Nya uppgifter om Estoniakatastrofen samlar kritiker

Nyligen upptäckte och filmade en grupp dykare ett hål i Estonias skrov. I ett gemensamt uttalande skriver nu Sveriges, Finlands och Estlands utrikesministrar att de har kommit överens om att utvärdera de nya uppgifterna.

Kritik kommer nu också från överlevande, marina experter och allmänhet, mot den tidigare haverikommisionens slutsatser om vad som hände när Estonia sjönk.

Det är nog dags för den svenska regeringen och även svenska myndigheter att ta fasta på dykarnas upptäckter och kritikernas synpunkter.

852 människor omkom, varav 757 saknas, av de 989 som fanns ombord när fartyget Estonia förliste i Östersjön, mellan Tallinn och Stockholm, den 28 september 1994.

Estonia ligger på internationellt vatten men skyddas av en speciallagstiftning om gravfrid som har undertecknats av bland annat Sverige, Estland och Finland.

Tre experter inom skeppsbyggnad och marin teknik som nyligern intervjuades i morgontidningen DN konstaterar att nya undersökningar krävs.

Jan Grönstrand civilingenjör, arbetade under 1990-talet med ubåtskonstruktion inom den svenska Försvarsmakten.

Han tror inte att hålet kan ha uppkommit på annat sätt än genom en ubåtskollision. Att det lossade bogvisiret skulle ha slagit upp hålet är en omöjlighet, menar han.

Teorin om att hålet skulle ha uppstått där fartyget slog i botten är inte heller sannolik. I en dokumentation av platsen beskrivs botten bestå av mjuk lera och utan klippor.

Jan Grönstrand tycker inte att den svenska haverikommissionen ska vara med i en ny undersökning. Den ska vara internationell.

Olle Rutgersson, professor i skeppsbyggnadsteknik, delar också uppfattningen att en vidare undersökning är nödvändig.

Han tycker dock inte hålet ser ut som en kollisionsskada. Han tror istället att skadan har uppkommit när fartyget träffade botten.

Anders Ulfvarson, professor emeritus i marin konstruktionsteknik, vill inte spekulera i vad som kan ha orsakat hålet, men tycker att det helt klart borde undersökas närmare.

Han har länge varit av den åsikten att haverikommissionens rapport från 1997 borde kompletteras för att utröna varför Estonia sjönk så snabbt.

Kenneth Leverbeck/ForskarVärlden.se