Nyhetsnotiser

Mars 2014

Rymdfärder kan ske via drivmedelsstationer i rymden

Global Precipitation Measurement (GPM) Mission
Med bränsledepåer i rymden skulle rymdraketer behöva transportera mindre mängd bränsle vid starten. Foto/NASA
Olika konstruktioner har föreslagits för att lösa bränslefrågan vid rymd­färder. Ett förslag har varit att ex­empelvis bygga stationer för brän­sletillverkning på månen. De flesta idéerna har fallit på att de skulle bli för dyra att genomföra, ge för höga kostna­der och dessutom kräva långsiktiga investe­ringar. Nu föreslår forskare på MIT att rymdfärderna istället sker med hjälp av bränsle från drivmedels­sta­tio­ner utplace­rade i rym­den. Rymdfarkosterna skulle exempelvis kunna fylla på sina tankar vid de­påer ut­pla­cerade någonstans mel­lan Jor­den och Månen. Det finns flera fördelar med den här lösningen, enligt forskarna. En är att farkosterna inte skulle be­hö­va ta med sig så mycket bränsle när de lämnar jorden. Istället skulle de kunna frakta mer nyt­to­las­t, exem­pelvis ut­rust­ning för vetenskap­li­ga experiment.

-Oavsett typ av raket vill man dra nytta av farkosternas hela lyftkapacitet. Idag är de mest lastade med driv­medel vid starten från jorden, säger professor Jeffrey Hoffman, Department of Ae­ronau­tics and As­tronautics, MIT.

Källa: MIT

De hade en osund livsstil men fick ändå inte diabetes

Forskare i Lund har i ett stort internationellt projekt identifierat genetiska mutationer som ger ett kraftfullt skydd mot typ 2 diabetes. Det är första gången i diabetessammanhang som en mutation har vi­sat sig vara fördelaktig. Individer med mutationen insjuknar inte trots att de har flera av de klassiska riskfaktorerna, fetma, hög ålder och hälsoskadlig livsstil.

Forskarna identifierade 352 personers som hade typ 2 diabetes trots att risken hos dem på alla sätt borde ha varit låg. De var normalviktiga, relativt unga och hade en sund livsstil. För 406 per­soner var det tvärtom - de var gamla, överviktiga och hade en osund livsstil. Men de hade inte diabetes.

Källa: Lunds universitet

Gusum fortfarande drabbat av gamla PCB-utsläpp

Mer än 40 år efter utsläppen av miljögiftet PCB upphörde kan ämnet fortfarande spåras i blodba­nor­na hos invånare i brukssamhället Gusum. Det visar en studie från forskare vid Linköpings uni­versitet i samarbete med Örebro universitet.

Särskilt höga halter av PCB uppmättes hos dem som hade drabbats av cancer och hjärt-kärlsjuk­dom. Det var samband mellan cancer och konsumtion av lokalt fångad fisk.

Forskarna fann tydliga samband mellan höga halter av PCB i partiklar som transporterar kole­sterol i blodet och förekomst av cancer och  hjärt- och kärlsjukdom. Resultaten har publicerats i tidskrif­ten Environment International.

Källa: Linköpings universitet

Förbättrad sömn med Omega-3

Ett regelbundet tillskott av ome­ga-3 i maten förbättrar sömnen. Det visar en studie från University of Ox­ford. Resultaten publiceras i Journal of Sleep Research. I studien ingick 362 friska skolbarn från Storbritannien. De var sju till nio år gamla, och studerades under 16 veckor. Den ena gruppen fick ett dag­ligt tillskott av  600 mg omega-3 från alger. Den andra gruppen fick placebo i form av näringstillskott av majs och soja­bö­nor. Studien visade att de barn som regelbundet fick omega-3 sov nästan en timme längre varje dygn. De hade dess­ut­om färre vakna episoder under natten jämfört med placebogruppen. Tidigare har forskare konstaterat samband mellan dålig sömn och låga halter av  ome­ga-3 i blodet hos späd­barn, och hos barn och vuxna med beteende -eller inlärningssvårigheter. Den brittiska studien från Oxford är den första som har undersökt eventuella samband mellan sömn och närvaro av långa kedjor av fettsyror i blodet hos friska barn. Källa:  University of Oxford  

Britterna satsar 195 miljoner euro på forskning i Sverige

Storbritannien investerar 195 miljoner euro vid bygget av forskningsanläggningen European Spal­lation Source(ESS) i Lund. Det motsvarar 1,8 miljarder kronor och är 10 procent av totalkostnaden. Att Storbritannien går in som medfinansiär av ESS är viktigt för pro­jek­tet och ses av den svenska regeringen som en stor framgång för Sverige. Den svenska regeringen har fört intensiva förhandlingar med både den brittiska regeringen och brit­tiska forsk­nings­myn­digheter under lång tid. - Britterna har en högt kvalificerad forskning och är en tung vetenskapsnation. De kommer att till­föra mycket kunnande, säger utbildningsminister Jan Björklund. Källa: Rosenbad

Svensk-kinesiskt samarbetsprojekt för luftövervakning i Kina 

Över hundra stora och medelstora städer över hela Kina rankades som svårt drabbade av luftföro­reningar i fjol. Nu ökar ansträngningarna för att vända den trenden, inte minst genom innovationer och affärsmöjligheter.

IVL och kinesiska forskningsinstitutet Chinese Research Academy of Environmental Scien­ce är på väg att etablera ett gemensamt laboratorium för luftövervakning i Kina(se bilden!).

– Det som är mest intressant för Kina just nu är teknik för övervakning av luftföroreningar och åt­gärder. Det behövs också kunskapsutbyte med andra länder och regioner, säger Östen Ekengren, vi­ce vd IVL Svenska Miljöinstitutet.

Källa: IVL

Biologisk dygnsklocka finns i örats hörselsnäcka

 Forskare vid Karolinska Institutet har funnit en biologisk dygnsklocka i örats hörselsnäcka. Denna klocka styr hur hörselskador kan läka ut och öppnar för ett nytt sätt att behandla hörselskador. Se­dan tidigare är det känt att viktiga kroppsfunktioner, som sömn, immunförsvar och hormonnivåer, också styrs av en biologisk dygnsklocka.

– Den här grundläggande upptäckten öppnar upp för ett helt nytt forskningsfält och avslöjar några av de mysterier som ligger bakom okända hörselfunktioner, säger Barbara Canlon, professor i hör­selfysiologi vid Karolinska Institutet.

Källa: KI

Februari 2014   Kroppens egen fettproduktion viktigare än vi trott   Kroppens egen produktion av fleromättade fetter är viktigare än vi tidigare har trott. Det visar en ny studie från Stockholms universitet. Under normala förhållanden klarar vi oss utmärkt utan att tillsät­ta extra omega-3-fettsyror via dieten. – Vi vet ännu inte tillräckligt om vad som händer med kroppens egen fettproduktion när vi tillsätter höga halter omega-3-fettsyror genom kosttillskott. Vi vet inte heller hur viktiga de fettsyror är som vi får i oss via dieten jämfört med de egenproducerade fettsyrorna. Därför rekommenderar jag att man i första hand ser till att få i sig omega-3-fettsyror via maten, säger Anders Jacobsson, professor vid Institutionen för Molekylära vetenskaper, Stockholms universitet. Det finns mycket forskning som visar på att intag av omega-3-fettsyror, däribland DHA, kan ha positiv inverkan på hälsan. Den nya studien visar dock att kroppen själv kan producera de viktiga fleromättade fettsyrorna omega-3 och omega-6. En förutsättning är att vi får i oss alfa-linolensyra och linolsyra, vilket finns i det mesta vi äter såsom mjölk, kött, fisk, frukt och grönsaker. Källa: Stockholms universitet   Rök från stearinljus kan ha positiv effekt på hjärtat Det finns starka kopplingar mellan luftburna partiklar och hjärt- och kärlproblem. Nu visar en av­handling från Lunds tekniska högskola att partiklar från brinnande stearinljus kan vara välgörande för oss. En förutsättning är att ljusen brinner stilla och att de inte innehåller färg- eller doftämnen. -I våra studier hittills har vi sett en positiv effekt på hur hjärtat reglerar sin rytm. Vi har inte hittat något som tyder på att rena och lugnt brinnande stearinljus skulle vara skadliga för hälsan, tvärtom, säger Christina Isaxon, doktorand i ergonomi och aerosolteknologi. Källa: Lunds universitet   Digitala valutor är här för att stanna Diskussionen om digitala valutor(bitcoin) har varit het i medierna den senaste tiden. En av de stora handelsplatser­na för digitala valuta har problem och har dragit ner på handeln. Värdet har sjunkit. Chefen för Nordnet spår valutans snabba undergång och vd:n för Klarna hävdar att digital valuta är en bubbla. På ekobrottsmyndigheten är man orolig för ökad penningtvätt. Samtidigt bygger företaget KnC Miner (enligt TT) en datorhall på 5 500 kvadratmeter i Boden som ska underlätta handeln med digital valuta. Jonathan Fors, doktorand i informationskodning på LiU, tror fortfarande på bitcoin. Han menar att de digitala valutorna inte går att stoppa, även om det finns en del utmaningar. -Största fördelen är att valutan är gränsöverskridande och medger handel över hela världen. De digi­tala valutorna kommer att spridas på samma vis som när internet och e-post kom på bred front. -Bitcoin går inte mot sin undergång, transaktionerna är säkra och risken för bedrägerier är minimal, till skillnad från användningen av kreditkort, konstaterar Jonathan Fors också. Källa: Linköpings universitet   FOI utvecklar teknik för övervakning av kärnvapenprov Mobil utrustning för inspektioner på platser där man misstänker att kärnvapenprov genomförts har utvecklats av FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) på uppdrag av den organisation som överva­kar det globala provstoppsavtalet(CTBTO). CTBTO har 321 mätstationer utplacerade över jorden. På 40 av dessa finns utrustning för mätning av radioaktiva ädelgaser. Mätningen vid hälften av dessa stationer görs med ett mätsystem som har utvecklat på FOI. Systemet kan inte bara spåra xenon i luften utan även hitta mycket små mäng­der av radioaktivt xenon som är kvar i jorden.  Källa: FOI   /Se CTBTO som överva­kar det globala provstoppsavtalet   Med förändrad växtlighet försvann mammutarna Varför dog egentligen mammutarna och tundrans andra stora däggdjur ut för cirka 10 000 år sedan? En omfattande forskningsstudie från Lunds universitet avslöjar nya rön om den vegetation som de stora djuren levde av under förra istiden. Med DNA-teknik har forskarna funnit att den domineran­de växtligheten förändrades från näringsrika örter till näringsfattigare gräs. Källa: Lunds universitet   Motstridiga budskap om silvrets effekter Silver används allt oftare som bakteriedödande medel i kläder och hygienprodukter. Enligt mot­ståndarna ger silver produkter som är skadliga för hälsa, miljö, vatten och avlopp. Förespråkarna lyfter bland annat fram silvrets bakteriebekämpande egenskaper och miljövinster med att tvätta mindre, och mitt i denna svårtolkade situation står konsumenter och beslutsfattare.   Det intressanta är att aktörerna resonerar från två helt olika perspektiv, men utifrån exakt samma värden; produktkvalité, miljö, hälsa och avloppsrening, säger forskaren Rickard Arvidsson. Källa: Chalmers   Rymdstudenter från Luleå i franskt raketprojekt  
Ballonguppskjutning vid Esrange Space Center i Kiruna
Ballonguppskjutning vid Esrange Space Center i Kiruna. Foto/Kinga Albert
Väderballongens färd gick planenligt. På 28 000 meters höjd sprack ballongen och lådan  med mag­netometern som kunde återvända till jordytan. Planen var att ta reda på om mätinstrumentet kan an­vändas för att bestämma riktningen på en rymdfarkost.  I maj väntar nästa steg i projektet. Då ska magnetometern skickas upp med en raket inom ramen för PERSEUS-projektet - ett initiativ av franska rymdstyrelsen. Precis som med väderballongen kom­mer upp­skjutningen ske från Esrange Space center i Kiruna. Källa: Luleå tekniska universitet KTH och Akademiska Hus fördjupar sitt samarbete Det gäller framförallt hållbart byggande och hållbar fastighetsförvaltning inom energi, integrerade processer och byggmaterial. Fastighetsbolaget har fått uppgiften att leda utvecklingen inom håll­barhet bland de statliga bolagen. Det uppdraget är i linje med KTH:s forskningssatsning inom håll­barhet. Ett exempel på samarbeten mellan KTH och Akademiska Hus är studier kring integrerad småskalig energiproduktion. Källa: KTH

