Fortsatt intresse för olja och gas i Arktis

Frågan om framtiden för Arktis diskuterades nyligen på Arctic Frontiers i Tromsö. Det är en årlig mö­tes­plats för politiker, fors­ka­re och näringsliv. Isavsmältningen i Arktis går olika snabbt i olika delar av regionen och även bedömningar av risker och lön­sam­het skiljer sig mellan de olika aktörerna. Arktis är rikt på energiresurser och kommer att spela en viktig roll i den globala energiförsörj­ningen inom överskådlig framtid, enligt många branschanalytiker. Den globala efterfrågan på energi ökar, samtidigt som världens länder siktar på att minska nivån på koldi­oxid­utsläppen. En viktig utmaning för mänskligheten är hur energipotentialen i Arktis kan utnyttjas på ett hållbart och säkert sätt, bå­de lokalt och som global resurs. Fossil bränslen förväntas förbli framträdande energikällor under lång tid framöver medan för­ny­bar energi fortfarande kan beskrivas som ”på upp­gång”. Mycket av klimatförändringen "öppnar upp Arktis" för företagen, och ses som en grundläg­gan­de utmaning för dem att utveckla olje- och gasproduktionen i regionen. Pågående förändringar och turbulens på den globala geopolitiska scenen kan dessutom påverka Arktis roll som energileverantör. Den officiella stånd­punkt hos de arktiska kuststaterna är att världen behöver mer energi och att Ark­tis ses som ett lågkonfliktområde som kan ge energi till världen. De flesta miljöaktivisterna menar däremot att oljan och gasen i Arktis bör lämnas kvar i marken, bå­de av lokala och globala miljö- och säkerhets­skäl. Både Ryssland och Norge satsar stora statliga resurser. För Ryssland handlar insatserna om en eko­nomisk nöd­vän­dighet men för Nor­ge mer av skäl som har med ”Good Governance” att göra. USA och Kanada låter främst det privata näringslivet ta hand om investeringsbesluten under min­d­re statlig påverkan, varför utvinning sannolikt kommer i ett senare skede i den regionen. USA och Kanada har mest oljetillgångar i Arktis medan Ryssland och Norge står för omkring två tredjedelar av den arktiska gasen. Norge och Ryss­land dominerar olja- och gasproduktionen från den arktiska regionen. I väs­ter är Island och Grönland aktiva inom olje- och gasprospek­te­ring. Grönland kan visa sig ha minst lika mycket olja- och gasfyndigheter som länderna i Nordsjöområdet men då huvudsakligen i havet utmed den östra kusten, som inte blir isfritt ännu på ett tag.
Remi Eriksen, oljeindustriman, arktisk konferens Tromsö 19-21 januari 2015
- Oljeindustrins aktiviteter i i Barents hav innebär mindre risk för förorening än ol­jetransporter till havs. Inga ökade halter av kolväten från olja eller metaller har upptäckts i sediment och ingen på­ver­kan på bottenlevande organismer i Arktis, sa Remi Eriksen, Det Norske Veritas. Foto/Arctic Frontiers.
Industrimannen och representanten för Det Norske Veritas, Remi Eriksen, gav sin syn på vilken roll som oljan och gasen i Arktis kan komma att spela utifrån en global temperatur­ök­ning på 2º C. - Jag skulle bli förvånad om vi har sett det sista utvecklingsprojektet för utvinning av olja i Barents hav, med eller utan detta klimatperspektiv. Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) har de globala utsläp­pen av koldioxid orsakat en temperaturök­ning i Arktisregi­o­nen som är dubbelt så stor som genomsnittet globalt. Den ökade temperaturen har minskat snötäcket i Arktis. Men samtidigt har mer is ob­serverats i regi­o­nen de senaste två åren. Remi Eriksen konstaterade att den globala användningen av fossila brän­slen inte är kompatibel med klimat­målet på 2º C. - Det behövs nya regler som leder till begränsning av oljeproduktionen – men det är osäkert om des­sa skulle implementeras på ett effektivt sätt. Enligt FN:s klimatpanel krävs det att den globala uppvärmningen begränsas till under 2º C för att un­d­vika all­varlig inverkan på klimatsystemet. -Då måste omkring en tredjedel av världens oljereser­ver bli kvar i mar­ken. Från ett mil­jöper­spek­tiv spelar det ingen roll var de fossila resurserna utvinns, sa Remi Eriksen. Nu har den ökade oljeproduktionen påverkat situationen för Arktis. Fallande oljepriser har lett till att mer ener­gire­surser står outnyttjade i regionen. Kenneth Leverbeck 22 januari 2015

Arktiska rådet är ett forum för samarbete

Arktiska rådet bildades 1996 och är ett internationellt forum för samarbete mellan regeringar i ark­tis­ka länder och dessutom sex organisationer för ursprungsfolk i den arktiska miljön.

Rådet är engagerat inom miljö och klimat, växt och djurarter, haven, räddningstjänst och havsmiljö, och urbefolkningar.

Medlemsstaterna i rådet är Norge, Danmark, Sveri­ge, Island, Fin­land, Ryss­land, Ka­nada och USA. Rådet har möte vartannat år med närvaro av ländernas utrikes­ministrar.

Rådet har sitt ursprung i Arctic Environmental Protection Strategy (AEPS), som signerades av län­derna på finskt initiativ 1991.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *