På senare år har det skapats stora nätverk inom registerforskning.

Bakgrunden är att regis­t­ren innehåller unika data som kan  ge människor bättra hälsa och välfärd.

Nya etiska regler i EU och den svenska datainspektionens hållning kan hota den här typen av forsk­ning.

Det varnade forskare för i slutet av april under ett seminarium på Karolinska universitetssjukhuset om re­gisterbaserad forskning.

Det finns en rad patientregister i de nordiska länderna. De ger unika möjligheter att bedriva register­baserad forskning inom hälsa och vård.

-Data finns direkt tillgängliga, man behöver inte vänta.  Registren innehåller stora populationer och uppgifter om långsiktiga effekter, sa Måns Rosén, SBU.

Fördelarna med registerbaserad forskning är många. Forskarna kan testa nya hypoteser och dessut­om kan de göra långsiktiga studier av populationer.

Enligt Maria Feychting vid Karolinska institutet, har registerbaserad forskning exempelvis förbätt­rat överlevnadsgraden i cancer.

-Vi har möjligheter att göra uppföljningar på våra studier. Svenska forskare  är lyckligt lottade jäm­fört med forskare i många andra länder.

Läkaren och riksdagspolitikern  Barbro Westerholm (FP) ser stora möjligheter med den registerbas­rade forskningen. Hon beskrev uppkomsten av  det första läkemedelsregistret på 1960-talet.

– Registret blev ett Mecca för epidemiologiska studier tack vare det svenska datasystemet med fö­del­senummer, sa Barbro Westerholm.

Registerforskningen har utvecklats sedan 1960-talet. Med dagens register går det att studera effekter av kombinationer av olika läkemedel.

-Om vi hade haft samma möjligheter  på 1960-talet skulle vi ha kunnat avslöja orsakerna till neuro­sedynskandalen och effekterna av thalidomide långt tidigare, sa Barbro Westerholm.

Hans-Olov Adami, från Harvard i USA, jämförde situationen i Sverige med möjligheten till regis­terforskningen i andra länder.

I många länder, i exempelvis Afrika och Mellanöstern är hälsokontrollerna få, förekomsten av can­cer och medellivslängden sjunker.

Sverige har numera en rad nationella projekt och nätverk för registerforskning, främsta finansiär är Vetenskapsrådet.

Det nationella nätverket SIMSAM (Swedish initiative for research on Microdata in the Social and Me­dical Sciences) får 27 Mkr per år sedan 2008 från Vetenskapsrådet.

SIMSAM består av ett 150-tal forskare, organiserade i sex forskargrupper och en forskarskola – the Swedish Interdisciplinary Graduate School in registerbased research (SINGS).

-Vi forskar inom bland annat demografi, sociala och medicinska aspekter på barns hälsa och mag- och tarmsjukdomar och kirurgi, sa Anna Holmström, koordinator SIMSAM.

Rådet kommer att fortsätta att finansiera SIMSA, försäkrade Juni Palmgren, Vetenskapsrådet. Re­gi­sterforsk­ningen spelar en central roll inom den framtida forskningen.

Registerforskning ingår också i FAS (Swedisch Council for Working Life and Social Research) stra­tegi för finansiering av forskning.

-Vi vill vara med och investera i den framtida registerbaserade forskning. Det är en forskning som behöver öka men frågan är vad vi kan göra, sa Erland Hjelmquist.

FAS kan vara med och finansiera forskning som utgår från regioner, biobanker och databaser, vilket rådet redan gör.

-Däremot kan vi inte vara med och finansiera nationella infrastrukturer för registerforskning, det vill säga nätverk, som det här är frågan om, sa Erland Hjelmquist.

2012 kom regeringen överens med SKL om att skapa ett system för att samordna nationella kva­li­tetsregister. 2015 ska en granskning av denna satsning vara klar.

-Det kommer att ta tid men det behövs ett gemensamt system för att förbättra hälso- och sjukvår­dens samlade register och göra dem nationellt åtkomliga, sa Maria Wästfelt, regeringskansliet

Regeringskansliet  genomför för närvarande en utvärdering av behoven av lagstiftning  för att un­derlätta för registerforskningen.

-Både regering och myndigheter har en positiv inställning till registerbaserad forskning, sa Maria Wästfelt.

Också EU är på väg att införa ny lagstiftning för hantering av personuppgifter, bland annat i forsk­ningen

Utformningen handlar om att öka individens kontroll över egna uppgifter men det är också viktigt att säkerställa forskningens tillgång till data.

Hur den här frågan kommer att lösas är i högsta grad en levande politisk diskussion, både i Sverige och i EU. Det är oklar hur det kommer att gå.

-Det finns ingen enkel lösning på detta. Det gäller att balansera olika krav, sa Gert Helgesson, Ka­rolinska institutet.

Att EU ser skyddet av persondata som den viktigaste åtgärden, ser Gert Helgesson, som ett potenti­ellt hot mot registerforskning.

-En ensidig syn på integritetsfrågor från den svenska datainspektionen liksom arrogans och oförsik­tighet ifrån forskare är andra potentiella hot, sa Gert Helgesson..

Kenneth Leverbeck

/maj 2013