I antropocen har människan en central miljöroll

Ur ett geologiskt perspektiv har jorden hittills befunnit sig i holocen. Nu är vi på väg in i an­tro­po­cen där människan spelar en allt mer central roll för den globala utvecklingen.

Olikt tidigare geologiska perioder på Jorden kan de långsiktiga globala förändringarna i antropocen inte för­klaras utifrån fysiken, kemin eller ens biologin.

Den förhärskande drivande kraften är människans förmåga att skapa och sprida ny tek­nik liksom sociala in­novationer, mer än andra arter, till individer och samhällen över generationer.

Det här diskuterades på Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) under ett se­mina­ri­um, ar­rangerat in­om ramen för The Gordon Goodman Award.

Sybil Seitzinger IGBP
Sibyl Seitzinger, leder Inter­na­tio­nal Geo­sphere-Bi­os­phe­re pro­gramme (IGBP), med kansli hos KVA. Foto/KVA.

2014 års pris gick till klimatforskaren Sibyl Seitzinger, som leder Inter­na­tio­nal Geo­sphere-Bi­os­phe­re pro­gramme (IGBP), med kansli hos KVA.

Sibyl Seitzinger beskrev kemisten och forskaren Gor­don Good­mans betydelse för utvecklingen av det ve­tenskapliga samarbetet inom områ­det. Redan 1977 blev han ansvarig för Beijerinstitutet.

Tillsam­mans med Bert Bolin och andra forskare organiserade Gordon Goodman en rad möten och skapade nätver­k som led­de till att FN:s klimatpanel, IPCC, bildades i mit­ten på 1980-talet.

Det ökade internationella samarbetet har lett till en rad projekt under 2000-talet, bland annat genom utveckling­en av klimatmodeller men också genom studier av iskärnor.

Forskaren Sibyl Seitzinger talade om Antropocen och den centrala roll som det här innebär att män­ni­skan spelar för jor­dens fram­tida utveckling.

-Det betyder att vi människor mås­te fort­sätta att tänka framåt för att vi ska kunna skapa ett hållbart sam­hälle globalt, sa hon.

Uttrycket antropocen myntades ursprungligen av forskaren Paul Crutzen i början av 2000-talet. Se­dan dess har det skri­vits en rad ar­tiklar och böcker inom området.

Begreppet dyker numera allt oftare upp i klimat- och miljödebatter. Bland forskare har det blivit ut­gångs­punkt för en rad vetenskapliga projekt.

-Det står för ett behov av internationellt samarbete. Vi behöver bland annat få bättre förståelse av sambandet mellan lo­kal och global påverkan på miljö.

-Antropcen handlar inte ba­ra om klimatförändringar utan syftar också på alla de komplexa för­änd­ring­ar som människan åstadkommer i naturen, poängterade Sibyl Seitzinger.

Hon tog dammbyggen som exempel på mänsklig påverkan. Från 1800-talet och fram till 2000-talet har antalet dammar ökat kraftigt globalt. Det finns numera över 50 000 dam­mar.

-Den här utvecklingen påverkar distributionen av sedimenten i många floder. Det här påverkar ock­så kväveför­lus­terna från na­tur­liga källor.

Sibyl Seitzinger menade att vi har många prövningar framför oss på grund av miljöförändringarna. CO2-utsläpp till luften gör att för­sur­ningen av haven förväntas öka.

Kväve kan påverka klimatförändringen på många olika komplexa sätt. Lustgas (N2O) är en kraftfull växthusgas. Tillförsel av gödsel inom jordbruket orsakar stora utsläpp av lustgas.

Ett annat globalt miljöproblem är ”black carbon”, dvs sotpartiklar, i atmosfä­ren. Även om utsläp­pen endast sker under kort tid så kan partiklarna påverka kli­mat och häl­sa under lång tid.

-Sot i at­mo­sfä­ren påver­kar klimatet genom att de tar upp värme. Sotpartiklar hamnar på andra plats efter koldioxid som miljöpåverkare, sa Sibyl Seitzinger.

Kenneth Leverbeck

maj 2014

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *