Åklagaren lägger ner förundersökning av Estoniakatastrofen

Den 15 februari 2024

M/S Estonia var inte sjövärdigt men bakgrunden till katastrofen innebär inte något brott som nu kan leda till åtal.

Det är sammanfattningen av åklagarens förundersökning. Hon hänvisar också till Statens haverikommissions utredning i sitt pressmeddelande.

Kommissionen fastslår:

– Vraket efter M/S ESTONIA är i dåligt skick, med allvarliga strukturella skador.

– Den plats där det finns berggrund i dagen under skrovet matchar placeringen av deformationen på skrovet.

– Baserat på de bevis som hittills samlats in finns det inget som tyder på en kollision med ett fartyg eller ett flytande föremål.

– Baserat på de bevis som hittills samlats in finns det inga tecken på en explosion i fören.

– Den estniska och svenska utredningsmyndigheten har analyserat de faktauppgifter som finns i 1997 års JAIC-rapport och bedömer att M/S ESTONIA inte var sjövärdig.

Åklagaren skriver att ”Av hänsyn till att den händelse som det nu är fråga om inträffade den 28 september 1994 kan en förundersökning idag endast avse brott som inte preskriberas, såsom bl.a. mord.”

Åklagaren hänvisar till utredningsmyndighetens preliminära bedömning. Den har omfattat att klarlägga orsaken till de skador som upptäcktes i den uppmärksammade dokumentärfilmen.

Åklagaren skriver att ”Flera utredningsåtgärder har utförts, däribland omfattande undersökningar vid och av fartyget. Utredningsåtgärderna har utförligt redovisats i den delrapport som lämnats, där även de preliminära slutsatserna framgår”.

Enligt åklagarens bedömning har det inte framkommit något i delrapporten som ger anledning att anta att ett brott, som det är möjligt att inleda förundersökning för, har begåtts. Inte heller i övrigt har något framkommit som skulle kunna grunda en sådan misstanke.

De ytterligare åtgärder som eventuellt kan komma att utföras av utredningsmyndigheter förväntas inte påverka min bedömning i denna fråga, skriver åklagaren. Hon avslutar med att konstatera att därmed ska inte den tidigare nedlagda förundersökningen återupptas eller ny inledas. Ärendet ska avslutas.

Källa: Nationella Åklagaravdelningen – Riksenheten – Handling 215, ärende AM-165481-20- mot internationell och organiserad brottslighet

Digitaliseringen har fallgropar i gråzon och krig

Den pågående digitaliseringen i samhället innebär många fördelar, som en högre servicenivå för medborgarna och mer kostnadseffektiva organisationer för ägare eller skattebetalare.

Men digitaliseringen medför även risker. Analyser av dessa utgår dock ofta från ett fredstida perspektiv, men hur förändras riskerna om freden övergår i gråzon eller krig?

I en rapport från FOI har Johan Bengtsson, Karin Mossberg Sonnek och Vidar Hedtjärn Swaling sammanställt fredstida problem orsakade av digitalisering och analyserat hur problemens karaktär förändras i gråzon eller krig.

Flera studier från FOI har visat på att brister byggs in i viktiga it-system i samhällsviktig verksamhet i fredstid. Det handlar bland annat om omogen teknik, avsaknad av nationell samordning och bristfällig beställarkompetens som resulterar i sårbara system.

Sårbarheterna är desamma oavsett fredstid, gråzon eller krigstid, påpekar Karin Mossberg Sonnek. Men en skillnad i gråzon och krig är att antagonisternas vilja att identifiera och nyttja sårbarheterna ökar. Sårbarheterna kan ge antagonisten möjlighet att attackera it-system och manipulera data.

I rapporten identifieras åtta fredstida problemområden vars karaktär kan förändras i gråzon och krig. Bland dessa problemområden finns bland annat snabb teknikutveckling, externa beroenden samt bristfällig plan B. Som ett exempel på hur ett områdes karaktär förändras vid gråzon eller krig kommer här problemområdet snabb teknikutveckling.

Snabb teknikutveckling i fredstid

Den snabba teknikutvecklingen kommer med många fördelar. Men samtidigt som vi i dag har möjligheter som vi bara kunde drömma om för ett decennium sedan så medför den snabba utvecklingen vissa problem.

I fredstid handlar problemen till följd av den snabba teknikutvecklingen bland annat om att tillverkare enbart erbjuder support för deras produkter under kort tid, att oprövad teknik används och att säkerhetsarbetet inte alltid hinns med.

Ny oprövad teknik har i många fall barnsjukdomar. Dessa kan introducera sårbarheter eller medföra att användning av tekniken inte ger förväntad effekt, säger Johan Bengtsson. Det kan också vara som så att barnsjukdomarna uppdagas först när tekniken används i stor skala.

Snabb teknikutveckling i gråzon och krig

Sårbarheterna som byggs in samhällets it-system till följd av den snabba teknikutvecklingen kan ge upphov till större och allvarligare problem i gråzon än i en krigssituation.

Detta beror på att det i ett gråzonsläge fortfarande finns fredstida förväntningar på att samhällets it-system ska fungera, medan det i krig finns en acceptans för störningar.

Tillverkarnas korta supporttider för it-komponenter kan bli ett problem i krigstid. I fredstid byts komponenterna ofta ut för att dra nytta av ny teknik.

­Därför finns det i många fall ingen anledning att bygga upp resurser för att reparera komponenterna om de går sönder.

-I en krigssituation, när it-systemen attackeras och leveranskedjorna störs, så blir det problem när reservdelar och reparationsförmåga har rationaliserats bort, säger Karin Mossberg Sonnek.

Fallgropar i gråzon och krig

När en hotbild förändras kan problemlösning som är funktionell i fredstid visa sig vara mindre ändamålsenlig i gråzon eller krig. Ett sådant exempel är lagerhållningsprincipen ”just-in-time” som i fredstid kan ses som ändamålsenlig och effektiv då det är dyrt med stora lager.

Man vill heller inte hålla större lager än nödvändigt då den snabba teknikutvecklingen gör att produkter åldras snabbt. I gråzon eller krig kan dessa begränsade lager skapa problem, något som exempelvis uppdagades under coronapandemins komponentbrist.

Johan Bengtsson påpekar att digitaliseringens effektivisering av verksamheter kan visa sig vara en fallgrop i gråzon.

Målet med digitalisering är ofta att uppnå en högre servicenivå eller effektivisering, vilket är ändamålsenligt i fredstid. I gråzon och krig är det viktigare att verksamheten är robust.

-Den fredstida effektiviseringen som ledde till minskad personalstyrka och lägre personalkostnad kan då innebära sämre redundans i verksamheten,säger Johan Bengtsson.

Källa: FOI 13 februari 2024

Kommunen hade inte rätt att verka för att bli ”vargfritt”

Våren 2023 beslutade kommunfullmäktige i Linköping att de politiska företrädarna ”ska verka för att Linköping ska vara en vargfri kommun”. Beslutet stoppades av förvaltningsrätten.

I december 2023 upphävde förvaltningsrätten Linköping kommuns beslut från den 30 maj 2023.

Det var i maj som den politiska majoriteten i Linköpings kommunfullmäktige, efter en motion från SD, beslutade att de skulle verka för att vara en vargfri kommun. Ledamöter från V och Mp röstade emot.

Två privatpersoner överklagade därefter kommunens beslut till förvaltningsrätten i Linköping genom att begära så kallad laglighetsprövning enligt kommunallagen.

Detta kan endast göras av enskild person som är folkbokförd och bosatt inom kommunen, samt ska göras till aktuell förvaltningsrätt inom tre veckor från det att beslutet blivit offentligt.

En av privatpersonerna var Christer Davidsson. Han tog hjälp av Svenska Rovdjursföreningens jurister.

Kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) skrev i en inlaga till förvaltningsdomstolen att ”kommunen har rätt att uttrycka en ståndpunkt gentemot bland annat staten, i frågor som rör och berör kommunen och dess medlemmar, även i sådana frågor där staten har beslutanderätten”.

Förvaltningsrätten skrev dock i sin dom att vargpopulationen är en statlig angelägenhet och inte en fråga av allmänt intresse som kommunen ensam får engagera sig i.

Förvaltningsrätten slog även fast att en kommun inte ska lägga sig i och bilda opinion i frågor som den inte kan fatta beslut om och inte har kompetens för.

Förvaltningsrättens dom kommer enligt uppgift till Östgöta Correspondenten inte att överklagas av kommunen.

Flera kommuner har redan tidigare försökt utropa sig till att arbeta för att bli ”vargfria”, exempelvis Nordanstig, Åre och Tidaholm.

Källa: Svenska Rovdjursföreningen 7 december 2023

En granskning av Kremls inflytande på svensk demokrati

Vid Institutet för framtidsstudier görs en analys av geostrategiska marknadsoffensiver, ryska påverkansoperationer, svenska partners och hotet från oligarkisk kapitalism.

Forskare ska undersöka avgörande men svåridentifierade icke-militära ryska hot mot svensk demokrati och säkerhet.

Via strategisk handel och finansiella operationer har Kreml avancerat geopolitiska och ekonomiska intressen i Sverige och Europa, ett långsiktigt arbete som varit beroende av samarbeten med politisk och ekonomisk elit i väst – som bearbetat marknader, tvättat pengar och påverkat Rysslandsbilder.

Ny forskning i Europa och USA har visat hur ömsesidiga beroenden mellan aktörer i Kreml och aktörer i väst destabiliserar institutioner genom att omstöpa marknader och regelsystem, men stor kunskapsbrist råder om hur den här sortens dynamik fungerat i just Sverige.

Undersökning ska skapa användbar förstahandskunskap om de praktiker, mekanismer och nätverk som Kreml använder för att, med hjälp av aktörer i Sverige, Europa och USA, påverka institutioner inom svensk politik, ekonomi och civilsamhälle.

Projektet ska sammanföra akademisk undersökande expertis från finans- och energisektorn med ny forskning om politiska och ekonomiska eliter, sociala nätverk, korruption och rysk ekonomisk historia.

Resultaten ska konkretisera och skärpa analyser av militärstrategisk marknadspåverkan och organiserad korruption, samt klargöra mekanismer i olika typer av oligarkisk kapitalism. Den nya kunskapen om Kremls penetrationsprogram ska skapa en solid bas för åtgärder som kan avväpna hot, skydda svenska institutioner och stärka nationell beredskap.

Källa: Institutet för Framtidsstudier

Svenska forskare får unik tillgång till kvantdator via molnet


Tack vare ett avtal med IBM ska fortsatt utveckling i större skala inom kvantteknik på Chalmers bli möjlig med företagets kvantdatorer via molntjänster.

Genom finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse kommer dessutom svenska universitet och företag få möjlighet att utbilda sig vidare i kvantteknik.

Utveckling och optimering ska först ske vid Chalmers egen kvanttestbädd. Detta inom ramen för forskningsprogrammet Wallenberg Centre for Quantum Technology (Wacqt).

Det pågår sedan 2018 arbete med att bygga en svensk kvantdator på Chalmers. Den kvantdatorn har för närvarande 25 kvantbitar. Men målet till år 2029 är 100 kvantbitar.

För att utveckla kompetensnivån inom kvantteknik och sänka tröskeln för att använda kvantdatorer inom såväl akademi som industri, byggs en kopia av den nuvarande kvantdatorn.

Den ska bli en testbädd med supportavdelning där forskare och företag kan prova att omvandla verkliga problem till kvantalgoritmer som sedan körs på testbäddens kvantdator.

Samtidigt kan arbetet med att utveckla den ursprungliga kvantdatorn på Chalmers till 100 kvantbitar fortgå ostört.

Det nya avtalet mellan Chalmers och IBM innebär att forskningsprogrammet kan erbjuda en ny möjlighet för akademi och svensk industri att ta nästa steg i att utforska och använda kvantdatorer.

När algoritmerna har testats på Chalmers testbädd för kvantdatorer finns möjlighet att fortsätta arbetet på IBM:s kvantdatorer. De inkluderar 127-kvantbitars IBM Eagle-processorer och de senaste 133-kvantbitars IBM Heron-processorerna.

− Eftersom vi är helt öppna med vad som finns under huven på vår kvantdator är det lättare och billigare att optimera algoritmerna efter hårdvaran hos oss. Det ökar chanserna till lyckade beräkningar, säger Per Delsing, Chalmersprofessor och föreståndare för Wacqt.

Samtidigt vill de erbjuda forskare vid svenska universitet och företag möjligheten att lära sig att använda och arbeta med större och mer kraftfulla kvantprocessorer genom samarbetet med IBM.

− Vi ser fram emot att arbeta med Wacqt-programmet på Chalmers, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, och hjälpa till att sänka tröskeln för akademi och industri i Sverige att utforska hur kvantdatorer kan användas för att lösa tekniska utmaningar, säger Vahid Zohali, vd för IBM Sverige.

Källa: Chalmers tekniska högskola

Regeringen KU-anmäls – vill minska skyddet för rovdjur

Svenska regeringen har ställt sig bakom ett förslag till EU-kommissionen att sänka skyddsstatus för lodjur och björn inom EU. Miljöpartiet anser att ståndpunkten inte har förankrats i Riksdagen och gör en KU-anmälan. Landsbygdsminister Peter Kullgren svarar i ett skriftligt uttalande till DN att förslaget är i linje med att sänka skyddsstatusen för varg, och att bestånden av lo och björn är större och mer livskraftiga. /DN 30 januari 2024

Växtskyddsmedel med glyfosat får användas i EU i ytterligare tio år

EU-kommissionen har förnyat användningen av glyfosat i tio år. Beslutet, som kommer efter en omfattande vetenskaplig utvärdering av miljö- och hälsorisker, innebär att lantbrukare kan fortsätta använda växtskyddsmedel med glyfosat.

Glyfosat är världens mest använda verksamma ämne i växtskyddsmedel. År 2022 var den totala försäljningen i Sverige 853 ton. Det innebär en ökning från 807 ton år 2021.

Det används bland annat mot ogräs inom lantbruket och användningen är omgiven av villkor. I Sverige får till exempel inte växtskyddsmedel med glyfosat användas inom lantbruket före skörd av spannmål och inte heller i hemträdgårdar eller kolonilotter.

EU-kommissionens beslut fattades efter att den inte lyckats uppnå en kvalificerad majoritet mellan medlemsländerna för sitt förslag i omprövningskommittén den 16 november 2023. Därmed blev EU-kommissionen tvungen att själv fatta beslut om ett godkännande före den 15 december 2023 då det nuvarande godkännandet för glyfosat löpte ut.

Källa: Kemikalieinspektionen 30 nov 2023

Svensk expedition studerar inlandsisar på Antarktis

Årets Antarktisexpedition, organiseras av Polarforskningssekretariatet. En grupp forskare söker svar på frågan om Antarktis framtida utveckling i ett allt varmare klimat. En del av svaret kan finnas i berggrunden och i flyttblock som inlandsisen har fört med sig.

Den största osäkerheten i IPCC:s prognos om havsnivåförändringar är hur mycket smältande inlandsisar bidrar till höjningar, och speciellt inlandsisar på Antarktis..

– Att få bättre kontroll på detta är viktigt för samhället i stort, och speciellt för kustnära samhällen, säger Arjen Stroeven, Han är professor i naturgeografi vid Stockholms universitet, och forskningsledare för projektet MAGIC-DML.MAGIC-DML.

Begreppet står för ”Mapping, Measuring and Modelling Antarctic Geomorphology and Ice Change in Dronning Maud Land”, Det är ett internationellt samarbete mellan forskare från bland annat Sverige, Norge, Storbritannien och USA. Deras gemensamma intresse är att studera variationer i de antarktiska inlandsisarnas tjocklek och dynamik.

Forskarna söker svar på frågan hur fort, och när, som inlandsisens yta har förändrats i geologisk tid. Forskarna testar hypotesen att isen växer till på höjden och smälter bort längs havskanten under globala värmetider (interglacialer) samt det motsatta förhållandet – att den krymper i höjd men växer till längs havskanten under globala kalltider (glacialer).

– Detta kan vi simulera genom datormodeller men de måste kalibreras mot kunskap från fältstudier. En sådan ”kalibrerad” datormodell ger de bästa förutsättningarna för att kunna prognostisera hur Antarktis kommer att utvecklas i ett varmare framtida klimat, säger Arjen Stroeven.

De områden som ska besökas i Antarktis är Mannefallknausane, Heimefrontfjella, och Vestfjella. De tre forskarna kommer färdas upp till 30 mil från forskningsstationen Wasa med hjälp av skoter. Matlagning och övernattning sker i arkar. Det är första gången som Arjen Stroeven och hans två kollegor bor i dessa.

Arkarna gör övernattningarna säkrare och bekvämare. Vi har värme och kan laga mat och ladda elektroniken inomhus. Det går också snabbare att få lägret i ordning och att plocka ner det, säger Arjen Stroeven.

Källa: Stockholms universitet

Aerogel kan bli nyckel till framtida rymdteknik

Högfrekventa terahertz vågor tillsammans med en aerogel kan ha stor potential inom bland annat röntgenteknik, radiokommunikation och rymdforskning.

Forskare vid Linköpings universitet har visat att terahertzvågor kan påverkas när de släpps igenom en aerogel gjord av cellulosa och en ledande polymer. Det här är en viktig egenskap för att använda terahertzvågor inom olika områden.

Forskarna har utvecklat ett material vars absorption av terahertzsignaler kan slås av och på genom en redox-reaktion. Materialet är en aerogel, som är ett av världens lättaste fasta material.

Aerogelen är som ett justerbart filter för terahertzvågor. I ena läget kommer den elektromagnetiska signalen inte absorberas och i det andra läget kan den det.

– Den egenskapen kan vara användbar för långväga signaler som från rymden eller radarsignaler, säger Shangzhi Chen, postdoktor vid Laboratoriet för organisk elektronik, LOE, vid Linköpings universitet.

Forskarna använde en ledande polymer(PEDOT:PSS) och cellulosa för att skapa sin aerogel. De har dessutom utformat aerogelen för tillämpningar utomhusbruk. Gelen är både vattenavstötande (hydrofob) och kan frostas av med hjälp av solens värme.

Ledande polymerer har många fördelar jämfört med andra material som använts för att skapa justerbara material. Bland annat är de biokompatibla, hållbara och har en stor förmåga att kunna justeras.

Aerogelerna i den här forskningsstudien är elastiska. Det innebär att den kan återta formen efter varje tryckning. Reglerbarheten kommer från möjligheten att ändra laddningstätheten i materialet.

Den stora fördelen med cellulosa är en relativt låg produktionskostnad jämfört med andra liknande material. Det är dessutom ett förnybart material vilket är nyckeln till hållbara tillämpningar.

Källa: Linköpings universitet 20 december 2023

Europeisk kommitté för sällsynta jordartsmetaller har skapats

2023-12-11

På initiativ av Tysklands standardiseringsorganisation, DIN, har en ny europeisk kommitté för sällsynta jordartsmetaller skapats.

Den ger europeiska experter en plattform för att främja hållbarhet, spårbarhet och återvinning kopplat till standardisering av sällsynta jordartsmetaller. Samtliga röstberättigade länder var överens om att genomföra förslaget.

I november genomförde CEN/TC 472 Rare Earth sitt allra första möte. Kommittén ansvarar för standardisering inom gruvdrift av sällsynta jordartsmetaller, koncentration, extraktion, separation och omvandlingen av användbara material inklusive oxider, salter, metaller, legeringar, etcetera – samtliga är viktiga komponenter i tillverknings- och produktionsprocessen.

Arbetet leds av DIN och ordförande är Dr. Michael Haschke, med mer än 25 års erfarenhet inom området.

Förutom testmetoder och terminologi kommer aspekter som hållbarhet, spårbarhet och återvinning att behandlas. Den europeiska kommittén kommer även att följa aktiviteterna inom den globala motsvarigheten, ISO/TC 298 ”Rare Earth”, som drivs av Kina.

Sällsynta jordartsmetaller är ett viktigt område för Sverige, inte minst sedan man upptäckt att Europas största fyndighet finns i Kiruna.

-Jag vill uppmana svenska experter att gå med i SIS kommitté för Innovationskritiska metaller och mineraler, för att därigenom ha möjligheten att följa och påverka utformningen av internationella standarder inom området, säger Farnia Wuolo, projektledare på SIS.

Källa: SIS, Svenska Institutet för standarder

Sverigebilden har försämrats men majoriteten är fortsatt positiv

Svenska institutets undersökning av Sverigebilden i Mellanöstern, Nordafrika och Asien visar att koranbränningar och felaktiga budskap om att den svenska staten kidnappar muslimska barn har bidragit till en försämrad bild av Sverige.

Dock har fler fortsatt en positiv uppfattning om Sverige än en negativ. Hög livskvalitet och engagemang i miljöfrågor anses vara landets främsta styrkor.

Svenska institutet har undersökt hur Sverige uppfattas av allmänheten i ett antal länder i Mellanöstern och Asien mot bakgrund av det senaste årets händelser med bland annat koranbränningar och informationspåverkanskampanjen mot svensk socialtjänst.

Studien bygger på svar från 9 000 respondenter i Saudiarabien, Egypten, Marocko, Iran, Irak, Turkiet, Indien, Indonesien och Pakistan och genomfördes i oktober och november 2023.

Studien visar att koranbränningarna och felaktiga budskap om att den svenska staten kidnappar muslimska barn har bidragit till en försämrad Sverigebild, och att bilden framför allt försämrats i Saudiarabien, Marocko och Pakistan.

-Det är allvarligt. Samtidigt är det glädjande att se att majoriteten fortsatt har en positiv bild av vårt land. Det behöver vi förvalta – genom fler samarbeten och utbyten samt ökad handel, säger Madeleine Sjöstedt, generaldirektör på Svenska institutet.

Undersökningen visar att:

Uppfattningen om Sverige är övervägande positiv

I samtliga nio länder har fler en positiv än en negativ uppfattning om Sverige. Mest positiv uppfattning finns i Egypten, Indien och Indonesien.

Hög livskvalitet och starkt engagemang i miljöfrågor anses vara Sveriges främsta styrkor. Sverige förknippas med ord som säkert, vackert, stabilt och modernt och anses särskilt attraktivt som turistdestination.

Var femte person i Saudiarabien och Iran är negativt inställd till Sverige

Andelen negativa till Sverige i Saudiarabien, Iran, Irak, Turkiet, Pakistan och Marocko är högre än den i de flesta andra länder som SI undersökt. Den främsta förklaringen till den negativa bilden är inställningen till väst och till liberala sekulära värderingar.

Bilden av Sverige har påverkats av koranbränningar och LVU-kampanjen

Var fjärde person som läst om koranbränningar eller kidnappning av barn har en negativ bild av Sverige. ​Nästan hälften av de som anger att de har fått en försämrad bild av Sverige uppger intolerans, särskilt mot muslimer och islam, som orsak.

Erfarenhet av Sverige ger en mer positiv bild

Tre av fyra som läst om koranbränningar och LVU-kampanjen har inte fått en försämrad bild av Sverige, och har inte heller en negativ bild av Sverige. De som tagit del av en negativ nyhetsrapportering, alternativt felaktiga påståenden om Sverige, men trots det förblir positiv eller neutral till Sverige har ofta egna erfarenheter av Sverige eller en individualistisk världsbild.

Under våren 2024 kompletteras undersökningen med en studie av mediebilden samt intervjuer med näringslivsaktörer i ett urval av länderna.

Källa: Svenska Institutet

Är geoengineering ett seriöst alternativ eller en farlig åtgärd?

Geoengineering är ett samlingsnamn för tekniker att storskaligt manipulera klimatet för att få ned jordens medeltemperatur. Dessa idéer debatteras nu allt mer flitigt.

Ett förslag är att sprida sulfatpartiklar i stratosfären för att hindra solinstrålning. Är det här ett seriöst alternativ eller är blotta tanken farlig?

I debatten kan man förenklat säga att det finns två läger. Å ena sidan de som tycker att idéerna bör utforskas även om tekniken bara ska ses som en sista utväg. Å andra sidan de som menar att blotta tanken kan ta kål på drivkrafterna att få ned koldioxidutsläppen och att vi därmed låser fast oss vid en osäker teknik och fortsatt fossilförbränning.

Orri Stefánsson, filosof och beslutsteoretiker, vid Institutet för framtidsstudier och forskare inom geoengineering, får frågan om han anser att beskrivningen ovan är korrekt:

-Ja! En del påpekar att en minskning av utsläpp innebär kostnader, och att ett alternativ som betyder att vi inte behöver minska utsläppen lika mycket kommer att göra att vi blir mindre villiga att acceptera dessa kostnader. Andra menar att politiker och oljeindustrin förvisso kan använda geoengineering som ursäkt att inte behöva göra mer för att få ned utsläppen, men att vi ändå måste börja tänka på denna nödåtgärd. Detta eftersom det finns risk att stater beslutar sig för att testa tekniken, även om vi i till exempel Sverige tycker att det är en dålig idé.

Orri Stefánsson anser inte att det finns starka skäl att förhindra forskning i frågan. Idén finns redan i allmänhetens medvetande och man kan inte bara hoppas att den glöms bort. Dessutom kan tekniken komma att bli nödvändig om vi inte får ned utsläppen tillräckligt fort.

Mer forskning behöver heller inte betyda att geoengineering kommer närmare ett förverkligande, enligt Orri Stefansson. Forskarna kan komma fram till att de negativa effekterna är för stora. Inte bara utifrån naturvetenskapliga perspektiv, utan för att det helt enkelt skulle vara ett omöjligt projekt för världssamfundet att styra på ett effektivt sätt.

Orri Stefánsson pekar på att intresset för geoengineering ökat i forskarvärlden. Det började för cirka 15 år sedan men senaste fem åren har det tagit fart ännu mer. Delvis handlar det om en oro att vi inte kommer att hinna minska utsläppen tillräckligt.

Fler människor inser att vi går mot en riskabel möjligtvis katastrofal situation. Dessutom finns i dag datasimuleringar och forskning från vulkanutbrott som visar att det faktiskt skulle gå att få ned medeltemperaturen relativt fort med den här tekniken. En kombination av ökad oro och mer kunskap om geoengineering har gjort att intresset ökat. Det är inte osannolikt att någon stat ger sig på geoingeeering.

-Om utsläppen inte minskar rejält de kommande åren och fler och fler områden drabbas av klimatförändringar är det inte osannolikt att någon stat eller grupp av stater känner sig tillräckligt desperata för att försöka, säger Orri Stefansson.

Ett skäl är att effekten av att pumpa ut sulfatpartiklar i stratosfären skulle vara snabb. Om vi lyckas minska koldioxidutsläppen skulle effekten dröja årtionden men enligt vissa modeller kan geoengineering sänka medeltemperaturen på bara några månader. Det gör det till en politiskt frestande idé. Jämfört med bedömda kostnader av att minska koldioxidutsläpp är det dessutom billigt.

Det som å andra sidan talar emot är att vi inte riktigt har tekniken ännu. Teoretiskt skulle partiklar kunna släppas ut från flygplan, men dessa flygplan finns inte ännu. De flesta företag som kan tillverka dem har kopplingar till USA, Kina eller Ryssland och producerar mycket till ländernas respektive försvarsindustrier. Så om Kina, Ryssland eller USA inte vill genomföra geoengineering kan de pressa företagen att inte producera flygplanen även om andra stater skulle vilja köpa dem. Det kan bromsa processen. En annan sak som talar emot är de stora riskerna kopplade till tekniken och att vi inte alls kan förutse vad som kommer att hända.

På frågan om geoengineering genomförs, går det att göra ogjort, svarar Orri Stefansson:

-Det är antagligen svårt att göra det här ogjort på ett säkert sätt. Om vi slutar pumpa ut partiklar i stratosfären samtidigt som vi har ökat våra utsläpp, kommer medeltemperaturen att öka igen väldigt snabbt, vilket är mycket värre än om den ökar långsamt eftersom varken samhällen eller ekosystem hinner anpassa sig.

-Det finns överenskommelser inom FN om ett moratorium när det gäller användning och storskaliga experiment. Det kan också finnas överenskommelser mellan stater. Men inga bindande avtal. I dag är de flesta stater inte tillräckligt drabbade av klimatkrisen för att göra något så extremt riskabelt. Men man kan tänka sig stater som snart kommer att drabbas hårt av klimatkatastrofer som då anser att det är värt risken. Då tror jag inte att det finns något som bokstavligen kan hindra dem, säger Orri Stefansson.

Källa: Institutet för framtidsstudier 14 september 2023

 

Många fynd av brännande havssnöre i Bohuslän

2023-11-30

Vinterbadare på västkusten varnas för det trassliga havssnöret och i Norge har det orsakat stora problem i laxodlingar. Det upp till 30 meter långa, brännande nässeldjuret har väckt uppmärksamhet sedan det plötsligt dykt upp i stort antal.

Arten trassligt havssnöre (Apolemia uvaria) har beskrivits som en lång självlysande fjäderboa, och den kan brännas ordentligt om man inte är försiktig. Det fick Christin Appelqvist, marinbiolog vid Göteborgs universitet, själv erfara då hon stötte på den vid en brygga i norra Bohuslän.

– Det var lite värre än en brännmanet och smärtan satt i under något dygn. Men den är egentligen inte farlig för människor, däremot för fiskar. De får brännskador som kan bli infekterade och så dör de. Eller så ”kleggar” havssnöret igen gälarna så att fisken inte kan ta upp syre. I förra veckan fick tusentals laxar sätta livet till efter att arten kommit in i fiskodlingar i Nordnorge, berättar hon.

Arten är inhemsk men verkar ha ökat längs norska atlantkusten under de senaste åren. Den tillhör en grupp som heter sifonoforer, eller rörmanet på svenska. Djuret består av många genetiskt identiska individer som bildar en koloni där delar av kolonin simmar, andra plockar upp mat, och ytterligare andra producerar könsceller. Havssnöret växer genom att bilda fler individer i samma kedja, och kan när som helst knoppa av sig och bilda nya kolonier. Dessutom har de en förmåga att sända ut ljus, precis som mareld.

Sedan förra veckan har Christin Appelqvist fått in många rapporter om fynd längs Bohuskusten, och vad det beror på vet hon inte. Det finns väldigt lite kunskap om arten och det saknas vetenskapliga data som kan ge svar på varför den verkar ha blivit vanligare.

– Klimatförändringarna skulle kunna vara en bidragande orsak. Många forskare anser att de här ”gelédjuren” är vinnarna i ett surare hav och att det är sjöpungar och maneter som tar över. Eftersom de inte har något kalkskelett missgynnas de inte av ett lågt PH-värde. Det skulle också kunna hänga ihop med fisket och att det finns mindre fisk som äter plankton och konkurrerar om födan. Men det är förstås spekulationer, säger Christin Appelqvist.

Källa: Havet.nu

 

Riksrevisionen granskar tillsynen av spelmarknaden

Publicerad: 2023-11-2

Riksrevisionen genomför just nu en granskning av Spelinspektionen. Riksrevisionen ska granska om Spelinspektionens tillsyn över spelmarknaden är effektiv. Resultaten ska presenteras i september 2024.

Riksrevisionen skriver att Spelinspektionens tillsyn är avgörande för att målet med omregleringen av spelmarknaden från 2019 ska uppnås. Spelmyndighetens förutsättningar att bedriva tillsyn har förändrats i och med omregleringen.

Spel om pengar omsätter stora summor och kan skapa stora ekonomiska överskott. Statens samlade intäkter för spel (spelskatt, utdelning från Svenska Spel och bolagsskatt för spelföretag) ligger runt 6 miljarder kronor per år. Samtidigt beräknas samhällets kostnader för spelproblem kommer att uppgå till 9 miljarder kronor.

” en sund och säker spelmarknad under offentlig kontroll”

Målet för den svenska spelpolitiken är ”… en sund och säker spelmarknad under offentlig kontroll, som värnar intäkterna till det allmänna och som ger goda förutsättningar för allmännyttig ideell verksamhet att erhålla finansiering genom intäkter från spel.

De negativa konsekvenserna av spelande ska minskas och det ska råda hög säkerhet i spelen. Spel om pengar ska omfattas av ett starkt konsumentskydd och inte kunna missbrukas för kriminell verksamhet”.

Krav på licens för alla 2019

Den svenska spelmarknaden omreglerades 2019, då det infördes krav på licens för alla som agerar på den svenska spelmarknaden. Syftet var bland annat att återta kontrollen över spelmarknaden, öka kanaliseringen (det vill säga andelen spelande hos spelföretag med svensk licens) och skydda svenska konsumenter.

Förväntningarna på Spelinspektionens tillsyn är stora i det nya, omreglerade systemet, skriver Riksrevisionen. Samtidigt har myndighetens förutsättningar att bedriva tillsyn förändrats.

Över 600 licens- och tillståndshavare

Innan omregleringen stod Svenska Spel, ATG och de 4 största rikslotterierna för över 95 procent av omsättningen på den reglerade marknaden. Efter omregleringen har ett stort antal nya aktörer tillkommit, och Spelinspektionen har idag tillsynsansvar över ungefär 600 licens- och tillståndshavare. Att lagstiftningen till stor del är ny innebär också att det saknas praxis.

Mer information om granskningen finns på riksrevisionen.se

Se vidare om den svenska spelmarknadens historia sedan 1980-talet.

Källa: Riksrevisionen.se

Ett digitalt magasin om aktuell forskning