Rymdskrot är ett växande miljöhot

Jorden omsluts av miljontals delar av skrot. Trots att rymdskrotet blir ett allt större problem kvarstår frågor om ansvarsfördelning och hur skräpet ska hanteras.

1986 skickades den första svenska satelliten upp i rymden. Vikings syfte var att utforska norrsken. Idag omsluts jorden av cirka 3700 satelliter. Varav endast 1100 är aktiva. Resten utgör en bråkdel av det rymdskrot som rör sig i hög hastighet i jordens omloppsbana. 

Den tekniska utvecklingen har gjort rymden mer tillgänglig än någonsin tidigare. Idag kan enskilda universitet och högskolor som exempelvis KTH bygga sin egen satellit och skjuta upp den för en rimlig kostnad. Baksidan av dessa framsteg är att det inte finns någon tydlig överenskommelse om vem som ska ta ansvar för rymdskrotet, säger Daniel Faria, forskare vid FOI och teknisk expert åt Utrikesdeparte­ment som arbetar med att ta fram en ny uppförandekod för rym­den.

Samhället blir mer och mer beroende av tjänster från rymden i allt från kortbetalningar och tele- och kommunikationstjänster till miljöövervakning och positionering.

Numera kommer regelbundet varningar för krockar i rymden.

Allra störst är kollisionsrisken i de låga banorna men problemet finns också i den så viktiga geosta­tionära omloppsbanan, 36 000 kilometer över ekvatorn. Där ligger skrotet och satelliterna som ett smalt band.

Källa: FOI

 

Please follow and like us:

  • 0
  • Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *