Ovanligt lite havsis i och kring Arktis och Antarktis

Enligt amerikanska National Snow and Ice Data Center (NSIDC) har havsisen i Arktis preliminärt nått sitt årliga säsongsmaximum. Den 7 mars i år täcktes Arktis med omnejd av 14,42 miljoner km² havsis.

Detta är det absolut lägsta säsongsmaximumet som observerats i Arktis och 97 000 km² lägre än det näst lägsta säsongsmaximumet som inträffade den 25 februari 2015.

Det tredje lägsta maximumet observerades 2016. Dock var marginalen till 2015 mycket liten. Värdet är hela 1,22 miljoner km² under det genomsnittliga säsongsmaximumet för perioden 1981-2010.

Praktiskt taget hela Arktis har varit varmare eller mycket varmare än normalt under perioden 1 oktober till och med 28 februari. Avsaknaden av riktigt rejäl vinterkyla har även inneburit att havsisen inte vuxit till sig lika mycket som den brukar.
Satellitdata från European Space Agency (ESA) indikerar att havsisen är tunnare i år än den varit de senaste fyra åren. En klimatmodell som tar hänsyn till förhållanden både i atmosfär och hav från University of Washington antyder att havsisens volym är exceptionellt låg för den här tiden på året. Havsisens tjocklek, och därmed även dess volym, är svårare att beräkna än dess utbredning och är därför behäftad med en större osäkerhet. En mindre volym ökar havsisens sårbarhet inför den kommande smältsäsongen men är ingen garanti för nya rekord i volym eller utbredning.

Sedan inledningen av november har havsisen kring Antarktis varit på en för säsongen rekordlåg nivå som tidvis helt saknat motstycke under de drygt 40 år havsisen övervakats med hjälp av satelliter. Havsisens årliga säsongsminimum kring Antarktis blev enligt data från NSIDC rekordlågt i år.

Den 3 mars var havsisens utbredning kring Antarktis 2,11 miljoner km² vilket kan jämföras med det förra rekordvärdet på 2,29 miljoner km² från den 27 februari 1997. Efter år 1997 följer i tur och ordning 1993, 2011 och 1984 vilka är de hittills enda övriga tillfällen då minimumet varit under 2,5 miljoner km².

Det årliga säsongsminimumet av havsis kring Antarktis nås vanligen under andra halvan av februari. Under den period som satellitdata använts för att beräkna havsisens utbredning kring Antarktis, från 1979 och framåt, har det endast vid några få tillfällen skett att minimumet inträffat under inledningen av mars, senast 2003. I år nåddes minimumet den 3 mars vilket för övrigt är det näst senaste datumet som observerats.

När det gäller de årliga säsongsminimumens extremer är den högsta minimiutbredningen från 2008 då Antarktis täcktes av 3,749 miljoner km².Studerar man NSIDC karta över havsisens utbredning vid säsongsminimumet den 3 mars jämfört med medianvärdet under perioden 1981-2010 syns det tydligt att det varit extremt lite havsis i havsområdet utanför Västantarktis. Kring Östantarktis har havsisens utbredning däremot varit normal eller över den normala.

Medan havsisen i Arktis uppvisat en entydigt nedåtgående trend under samtliga årets månader finns ingen motsvarande trend för havsisen kring Antarktis. För februarimånaderna under perioden 1979-2017 syns en stor årlig variabilitet, särskilt efter 1995. En svagt uppåtgående trend kan skönjas som dock inte är statistiskt signifikant.

Som kontrast till 2017 års rekordlåga februarivärden var havsisens utbredning i februari 2015 rekordhög även om det årets säsongsminimum inte blev rekordhögt och så sent som 2014 var säsongsmaximumet i september rekordhögt.

Källa: SMHI 24 mars 2017

Please follow and like us:

  • 0
  • Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *