Janne Wallenius, KTH-professor i reaktorfysik, siktar på att bygga små blykylda kärnkraftverk på tre megawatt vardera i kanadensiska Arktis. Ju mindre de blykylda kärnkraftverken är, desto säkrare blir de i drift, säger han.
Bly som kylmedel i en kärnreaktor minskar riskerna för härdsmälta, och skulle olyckan ändå vara framme fungerar blyet som ett effektivt strålskydd. Utsläppen vid en härdsmälta skulle exempelvis bara innehålla en tiotusendel av radioaktiviteten, som i övrigt fångas upp av blyet.
Detta enligt Janne Wallenius, vars tanke nu är att bygga små blykylda reaktorer i delar av världen där kärnkraftverk i vanliga fall inte får byggas.
– Till och med vid en fullständig härdsmälta skulle strålningen vara ofarlig för människor på 100 meters avstånd. Motsvarande säkerhetsavstånd för vanliga kärnkraftverk är 25 kilometer, säger han.
Vid eventuell härdsmälta i blykylt kärnkraftverk skulle människor därmed inte tvingas flytta från hus och hem, vilket kan utgöra hela skillnaden för befolkningar på öar och i områden som kan vara svåra att evakuera snabbt.
Janne Wallenius planerar nu för delar av sin framtida verksamhet i Nunavut, kanadensiska Arktis. Här är över halva befolkningen inuiter som bosatt sig runt gamla militärbaser. Snön smälter undan något i juni och juli, i övrigt är det vinter året om.
Under vintern sker inga sjötransporter. Ibland kan flyget inte lyfta på flera dagar på grund av vädret, så folk kommer varken till eller från området, berättar han. I de isolerade samhällena i norra delen av Kanada produceras i dag dyr el med dieselaggregat.
– Nu ser den kanadensiska staten och kärnsäkerhetsmyndigheten de blykylda små reaktorerna som en möjlig energilösning för framtiden. Dieseloljan är så dyr att det nu behövs en ny tillförlitlig energikälla till de 50 samhällena med totalt 70 000 personer i kanadensiska Arktis.
För ett par år sedan var hans forskarteam från KTH nära att få finansiering till bygget av en liten blykyld testreaktor i Sverige, för vad som kallas fjärde generationens kärnkraft. Men i samband med regeringsskiftet försvann möjligheten.
Tre medlemmar i forskargruppen kommersialiserade då sin reaktoridé och bildade bolaget Blykalla Reaktorer AB, som nu söker tillstånd att serieproducera reaktorer i en kanadensisk fabrik.
I den här reaktortypen kan uranbränslet utnyttjas nästan hundra gånger mer effektivt jämfört med i dagens kärnkraftverk, enligt Janne Wallenius:
– Kanske kan vi i förlängningen sälja uppåt 40 reaktorer till Kanada. Målet är att tjäna pengar på avancerad kärnkraft, det har ingen uppfinnare gjort förut. Sedan gör vi ett nytt försök med en forskningsreaktor i Sverige, säger han.
Så du tror inte att svensk kärnkraft snart ersätts av förnybara energikällor? Inte i närtid, säger han, eftersom vi har kärnkraftverk i gott skick. De kan hålla i upp emot 50 år till. Dessutom får vi ännu bättre kärnkraft om de blykylda reaktorerna tas i bruk. De kommer att kunna köras på svenskt kärnavfall.
Källa: KTH
Några fakta om blykylda reaktorer
- Ett litet blykylt kärnkraftverk kan även kallas för ett nukleärt batteri.
- Efter 30 års drift fraktas verket tillbaka till fabriken via lastfartyg, för att återvinnas.
- Under driftstiden behövs inga byten av bränslestavar, till skillnad från vanlig kärnkraft som kräver bränslebyte vart femte år.
- En blykyld reaktor ska enligt planen kunna producera el för mellan 1,50 och 3 kronor per kilowattimme, vilket betraktas som rimligt i jämförelse med dieselkostnaden.
- För att undvika att bränslet i de små blykylda reaktorerna stjäls kommer de att grävas ner 25 meter under markytan.
- Källa: KTH