Donald Trump hotar att bryta INF-avtalet

Den 11 november mötte den amerikanske presidenten Donald Trump sin ryske kollega Vladimir Putin i Paris.
Donald Trump har hotat med att bryta INF-avtalet (Intermediate-Range Nuclear Forces). Vad kan det betyda för världen och Sverige?

Mike Winnerstig expert på amerikansk säkerhetspolitik och Fredrik Westerlund, expert på ryskt försvar – ger en bakgrund till det amerikanska utspelet om att bryta avtalet.
 
Fakta om INF-avtalet
INF står för: Intermediate-Range Nuclear Forces Skrevs: 8 december 1987 i Washington. Undertecknare: Ronald Reagan och Michail Gorbatjov. Innebär: Att parterna enades om att avskaffa landbaserade medeldistansrobotar med en räckvidd på 500–5 500 kilometer. Avtalet gäller såväl robotar med kärnvapen som med konventionell stridsdel. Skrotade robotar: Cirka 2 700.

Hur stort är INF-avtalet i ett historiskt perspektiv?
Mike Winnerstig (MW): Det tidiga 1980-talet var en farlig tid. Sovjet hade placerat ut SS20-systemet på 1970-talet, med kärnvapenmissiler som kunde nå alla europeiska huvudstäder. USA svarade 1983 med att placera ut Pershing II-robotar och markbaserade kryssningsmissiler i Västeuropa. Den gången var det Sovjet som lämnade alla avtalsförhandlingar. Men bara några år senare kom de tillbaka till det förhandlingsbord som sedan gav INF-avtalet. Det var ett banbrytande avtal och har fortfarande ett stort symboliskt och praktiskt värde.
 
Fredrik Westerlund (FW): Så INF var ett stort genombrott och ledde till ett antal rustningskontrollavtal, som stabiliserade övergången från kalla kriget till den säkerhetsordning vi hade fram till 2014.
 
Hur har avtalet följts?
FW: Under de första 20 åren var det inga problem med efterlevnaden. Någonstans 2008 började amerikanarna misstänka att Ryssland bröt mot avtalet, genom att testskjuta ett markbaserat system med den förbjudna räckvidden. Först i slutet av 2011 hade USA tillräckligt med bevis, åtminstone för att övertyga sig själva, om att Ryssland bröt mot avtalet. Obama-administrationen gick offentligt ut med detta först i juli 2014, och presenterade därefter sina bevis för andra Natoländer. Men protesterna var inledningsvis lama, detta passade illa in i Obama-administrationens nedrustningsagenda.
 
Har president Trump fog för sina anklagelser om att Ryssland bryter mot avtalet?
MW: Vi kan bara gå på de uppgifter som kommit fram, och kan konstatera att detta inte är något som Trumpadministrationen hittat på, Obamas administration kom med samma anklagelser redan 2014. Det har även varit en stående punkt i alla Natoländers relation till Ryssland. Från rysk sida har man nekat rakt av och krävt att amerikanarna ska lägga fram bevis. Ryssland har inte gjort några försök att förklara sig eller försökt visa på att det är ett missförstånd. Allt detta tyder på att USA har fog för sina anklagelser.
 
Är president Trumps hot om att lämna avtalet på allvar eller är det en del av en förhandling?
MW: Det finns spekulationer om att Trumps utspel är ett initiativ för att få ryssar och även kineser till förhandlingsbordet. Om det är så är oklart, det kan också vara så att USA vill bryta avtalet och bygga upp egen kapacitet.
 
Om USA har bevis, varför får vi inte se dem?
MW: För ha tillräckliga bevis måste de visa upp både mätdata och bilder som är så avancerade att det också avslöjar vilken underrättelseförmåga de har. Ett annat problem är att de måste visa att det rör sig om missiler av just den räckvidd som gäller för INF-avtalet.
 
FW: Inledningsvis fanns tuffare krav på verifikation, när det fanns vapen som skulle avvecklas ingick inspektioner. Sedan 2001 har inga ingående inspektioner gjorts och parterna kan inte kräva att få göra verifikationsinspektioner.

Det finns röster som hävdar att de ryska ledarna vill avbryta avtalet, men att de inte vill ta skulden för detta. Istället har de retat upp president Trump som inte verkar ha några problem med att bryta internationella avtal? Hur låter det?
FW: Det låter troligt. Från ryskt håll anser man att INF-avtalet inte gynnar ryska intressen. Men samtidigt är Ryssland noga med att undvika den politiska kostnaden för att lämna ett avtal.
 
MW: Trumpadministrationen bryr sig i dag inte alltid om vad omvärlden tycker. De har en nationell säkerhetsrådgivare (John Bolton) som är känd för att vara emot rustningskontrollsavtal som han anser bakbinder USA. Ett stort problem för båda parter är att INF-avtalet är bilateralt. Kina är inte med, trots att landet har dessa system, vissa med sjömålskapacitet som kan nå amerikanska hangarfartyg. Därför har både USA och Ryssland velat ta in Kina i ett avtal.
 
Varför skulle Ryssland bryta mot avtalet, priset kan uppenbarligen bli högt?
FW: Ett skäl är att avtalet enbart gäller landbaserade robotar. Ryssland har huvudsakligen landgränser, vilket gör det svårare för Ryssland än för USA att täcka sina behov med flygburna och fartygsbaserade robotar. I det ryska perspektivet ser man också Kina, som har en lång landgräns mot Ryssland, som en utmaning eftersom Kina har kunnat ta fram vapensystem med räckvidder som Ryssland inte får ha på grund av INF-avtalet. Ett annat skäl är militärekonomiskt, för ju längre räckvidd du har på dina robotar, desto färre förband krävs det för att täcka en gräns. Får du inte skjuta längre än 500 km, måste du ställa ut ett förband minst var tusende kilometer. Kan du skjuta 2 500 kilometer räcker det med ett förband var femtusende kilometer.
 
Hur har Ryssland reagerat hittills på utspelet?
FW: Av allt att döma blev den ryska regeringen lika förvånad som de europeiska när utspelet kom. Men man har från rysk sida varit snabba med att varna för att om USA sätter ut medeldistansrobotar i Europa, så kommer de länder som tar emot dessa att bli ryska mål. Liknande hot har vi sett tidigare, som när Danmark skulle anskaffa fartygsbaserade vapensystem som kan anslutas till Natos missilförsvarssystem. Samma hot riktas även ibland mot Sverige och Finland.
 
Finns några indikationer på eller anklagelser om att USA skulle bryta mot avtalet?
FW: Inga uppenbara brott, men det finns tveksamheter. Från rysk sida har man hävdat att beväpnade obemannade flygande farkoster, som inte fanns när avtalet skrevs, borde räknas som medeldistansrobotar om de kan flyga längre än 500 km. Ryssland har också påpekat att det planerade missilförsvaret i Polen och Rumänien har utskjutningsanordningar som gör att möjligt att skjuta kryssningsrobotar från dem.
 
Vad skulle ett avbrutet avtal innebära för världen och för Sverige?
MW: Vad det innebär för världen beror på om detta är ett förhandlingsutspel, eller om USA vill bryta avtalet för att utveckla de egna systemen för att möta Ryssland och Kina. Gäller det senare, då har vi en kraftig upprustning på detta område framför oss. Vill USA verkligen ha trilaterala förhandlingar, då kan vi se fram emot många års förhandlingar.
 
FW: Det skulle få direkta konsekvenser för Sverige eftersom svensk försvars- och säkerhetspolitik är baserad på existerande säkerhetsstrukturer i Europa. Och eftersom vi är beroenden av samarbeten, så blir våra samarbetspartners problem snabbt våra problem. Ett av dessa problem är att Ryssland genom att bryta mot INF-avtalet har ett försprång vad gäller markbaserade robotar.
EU har reagerat med att varna USA för att dra sig ur, men också krävt större transparens från rysk sida. Bryr sig parterna om vad EU tycker?
MW: EU som organisation har en liten tyngd i dessa frågor. Men däremot är flera EU-länder stora aktörer i Natokretsen.
 
Hur påverkas andra kärnvapenländer, som Indien och Pakistan?
MW: De är inte med i avtalet, på så sätt spelar det ingen roll. Men jag misstänker att Indien har denna typ av system, vilket kan påverka Kinas lust att delta i förhandlingar.
 
FW: Från rysk sida har man tidigare framfört att man vill att avtalet ska vara globalt, att det inte är rimligt att enbart två länder ska ha denna begränsning.
 
Vilken forskning bedriver FOI kring frågorna om INF-avtalet?
MW: Vi är en uppdragsfinansierad myndighet och i dag har vi inget sådant uppdrag. Men vi vet att flera av våra kunder, bland annat försvarsdepartementet, kan vara intresserade av mer forskning inom detta område. Så kanske inom ramen för nästa år.
 
Hur kommer detta att sluta?
MW: Jag tror att USA kommer att dra sig ur avtalet, som en del i ett förhandlingsspel för att få in Ryssland och Kina i en diskussion. Däremot är jag inte så säker på att det kommer att lyckas. Men, det sa folk också i början av 80-talet, då trodde alla att kärnvapenkriget skulle bryta ut, men det slutade med INF-avtalet.
 
FW: Jag har en pessimistisk syn, jag har svårt att se vad Ryssland skulle kunna bli erbjudet för att följa avtalet. Ryssarna har ett dessutom ett försprång, så om avtalet upphör är det inte bara nackdelar för dem, samtidigt som de också tar hem de politiska vinsterna genom att inte vara den part som bryter avtalet.
Källa : FOI den 2018-11-07

Please follow and like us:

  • 0
  • Share

Den digitala kampen – autonoma rörelser på nätet

En rapport från FOI ger en inblick i några av de svenska autonoma rörelsernas digitala närvaro.

Rapporten är den fjärde delredovisningen av ett regeringsuppdrag som FOI nu överlämnat till regeringen.

Digitala miljöer är en allt viktigare arena för mänsklig kommunikation och genom att analysera dem skapas en större förståelse för hur tankegods sprids inom och mellan olika grupper.

– De autonoma miljöernas närvaro i digitala miljöer är svåra att studera av flera skäl, konstaterar Lisa Kaati, forskare vid FOI och projektledare för regeringsuppdraget.

Dels finns en stor mängd olika grupperingar och nätverk, som alla har olika mål och använder olika medel för att nå dem. Dels finns det inom miljöerna ofta en hög teknisk kompetens och de använder sig av avancerade tekniska lösningar som exempelvis krypterad kommunikation.

Autonoma miljöer används i denna studie som ett samlande begrepp för alla radikala, utomparlamentariska vänster-, antifascistiska-, djur- och miljörörelser. Studien beskriver ett antal fenomen som är utmärkande för dessa miljöer.
 

– Protester och våldsamma demonstrationer hör till de företeelser som kanske är mest förknippade med autonoma rörelser, konstaterar Lisa Kaati.

Den största delen av de autonoma rörelsernas digitala närvaro fokuserar på att mobilisera inför stora händelser och aktioner eller att informera om genomförda aktiviteter och sprida ideologiska budskap.
 Det finns många olika, mer eller mindre våldsamma, metoder som används av autonoma miljöer för att påverka samhället. Vandalisering, brandbomber och trakasserier är exempel på några av de vanligare aktionerna.
 Polisen en fiendegrupp
De autonoma miljöerna är säkerhetsmedvetna vilket är en av anledningarna till att de inte kommunicerar särskilt öppet i sociala medier.

Det är också tydligt att de ser polisen som en av sina fiendegrupper. Det finns exempel på digitalt material om såväl hur man ska agera vid kontakt med polisen som rapporteringar om våldsdåd som utförts mot polisen.

Ett annat fenomen som är kännetecknande för antifascistiska rörelser handlar om uthängning av personer genom publicering av namn, bild, personnummer och i många fall arbetsgivare för personer som deltar i aktiviteter organiserade av Nordiska motståndsrörelsen.
 Avslutningsvis kan man också påpeka att trots att kvinnor har en mer framträdande roll i de autonoma miljöerna än i många andra extrema grupperingar så är män överrepresenterade i de autonoma miljöerna framför allt när det gäller våldshandlingar.

Om data i studien
Det studerade materialet är hämtat endast från öppna forum, där man kan anta att den som publicerat texten är införstådd med att texten därmed blir tillgänglig för allmänheten.

Inga data är hämtade från lösenordskyddade sidor, privata Facebook-sidor eller andra sociala medier där användaren vidtagit åtgärder för att hålla materialet inom en sluten krets.

Data som laddats ner lagras i en kodad form och är inte reversibel. Ingen information om individuella användare eller deras användarnamn lagras. Läs mer om etik och analys av data från sociala medier i kapitel 2.1 i rapporten.

Källa: FOI 2018-05-14

Please follow and like us:

  • 0
  • Share

Ledande material, mjukt som mänsklig vävnad

Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram ett elektriskt ledande material, mjukt som mänsklig vävnad och som kan töjas till dubbel längd.

Materialet består av tunna guldbelagda nanotrådar i titanoxid, inbäddade i silikongummi. Materialet är biokompatibelt – kan vara i kontakt med kroppen – och ledningsförmågan är stabil över tiden.

Mikrofabrikation av mjuka elektriskt ledande kompositmaterial har många utmaningar. Vi har tagit fram en process för att tillverka de små elektroderna som samtidigt bevarar materialens biokompabilitet, säger Klas Tybrandt, en av forskarna.

Processen är också materialsnål, vilket gör att de kan arbeta med ett relativt dyrt material som guld till en låg kostnad,.Elektroderna är 50 µm stora och placerade på ett avstånd av 200 µm från varandra. Vid tillverkningen får man plats med 32 elektroder på en mycket liten yta.

De små och mjuka elektroderna är framtagna vid Linköpings universitet i samarbete med ETH Zürich och forskarkollegor vid New York University och Columbia University.

Elektroderna har implanterats i hjärnan på råttor. Under tre månader har forskarna sedan kunnat samla in signaler av hög kvalitet från de fritt rörliga råttorna. Försöken har gjorts efter etiska tillstånd och under det strikta regelverk som gäller för djurförsök.

Källa: Linköpings universitet 5 mars 2018

Please follow and like us:

  • 0
  • Share

Stor satsning på säkrare kärnbränsle

För att få säkrare kärnkraftverk behöver dagens kärnbränsle utvecklas. Då krävs material som kan stå emot höga temperaturer och motverka utsläpp av farliga ämnen om olyckan skulle vara framme.

Chalmersforskaren Mattias Thuvander har nyligen fått drygt 33 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning för att utveckla nya bränslen för säkrare kärnkraft.

I hans projektgrupp ingår även chalmerskollegorna Itai Panas, Teodora Retegan och Christian Ekberg på institutionen för kemi och kemiteknik samt forskare på KTH och Uppsala Universitet.

Tillsammans ska forskarna utveckla ett nytt och mer olyckståligt kärnbränsle. Det handlar om att förbättra både de så kallade bränslekutsarna och kapslingsrören som de matas in i. Kapslingsrören ska få en krombeläggning och bränslekutsarna ska tillverkas av urannitrid i stället för dagens urandioxid. 

–  Det nya materialet förväntas minska utsläppen av farliga ämnen vid höga temperaturer och på så sätt minskar konsekvenserna av en olycka, säger Mattias Thuvander, docent vid institutionen för fysik på Chalmers.

Forskarna kommer också att pröva nya vägar för att förbättra bränslets korrosionsmotstånd, för att ytterligare öka säkerhetsmarginalerna. Dessutom ska de utvärdera hur bränslet fungerar under både normal drift och under simulerade olyckor.

Källa: Chalmers tekniska högskola 14 februari

Please follow and like us:

  • 0
  • Share

Genombrott i kampen mot neurologiska sjukdomar

Neurologiska diagnoser som Alzheimers sjukdom är en av vår tids absoluta utmaningar när det kommer till forskning och läkemedelsutveckling.

Det återstår mycket arbete för att hitta behandlingsformer  som är riktigt effektiva för dessa sjukdomar.

Nu har forskare vid KTH och KI tagit fram en cellmodell som kan komma att spela en viktig roll. Astrocyter är stjärnformade celler som finns i hjärnan och ryggraden.

Historiskt har astrocyter enbart ansetts vara något som limmar ihop nervcellerna i hjärnan. Men nu har forskare insett att astrocyter också är ansvariga för regleringen av en mängd kritiska funktioner i hjärnan.

Under det senaste decenniet har astrocyter dessutom bevisats ha en central betydelse i neurologiska sjukdomar, till exempel Alzheimers sjukdom. Forskningen runt astrocyter har fram till idag varit komplicerad och inte helt problemfri.

Astrocyter i människor är mycket mer komplexa än astrocyter i till exempel möss. Möss är också svåra att använda i forskningssyfte för olika neurologiska sjukdomar eftersom dessa diagnoser inte naturligt drabbar dem.

Den historisk höga statistiken av kliniska misslyckanden att utveckla läkemedel mot neurologiska sjukdomar har nu gjort att läkemedelsföretag i en allt högre grad intresserar sig för förbättrade cellmodeller där mänskliga celler används.

-Vårt arbete har fokuserat på att utveckla en cellmodell som följer den mänskliga embryonala utvecklingen av astrocyter för att kunna studera deras biologi och funktion, säger Anna Herland, biträdande universitetslektor på avdelningen mikro- och nanosystem vid KTH.

Tillsammans med Anna Falk, docent på institutionen för neurovetenskap på KI, och forskare på AstraZeneca, har Anna Herland utvecklat en cellmodell som går att använda i industriell skala och som har väl utvecklade funktioner som anses viktiga för astrocyter i hjärnan.

De har byggt sin modell med hjälp av en Nobelprisbelönad teknik med mänskliga hudceller omprogrammerade till pluripotenta stamceller (iPS). Sedan har de styrt dessa till att bli astrocyter.

Källa: KTH 15 februari 2018

Please follow and like us:

  • 0
  • Share

Zanzibar 2016 – bilder från ett örike i Indiska oceanen

Zanzibar är ett delvis självstyrande örike i union med Förenade republiken Tanzania. Zanzibar har inre självstyre med egen konstitution, parlament, regering och president.

Foto/Kenneth Leverbeck

Please follow and like us:

  • 0
  • Share

Nytt varningssystem upptäckt i kroppens immunförsvar

Forskare vid LiU har hittat ett tidigare okänt varningssystem i kroppens immunförsvar, där mito­kondrier i de vita blodkropparna utsöndrar ett nät av DNA-fibrer som signalerar fara.

Fynden har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS. I förlängningen kan upptäckten öka kunskapen kring autoinflammatoriska sjukdomar och cancer. 

Forskargruppen har sett att flera olika typer av vita blodkroppar, som utgör kroppens immunförsvar, reagerar på små DNA-fragment som liknar bakterie- och virus-DNA genom att utsöndra ett nät bestående av mitokondrie-DNA (mtDNA).

Mitokondrier finns i alla celler och fungerar vanligen som cellens energifabrik, där socker och fett förbränns till vatten och koldioxid.

Näten som mitokondrierna släpper ut signalerar till omkringliggande celler att fara har uppstått i kroppen och gör att andra vita blodkroppar släpper ut ett signalämne, kallat interferon typ 1, som hjälper immunförsvaret att bekämpa smittämnet.

Tidigare studier har visat att mtDNA-nivåerna kan vara förhöjda i blodet efter vissa inflammato­riska sjukdomar eller efter ett kirurgiskt ingrepp.

Forskarna visar att immunförsvarets vita blodkroppar kan släppa ut mtDNA utanför cellen via en aktiv process som svar på ett smittämne, som bakterier eller virus.

-Upptäckten öppnar upp möjligheten för fortsatta studier där vi vill försöka minska utsläppet av mtDNA, för att på så sätt minska inflammationen som det utsläppta DNA:t ger upphov till, förklarar Björn Ingelsson.

Han är forskare och biträdande universitetslektor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet, och står bakom studien tillsammans med professor emeritus Anders Rosén och hans medarbetare.

Källa: LiU 12 januari 2018

Please follow and like us:

  • 0
  • Share

Extra byggkostnader för ESS-projek­tet

Foto(ESS 2017

Nya byggkrav för strålskydd och säkerhetsåtgärder har lett till extra byggkostnader för ESS-projek­tet. De slutliga kostnaderna för ESS-projektet är ännu inte fastställda, men de beräknas nu uppgå till 135 miljoner euro. Men en oberoende bedömning kommer att genomföras i början av 2018, enligt ESS.

Sverige, Danmark och tretton andra europeiska länder delar på byggkostnaderna. Men eftersom byggarbetena är i full gång och flera länder har dröjt med att betala sin andel av kostnaderna har ESS-konsortiet bett om tillfälliga bygglån för att klara de närmaste årens finansiering.

Källa: ESS

Se också Holland ansluter också

och Omtalad forskningsanläggning

Please follow and like us:

  • 0
  • Share

Tona ner glamouren kring Nobelmiddagen i TV

 

Vad händer när ytligheten möter forskningen; vem vinner eller blir förlorare? Nobelfesten i stads­huset i Stockholm är ett exempel på en tråkig utgång. När årets största begivenhet inom forskarvärlden, Nobel­festen i Stadshuset, av SVT, mest definieras i termer av yta och glamour.

