten vid internationell jämförelse. Dessutom är samordning, liksom effektivitet och kreativiteten inte tillräcklig. EUs restriktiva hållning gentemot GMO-grödor innebär problem för utvecklingen av svenskt jordbruk. Det var några synpunkter under seminariet, Är det forskningens fel eller förtjänst? som arran­gerades av Kgl Skogs- och lantbruksakademien (KSLA) våren 2013. Peter Sylwan, seminariets moderator,  talade om jordbrukets historiska utveckling, om dess påver­kan på miljön, men också om framtiden. -Den nuvarande moralen som gör det möjligt att föda upp djur för köttproduktion, på det sätt som vi gör idag, kommer allt mer att ifrågasättas. Numera går  endast 15 procent av människans arbetstid åt för att skaffa pengar till mat. Utmaningar framöver handlar om ekonomi, etik, estetik, empati och ekologi. -Det är stora skillnader i förädlingsvärde mellan olika länder. Sverige är efter sina närmaste kon­kur­renter, sa Bengt Persson, ordförande Stiftelsen Svensk lantbruksforskning I Sverige är SLU den dominerande kraften inom lantbrukets FoU. Enligt K.O.N-utredningen är in­dustriforskningen i huvudsak begränsad till JTI. Fyra procent av svensk BNP går till forskning. Däremot går endast en liten del av dessa medel till lantbruksforskning.
0743081365718_max
Irene Oskarsson, riksdagsledamot (KD), vill ha en ny syn på livsmedelsproduktion i Sverige. /Pressfoto
Irene Oskarsson, riksdagsledamot (KD), menade att Sverige behöver ett nytt tänkesätt i sin syn på livsmedelsproduktionen. Den viktiga frågan är nu hur forskningen ska inriktas i förhållandet mellan teori och praktik, enligt Irene Oskarsson. -Vi måste se till att få tekniker och resurser för att klara våra förslag till åtgärder. Det behövs propo­sitioner där teori möter praktik. Men det fattas kapital. Hon menade att branschens resurser behöver kanaliseras på ett annat sätt. Dessutom behöver dess finansieringsstruktur förbättras. De nationella forskningspropositionerna måste bli bättre. -Låt oss prata om resurser istället för om teknik vid odling och växtförädling. Det är betydelselöst om växtförädling handlar om GMO eller någon annan teknik. European Academies Advisory Council (EASAC) varnade nyligen för allvarliga vetenskapliga, eko­nomiska och sociala konsekvenser med EUs inställning till genmodifierade grödor. Enligt Ove Nilsson, professor, SLU i Umeå, är det svenska jordbrukets satsningar på växtförädling små jämfört med länder som USA och Kina. -Europa och Afrika ligger betydligt efter länder  som USA, Argentina och Brasilien inom GMO. I dessa länder sker det en dramatisk utveckling. Han menade att EUs nuvarande regler för GMO  innebär stora problem för jordbruket i och med att de fokuserar på själva tekniken istället för på produktegenskaper. -Grön revolution handlar inte bara om GMO utan även om en förbättring och effektivisering av klassisk växtförädling. Vi människor utnyttjar inte mer av Jordens markområden för odling än tidigare. Istället har vi blivit effektivare med att producera livsmedel på befintliga jordbruksarealer. -Befolkningsökningen, klimatförändringen och omställningen till fossilfria bränslen är de stora  lo­kala utmaningarna för jordbruket, sa Ove Nilsson. Hittills har jordbruket lyckats att föda planetens  invånare  - men trenden är på väg ner  och börjar närma sig 1960-talet. Jordens befolkning är på väg mot 7 miljarder. -Nu är kurvan för den globala produktionen av livsmedel på väg ner under linjen för befolkningsök­ningen, sa Ove Nilsson. Den traditionella växtförädlingen, som exempelvis utveckling av nya sorters majs och tomater, har länge betytt oerhört mycket för livsmedelsproduktionen globalt. Målen framöver inom jordbruket handlar om kväve och fosfor, och nya växtsorter med effektivare upptag av vatten. -Men också effektivare metoder mot skadegörare – att göra grödan osynlig för skadegörare, sa Ove Nilsson. -Idag innebär jordbruksgrödor baserade på GMO lönsam ”big business”. Men det är några få multi­nationella företag med ett fåtal grödor som har gynnats mest.
Professor Lena Ekelund, SLU
Lena Ekelund, professor och vicerektor SLU, efterlyste mer forskning om företagande. /Pressfoto Julio Gonzales, SLU.
Lena Ekelund, som är vicerektor på SLU, menade att en inriktning mot en hållbar förvaltning inte behöver innebära någon motsättning mellan produktions- och miljökrav. -Det räcker inte med att ”släppa på” regelverket för jordbruket. Det behövs också en ökad effektivi­tet och kreativitet. Det är inte bara importerade varor som konkurrerar med svenskt jordbruk. Den offentliga finansie­ringen av jordbruksforskning i Sverige minskar. Lena Ekelund såg inte Danmark som något föredöme inom forskningsfinansiering – eftersom landet är väldigt skuldsatt inom jordbruksforskningen. Hon menade att det behövs en övergång från djur- till växtproteinproduktion. Men svenskt jordbruk måste också bli bättre på organisation. Hon efterlyste mer forskning om företagande och framhöll att den är lika viktig som annan typ av forskning. Göran Dalin, ordförande jordbruksavdelningen KSLA, höll inte med om beskrivningen att relatio­nen mellan forskare och jordbrukare skulle vara dålig. – Vi har god kommunikation med våra avnämare. Istället är en bristande beställarkompetens en vik­tigt förklaring till den nuvarande situationen. -Det saknas riktigt ledarskap inom jordbruksforskningen i Sverige. Vi måste våga prioritera och pe­ka med hela handen, sa Göran Dalin. Kenneth Leverbeck oktober 2013

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Ett digitalt magasin om aktuell forskning