En rad SVT-medar­betare ställer upp och rapporterar om evenemanget. Glitter, och paljetter för hela slanten! I centrum står också menyn:

Med detaljerade presentationer av rätterna. Dessutom tar TVs medarbetare upp tittarens tid med att följa gästernas intåg i salen och kommentera raden av frackar och långklänningar:

Vem för den eller den partiledaren eller ministern till bordet? Är inte prinses­san lite rund om magen? Kotterier i sin prydno.

Är hela konceptet för presentationen av Nobelfestligheten hämtat från Svensk Damtidning, Se & Hör eller något annat av dessa glamourmagasin.

Evenemanget vid utdelningen av Nobelpriset skulle väl kunna ge så mycket mer i termer av ökat intres­se för forskning och akademisk verksamhet runt om i världen om presentationen av den aktuella forskningen och Nobelpristagarnas verk­samhet fick spela en mer central roll i samman­hanget.

Varför satsar inte SVT mindre del av sina resurser på glamouren som omgärdar Nobelmiddagen och mer tid och pengar på att för tittarna presentera pristagarnas forskning och vad den kan komma att betyda för samhället.

Kenneth Leverbeck

ForskarVärlden.se

Please follow and like us:

  • 0
  • Share

Tuffa klimatmål ger nya livskvaliteter

Boken Vitiden vill bjuda in till samtal, reflektion och diskussion om hur vårt samhälle kan organi­seras för att klimatmålen ska uppnås.

Genom en kombination av text och bild skapas här en mångfacet­terad bild av den omställning av samhället som vi står inför, och ger utrymme för såväl moraliska ställningstaganden, utopiska drömmar och härligt grå vardagstristess.

För att nå 1,5-gradersmålet i Paris-överenskommelsen behöver Sverige minska sina klimatgas­ut­släpp rejält, från i genomsnitt elva ton till runt ett ton per person och år. Detta får förstås konsek­venser som tas upp i boken.

Men vad det gäller att minska utsläppen från elva till ett ton så diskuteras inte så mycket hur den över­gången sker utan snarare hur livet med ett tons utsläpp skulle kunna se ut. Genom att utgå från detta in­ser vi också i vilken riktning vi behöver röra oss och vad den skulle kunna få för konsekvenser för våra liv.

-Vissa saker går antagligen förlorade men andra saker kan vi vinna – nya saker som också kan vara livskvalitet. Det är sådana aspekter som Vitiden försöker belysa, säger Loove Broms, forskare på KTH och en av författarna till boken.

Bokens  titel Vitiden leker med hur vi benämner historiska epoker baserat på deras karaktärsdrag. Till skillnad från bronsåldern, medeltiden och upplysningstiden är Vitiden en framtida epok, där det gemensamma står i fokus.

Vitid handlar inte enbart om vårt boende, utan också om hur vi använder den energi som finns. Oavsett om det handlar om att använda den till att bo, äta eller transportera sig.

Den tar upp hållbarhet, design och frågor om framtiden. Publikationen är utvecklad av forskare i nätverket Green Leap, KTH, tillsammans med grafiska formgivare och illustratörer. Projektet har finansierats av Energimyndigheten.

Källa: KTH

Please follow and like us:

  • 0
  • Share

Khmerrikets undergång

Det finns få historiska källor från tiden efter Srindravarman’s tid. Den sista kända inskriptionen på en pelare är från 1327. Inga fler större tempel uppfördes.

Historiker misstänker en koppling till kungens övergång till Theravada buddhism vilket skulle kunna påverkat behovet av att uppföra tempel.

 

Angkor Wat (nedan) intogs och härjades av chamfolket år 1177 men restaurerades sedan av den buddhistiske kungen Javavarman VII som lät uppföra Angkor Thom (ovan), en tempelstad strax norr om Angkor Wat.

Under denna tid omvandlades många tempel från hinduistiska till buddhistiska, för att senare då hinduis­men åter blev statsreligion återgå till hinduistiska, innan statsreligionen definitivt blev buddhistisk på 1300-talet.

En teori om Khmerrikets undergång är att miljöproblem och kollaps för infrastrukturen var orsaken. Khmererna hade ett avancerat system av dammar och kanaler i Angkor Wat som användes för handel, bevattning och transporter.

När befolkningen växte innebar det hårdare tryck på systemet och större områden användes för risproduktion genom att skogar på bergssluttningar röjdes. Vid regnperioderna sköljdes jorden bort och hamnade i kanalerna som slammades igen.

Kenneth Leverbeck

Kambodja, oktober 2017

Please follow and like us:

  • 0
  • Share

Livet på Mekongfloden 2017

Närmare 90 miljoner människor är beroende av floden. Mekong mynnar ut i ett enormt delta i söd­ra Kambodja och Vietnam.

Större städer längs floden är Vientiane (huvudstad i Laos) och Phnom Penh, huvudstad i Kambodja.

Mekongfloden är en av de artrikaste biotoperna i världen. Mer än 1200 fiskarter har identifierats där men det kan finnas så många som 1700 arter.

Fisket utgör en viktig del av handeln och är en viktig proteinkälla för människor och djur som lever i flodens närhet. Omkring 120 fiskarter förekommer vanligtvis på marknaden men främst handlar det om 10–20 arter som tas upp.

Mekong intar en särställning bland världens floder såväl ekologiskt som socialt.

Det väldiga deltat i Vietnam och flodsjön Tonlé Sap i Kambodja hör genom sin artrikedom till de mest kända platserna i området, med ett stort antal fiskarter som finns längs med hela huvudfåran och dess bifloder.

Ett antal dammar har byggts för att utvinna elkraft. Det finns ett 30-tal dammar längs Mekong. I Kina har huvudfåran till floden  exploaterats  i de övre strömmarna.

Det senaste jätteprojektet Nuozhadu i provinsen Yunnan har redan börjat generera elektricitet. Söder om Kina är flodens huvudström än så länge otämjd, även om vissa bifloder har byggts ut.

En rad nya kraftverk planeras längs huvudfåran. Ett av dem är på väg att bli klart. Det är Xayaburi i norra Laos. Det ska stå färdigt 2019.

 

I Vietnam och Kambodja är inte alla övertygade om projektets fördelar. Det har orsakat re­gionala spänningar i området.

Men Mekongfördraget ger, enligt internationell rätt, regionens  länder  rätt att få reda på och att dessutom konsulteras om vattenkraftprojekt misstänks ge  effekter som sträcker sig in över deras gränser.

Kenneth Leverbeck

Mekongfloden Kambodja

oktober 2017

Please follow and like us:

  • 0
  • Share

Ny metod i kampen mot framtida pandemier

Ett nytt sätt att märka generna hos virus gör att vi nu vet mer om hur influensavirus tar sig in i celler. Forskare kan se hur viruset utvecklas genom att följa specifika mutationer.

Metoden är utvecklad i ett internationellt samarbete under ledning av forskare vid Stockholms universitet, och ger ledtrådar till hur framtida pandemier kan utvecklas och undvikas.

Influensa orsakar omkring 3-5 miljoner sjukdomsfall varje år. Eftersom influensaviruset ständigt förändras måste vaccinen göras om varje år för att matcha den variant av viruset som sprids. Influensavirus utvecklas på två sätt, antingen genom mutationer i genomet, eller genom att två olika influensavirus byter något av sina åtta gensegment med varandra. Senast detta hände var 2009, när två segment bytte plats och skapade den pandemiska svininfluensan.

Fram tills nu har det inte funnits teknik för att studera hur enstaka mutationer påverkar influensavirus i celler och det har varit mycket svårt att identifiera vilka faktorer som kan hindra två virus från att utbyta gener. Genom ett samarbete mellan Stockholms universitet, SciLifeLab, Karolinska Institutet och Leibnizinstitutet har forskare lyckats utveckla ett sätt att analysera influensavirus i celler och lungvävnad genom att märka virusgener så att de blir synliga.

Den nya metoden gör att det går att se hur influensavirusets gener tar sig till den infekterade cellkärnan för att kopiera sig själva, och det går att analysera olika infektioner som bara skiljer sig åt genom en enda mutation i virusen. Genom att använda metoden har forskarna upptäckt att det krävs att två olika virus tar sig in i samma cell inom två timmar för att de ska kunna utbyta gensegment.

– Den nya metoden kommer göra det lättare att undersöka hur mutationer påverkar hur farliga nya virus blir, och kan användas för att ta reda på vad det är som gör att två sorters virus kan utbyta gener. Förhoppningsvis kan den nya tekniken hjälpa oss att förutsäga sannolikheten för att en influensa ska utvecklas till en pandemi, säger Robert Daniels, forskare vid Stockholms universitet.

För att nå de målen behövs ytterligare forskning, men redan nu skulle metoden kunna användas för utveckla och analysera läkemedel som hindrar influensaviruset att ta sig in i cellen. I framtiden kan den också komma att utvecklas för diagnosticering av influensavirus och andra infektioner.

Forskningen är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports.

Källa: Stockholms universitet

 

Please follow and like us:

  • 0
  • Share

Barn med posttraumatisk stress kan botas på några timmar

Ett par timmars behandling kan räcka för att bota barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom. Det visar en studie som forskare från bland annat Lunds och Amsterdams universitet nyligen har publicerat i Journal of Child Psychology and Psychiatry.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är ett allvarligt tillstånd som kan drabba den som utsatts för en traumatisk händelse som exempelvis en trafikolycka, en terroristattack, misshandel, våldtäkt eller förlust av nära anhörig. Tidigare forskning visar att vuxna kan behandlas effektivt med ögonrörelseterapi (EMDR) eller kognitiv beteendeterapi. Nu har forskare från Lund och Holland för första gången lyckats visa att behandlingsmetoden är effektiv även när det gäller behandling av barn och ungdomar.

I studien ingick 103 barn och ungdomar i åldrarna 8-18 år som varit med om allvarliga trauman. En del av barnen behandlades med ögonrörelseterapi som går ut på att man aktiverar det traumatiska minnet samtidigt som barnet ombeds fokusera på behandlarens finger som pendlar fram och tillbaka framför barnets ögon. Något förenklat kan man säga att effekten uppnås av att det traumatiska minnet ”suddas ut” något när det återupplivas samtidigt som en ansträngning måste göras för att följa behandlarens pekfinger med blicken.  

Andra barn i studien genomgick kognitiv beteendeterapi där barnet tillsammans med terapeuten fick skriva ner den traumatiska händelsen.

Källa: Lunds universitet

Please follow and like us:

  • 0
  • Share

Terahertzvågor och grafen leder vägen mot framtidens kommunikation

Genom att utnyttja terahertzvågor i elektronik kan framtidens datatrafik få en rejäl skjuts framåt. Hittills har terahertzfrekvensen inte kunnat appliceras optimalt på dataöverföring, men genom att använda grafen har forskare på Chalmers kommit ett steg närmare en lösning.

Ett 60-tal unga forskare från olika delar av världen ska lära sig mer om bland annat detta när de träffas i Hindås den 25-30 juni inom ramen för grafenskolan Graphene Study.

Det är EU:s Chalmersledda jättesatsning Graphene Flagship som anordnar skolan, som i år hålls på hemmaplan och fokuserar på elektroniska applikationer av det tvådimensionella materialet med de många överlägsna egenskaperna.

Grafen är till exempel det tunnaste, starkaste och mest ledande materialet man idag känner till. Andrei Vorobiev, är forskare på avdelningen för terahertz- och millimetervågsteknik vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2 – och en av de många världsledande experter på området som kommer att föreläsa på Graphene Study.

– En av grafens speciella egenskaper är att elektronerna rör sig mycket fortare än i flertalet av de halvledande material som används idag. Tack vare det kan vi komma åt de höga frekvenser (upp till 1000 gånger högre än gigahertz) som terahertzvågorna rör sig i. Datakommunikationen blir då dels upp till tio gånger snabbare och kan överföra mycket större datamängder än vad som idag är möjligt, säger docent Andrei Vorobiev .

Forskarna på Chalmers var först i världen med att visa att en grafenbaserad transistor kunde ta emot och omvandla terahertzvågor, som i frekvens ligger mitt emellan mikrovågor och infrarött ljus, och resultaten publicerades i tidskriften IEEE Transactions on Microwave Theory and Techniques.

Att grafen även är ett flexibelt material gör att tekniken öppnar dörrar för en mängd olika användningsområden. Sakernas Internet med uppkopplade, smarta vardagsföremål kommer att kräva snabb internetöverföring via lättintegrerade antenner och sensorer, som även kan fästas direkt på kroppen för hälsorelaterad eller medicinsk användning.

– Ett annat område där vi ser stor potential är säkerhetsskanning på till exempel flygplatser. Genom att en grafenbaserad terahertz-skanner är böjbar får man en mycket bättre upplösning och kan utvinna mer information än om skannerns yta är platt, säger Andrei Vorobiev.

Källa: Chalmers tekniska högskola

Please follow and like us:

  • 0
  • Share

Ett digitalt magasin om aktuell forskning