Med Oden till Norra ishavet i sommar

Isbrytaren Oden foto Thomas Funck
Isbrytaren Oden ska på en expedition till Norra ishavet i sommar. Foto/Thomas Funck
En internationell forskningsexpedition med isbrytaren Oden kommer att bege sig till Norra ishavet i sommar. Ett 80-tal forskare deltar i ett svensk-ryskt-amerikanskt samarbete för att studera klimat­för­ändringar och hur Arktis bildades. Expeditionen kommer att pågå i närmare 100 dagar. Resan inleds den 3 juli i Tromsø i Norge och går vidare längs med den ryska ishavskusten till Bar­row i Alaska. Rutten tillbaka går över Lomonosovryggen, en undervattensbergskedja i närheten av Nordpolen. Expeditionen beräknas vara åter i Norge i början av oktober. Källa: Stockholms universitet

Januari 2014

Ny EU-lagstiftning hotar epidemiologisk forskning

Det nya förslaget till bindande EU-lagstiftning gällande dataskydd, General Data Protection Regu­lation, hotar de register som ligger till grund för den framgångsrika svenska epidemiologiska forsk­ningen. I ett brev till justitieminister Beatrice Ask uppmanar Vetenskapsakademien regeringen att arbeta aktivt i ministerrådet för att förslaget formuleras om. Källa: KVA Se även artikeln Nya etiska regler hotar registerforskningen Sömn kan skydda hjärnan Studier vid Uppsala universitet visar att man hos friska unga män redan efter en natts sömnbrist kan uppmäta samma förhöjda koncentration av substanser i blodet som efter en akut hjärnskada. Resul­ta­ten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften SLEEP, indikerar att en god natts sömn kan hjäl­pa hjärnan att hålla sig frisk. - Vi fann att en natt med total brist på sömn följdes av förhöjda blodkoncentrationer av NSE och S-100B. Nivåerna av dessa ämnen i blodet stiger vanligtvis efter en akut hjärnskada. Resultaten indi­kerar också att sömnbrist kan öka risken för förlust av nervceller. En alternativ förklaring kan vara att sömnbrist försämrar blod-hjärnbarriärens funktion, förklarar sömnforskaren Christian Be­nedict vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Källa: Uppsala universitet Fossila pigment avslöjar färgen hos utdöda djur Unika fynd av uråldriga färgämnen i fossila skinn från havslevande jättereptiler väcker uppmärk­samhet i forskarvärlden. Pigmenten visar att djuren helt eller delvis var mörkt färgade Något som troligtvis bidrog till effektivare reglering av kroppstemperaturen, kamouflage och UV-skydd. Källa: Lunds universitet Skon som ska rädda brandmannen Med KTH-utvecklad teknik ska fler liv kunna räddas ur bränder. Samtidigt får brandmännen en säkrare arbetssituation. Det är en liten inbyggd dator i brandmannens sko som gör att räddnings­ledaren kan följa brandmännens rörelser vid samordning av insatsen. Det handlar om positione­ringsteknik som klarar extrema miljöer. Källa: KTH Känd sjukdomsgen kopplas nu också till allergi En känd sjukdomsgen (S100A4) som kopplas till cancer, reumatism och neurologiska sjukdomar kan också vara inblandad i uppkomsten av allergier. Det framgår av en studie utförd av en inter­na­tionell forskargrupp ledd från Linköpings universitet. Resultaten publiceras i tidskriften Science Translational Medicine. Källa: Linköpings universitet Långa lastbilar drabbas av färre svåra olyckor Lastbilar med en totallängd mellan 18,76 och 25,25 meter är mer miljövänliga än kortare ”europeis­ka” lastbilar. Nu visar forskning vid Chalmers att de längre fordonen också är minst lika säkra i tra­fi­ken som de kortare. I Sverige pågår försök med långa lastbilar. Tillåten längd på lastbilar i Sverige är max 25,25 meter. I större delen av Europa ligger maxgränsen på 18,75 meter, med några undantag. Källa: Chalmers   December 2013 Svenska forskare står för årets genombrott inom fysik
IceCubeprojektet bild nyhetsnotis
Matthias Danninger, Stockholms universitet, vid en sensorer som ska sänkas ned i isen. Foto/Chad Finley
Genom att installera sensorer djupt nere i Antarktis inlandsis har forskarna kunnat detektera neu­triner som har sitt ursprung utanför vårt solsystem. Neutriner är en mycket speciell sort av elementarpar­tiklar som nästan saknar massa. De varken stoppas eller böjs av när de rör sig genom universum. -Framgångarna med att utveckla och installera instrumenteringen för den extrema miljön bygger på hårt arbete av hundratals medarbetare runt om i världen, säger talespersonen Olga Botner, Uppsala universitet. Källa: Stockholms universitet Okända risker med läkemedelsrester i rötslam I vissa fall bryts läkemedelsrester ner fullständigt till koldioxid och vatten i reningsverken. Men de kan även binda till olika typer av slam som bildas vid reningen. Avloppsslam används ofta som göd­selmedel på åkermark. Eventuella risker relaterade till förekomst av läkemedel i avloppsslam är för­hållandevis okända. -Därför är det av stort intresse att undersöka dessa processer mer ingående. Ett problem är dock att detta innebär mätningar av mycket låga halter, miljondels gram per liter, av läkemedlen och deras nedbrytningsprodukter, säger forskaren Estelle Larsson. Källa: Lunds Universitet Antalet fåglar minskar i fjällen Forskare från Sverige, Finland och Norge har i en gemensam studie analyserat fågelövervaknings­data för åren 2002–2012. Studien visar på en storskalig minskning av fåglar över hela den Skandi­naviska fjällkedjan. Hela 9 av de 14 vanligaste fågelarterna som häckar där har minskat i antal un­der 2000-talet. Ingen av de studerade arterna har ökat i antal. Under den här tidsperioden var somrarna i genomsnitt 1 grad varmare och betydligt blötare jämfört med tidigare årtionden. Orsakerna till minskningarna är inte helt utredda. Men det är troligt att det finns en koppling till ökande temperaturer som beror av ett förändrat klimat. Prognoser för hur fjäll­fåglar kommer att påverkas av ett varmare klimat pekar mot att arternas utbredningsområden i fram­tiden kommer att förflyttas i riktning mot fjälltopparna, vilket bör leda till minskande populationer. Källa: Lunds universitet

Tidiga minnesstörningar vid Parkinsons sjukdom

En betydande andel patienter med Parkinsons sjukdom drabbas av kognitiva nedsättningar som minnes- och uppmärksamhetsproblem redan tidigt i sjukdomsförloppet. Nedsatt kognition är i sin tur kopplat till demensutveckling inom några år, enligt forskaren Magdalena Eriksson Domellöf, som har skrivit en avhandling om detta. Källa: Umeå universitet Detaljerad bild visar mutationer som kan ge cancer Forskare vid Umeå universitet har för första gången lyckats visa hur enzymer (DNA-polymeras ep­silon) bygger upp ny arvsmassa. En detaljerad bild visar bland annat var mutationer, som kan bidra till utveckling av tjocktarmscancer och livmodercancer, leder till förändringar av proteinet. Studien publiceras i tidskriften Nature Structural and Molecular Biology. Källa: Umeå universitet Goda möjligheter för vågkraft i Östersjön Förutsättningarna är goda för vågkraftsutbyggnad i Östersjön. Det visar en nyligen avslutad tvåårig EU-finansierad studie. I samband med studien byggde forskarna en testanläggning för att testa tek­niken under olika isförhållanden i Ålands hav. -Det här har inneburit utmaningar men vi har klarat två säsonger på ett bra sätt. Vår teknik har visat sig vara mycket väl anpassad för vågklimat och djup i Östersjön, säger Erland Strömstedt, forskare på Ångströmlaboratoriet och huvudansvarig för studien. Källa: Uppsala universitet Ögonen hjälper oss att minnas Forskare på Lunds universitet har för första gången lyckats bevisa att våra ögonrörelser spelar en aktiv roll för hur väl vi minns en händelse. -Det är en viktig pusselbit i förståelsen av hur vårt minne fungerar. Det säger minnesforskaren Mi­kael Johansson som tillsammans med kollegan Roger Johansson har publicerat de nya rönen i den vetenskapliga tidsskriften Psychological Science. Källa: Lunds universitet   November 2013 Den gammablixten kullkastade forskarnas modeller I slutet av april i år registrerade astronomerna den starkaste gammablixten någonsin på stjärnhim­len. Under några få sekunder var strålningen så intensiv att satelliten Fermi  inte klarade av att mäta ljuset. Dessutom varade strålningen i över ett dygn istället för några minuter som gammablixtar brukar vara synliga. Det här har forskarna fått svårt att förklara med sina etablerade teoretiska modeller. Nu visar ytter­ligare studier att den här gammablixten troligen inte var unik. Den skedde bara ovanligt nära oss. -Att våra modeller inte fungerade här tyder på att de inte heller stämmer för andra gammablixtar. Vi måste arbeta vidare för att revidera våra teorier, säger Felix Ryde,  ledare för gruppen på KTH som deltar i projektet. Källa: Stockholms universitet Laser kan bli botemedel mot hjärnsjukdomar Forskare på Chalmers tillsammans med polska forskare har upptäckt en metod baserad på lasertek­nik, som kan leda till ny behandling  av sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons och Creutzfeldt-Ja­kobs (galna kosjukan). De har funnit att man med multifotonlaserteknik kan skilja de sjuka protein­aggregaten från de friska proteinerna. Resultaten publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Na­ture Photonics. Källa: Chalmers tekniska högskola
Växtvägg i nytt KTH-projekt. Foto Susanne Kronholm/KTH
Växtvägg i nytt KTH-projekt. Foto Susanne Kronholm KTH
Odla hemma på riktigt i grönt kök Skörda grönsaker och fånga middagsfisken direkt i ditt egna kök. Det kan bli framtiden om forsk­ningen om Det gröna köket vid KTH i Haninge blir verklighet. Det handlar om närodlat på riktigt. – Vi ser en efterfrågan av det klimatsmarta alternativet. Odling i urbana miljöer har ökat i intresse liksom trenden att odla hemma, säger Annika Carlsson Kanyama, docent och projektledare KTH. Källa: KTH Datorsimulering för grönare bilar Med ökade krav på energiförbrukning ser sig bilindustrin om efter nya tekniska lösningar. Minskad vikt på fordonen är en viktig komponent. Kompositer kan minska fordonets vikt med en femtedel. Nu har forskare på Chalmers tekniska hög­skola utvecklat program för datorsimulering som bygger på komplexa beräkningar. Med hjälp av formsprutningsteknik och statistiska metoder kan de följa hur materialen varierar un­der tillverkningsprocessen. Det är kunskaper som kan utnyttjas vid produktutveckling. Källa: Chalmers tekniska högskola Eldprov för Sveriges längsta biltunnel När motorvägsleden Förbifart Stockholm står klar i mitten av 2020-talet, blir den med sina 18 km en av världens längsta biltunnlar i stadsnära miljö. Nyligen fick experter inom tunnelsäkerhet i upp­gift av Trafikverket att ta reda på hur utrymningsvägarna bäst bör utformas så att bilisterna snabbt hittar ut vid exempelvis brand. - Behoven skiljer sig väldigt mycket mellan olika tunnler. Därför måste vi ta fram till den bästa lös­ningen för just den här tunneln, säger Enrico Ronchi, Lunds Tekniska Högskola. Källa: Lunds tekniska högskola Vitt skilda vintervisten för samma fågelart Genom att förse fåglar med en liten ljusregistrerande ryggsäck kan man följa deras geografiska po­sition. Tack vare den tekniken har forskare vid Lunds universitet lyckats avslöja den mindre strand­piparens hittills okända vinterviste. Intressant nog var övervintringsplatserna vitt skilda, geografiskt – allt från från Nigeria till Indien. Källa: Lunds tekniska högskola Snart är 2 miljarder människor äldre IMG_2181År 2050 kommer två miljarder människor att vara 60 år eller äldre. Detta enligt FNs demografiska prognos. Men Sophie Langenskiöld, forskare i hälsoekonomi på Uppsala universitet, ser ändå op­ti­mistiskt på framtiden, trots, som hon menar, en vård som redan kämpar med ansträngda resurser: -Många olyckskorpar bortser från att vi med ökad livslängd även skjuter våra sjuka år framför oss. Faktum är att vårdens kostnader ökar, liksom att äldre konsumerar en oproportionerligt stor del av vårdens resurser. Inom en snar framtid behöver vi bättre metoder att kontrollera utgifterna. Det krä­ver att vi först kartlägger vilka fler faktorer än de rent demografiska som driver utvecklingen. Källa: Uppsala universitet Oktober 2013 Metoder för att spåra allergiska ämnen i kosmetika IMG_2956En forskare på Göteborgs universitet har  skrivit om nya metoder att upptäcka allergiframkallande doftämnen i hudnära produkter. Doftämnen är ofta allergiframkallande. De ingår nästan alltid i kosmetiska och hygieniska produkter. När de kommer i kontakt med luft bildas starkt allergifram­kallande ämnen, främst hydroperoxider. - Hydroperoxider från doftämnena fanns i oljorna redan då de kom från leverantören men halterna ökade när oljorna exponerades för luft. De hade inte något naturligt skydd mot allergiframkallande ämnen, säger forskaren Johanna Rudbäck. Källa: Göteborgs universitet Nanomaterial ska bli säkrare med fluorescens Vetenskapen vet fortfarande ganska lite om hur nanomaterial påverkar människor. Även de som ut­vecklar och testar material i nanometerskala famlar i blindo. Nu hoppas forskare i fasta tillståndets fysik vid Lunds Tekniska Högskola kunna lösa det här problemet med hjälp av fluorescerande nano­trådar. Dessa kan dessutom göra studierna både billigare och lättare att genomföra. Resultaten pub­liceras i senaste numret av Nano Letters. Källa: Lunds universitet Ett varmare Grönland En ny studie visar överraskande detaljer om svängningarna i jordens klimat för mer än 100 000 år sedan och detta kan utnyttjas i dagens modeller av framtidens klimat i en allt varmare värld. Temperaturen på Grönland var cirka åtta grader varmare än idag under den förra värme­perioden Eem för 130 000 till 115 000 år sedan för att sedan gradvis kylas av in i den senaste istiden. Källa: Stockholms Universitet Smutsbrun smog påverkar klimatet mer än koldioxid Smutsbrun smog av luftföroreningar från ofullständig förbränning påverkar klimatet över östra Asi­en mer än utsläpp av koldioxid, och orsakar förtida död av en halv miljon människor, årligen, bara i Kina. Fyra femtedelar av dessa sotpartiklar kommer från fossil förbränning, som exempel hushållens små­skaliga användning av kolbriketter och från trafik. Det framgår av en aktuell artikel i tidskriften Environmental Science and Technology. Resultaten ändrar drastiskt synen på olika källors bidrag. Författarna är Örjan Gustafsson, kollegor vid Stockholms universitet, samt forskare från Kina, USA och Sydkorea. Källa: Stockholms universitet Nyttan framhävs genom tydliga forskarroller Politiker och finansiärer förväntar sig ofta att forskningen ska leda till nya patent, bolag och fler arbetstillfällen, på ett direkt och spårbart sätt. – Men forskare kan vara nyttiga på många olika sätt som inte har med ett direkt kommersiellt värde för en specifik aktör att göra, säger forskaren Eugenia Perez Vico, som vill bredda synen på vad som är nyttig forskning. I sin avhandling identifierar hon sju olika roller där forskaren kan göra nytta; som forskare, lärare, rådgivare, debattör, nätverkare, infrastrukturutvecklare och som entreprenör. De här rollerna kom­pletterar och möjliggör varandra, Källa: Chalmers tekniska högskola Citeringar inget mått på vetenskaplig kvalitet I dagens forskarsamhälle baseras en allt större del av resurstilldelningen på olika former av kvan­titativa prestationsmått. En av de viktigaste indikationerna som används för att mäta forskningens kvalitet är hur ofta den blir citerad. Nu visar en avhandling i vetenskapsteori att det går inte går att sätta likhetstecken mellan antalet citeringar och forskningens kvalitet. -Citeringar är resultatet av vetenskapliga referenser som forskare använder vid författandet av ar­tiklar för att belägga ett påstående genom att hänvisa tillbaks till tidigare forskningsresultat. Men skälen till att referera ett specifikt verk kan variera och det kan basera sig på många olika syften, säger avhandlingens författare, Gustaf Nelhans. Källa: Göteborgs universitet

Uppsalaforskare identifierar cell som orsakar astma

Personer med allergisk astma får svårt att andas när immunförsvarets mastceller akti­veras i lungor­na. Nu har forskare vid Uppsala universitet upptäckt vilka celler det är i blodet som ger upphov till dessa mastceller. Det är kunskaper som kan bidra till utveckling av läkemedel som hindrar mast­cel­ler­na ifrån att ta sig till lungorna. Källa: Uppsala universitet September 2013 Arsenik prövas mot lungcancer Arsenik har gamla anor i läkekonsten, men ersattes under 1900-talet av modernare behandlings­former, som exempelvis cellgifter och antibiotika. Nu har forskare vid Lunds universitet upptäckt att arsenik även är effektivt mot cancercellerna vid aggressiv och svårbehandlad lungcancer. Källa: Lunds universitet Fingertopparnas betydelse för framtidens mobiler Forskare har studerat våra fingrars samspel med omvärlden. De har kommit fram till att vi med våra fingertoppar kan känna av ytstrukturer som är en miljon gånger mindre än våra fingrar. Forsknings­resultatet öppnar för nya möjligheter för bland annat pekskärmar och smarta telefoner. Nästa gene­ra­tion Iphone eller Galaxy kan därmed ges ny funktionalitet. Källa: KTH Upptining av permafrosten hotar klimatet Närmare hälften av allt organiskt kol som finns i marken finns i den arktiska per­mafrosten. Det är dubbelt så mycket som det kol som i dag är bundet som koldioxid i atmosfären. Olika modeller som klimatforskarna har gjort visar att återkopplingseffekten på permafrostkolet av klimatuppvärmning­en skulle leda till en frigörelse av 10-500 miljarder ton kol. Det skulle motsvara en förhöjning av koldioxidhalten i atmosfären på mellan 1-60 procent - om allt kol ombildas till koldioxid. Källa: SU Snabb och billig kvalitetskontroll av grafen En  metod för snabb och billig kvalitetskontroll av grafen som tas fram med hjälp av kiselkarbid har utvecklats av forskare vid Chalmers. ​Det finns flera tillverkningsmetoder för grafen, men kiselkarbidmetoden är den mest lovande när det gäller storskalig produktion av grafen med hög kvalitet. Metoden används idag av ett utveck­lingsbolag i Linköping (Graphensic) och ett amerikanskt företag. Källa: CTH Elektriska vägar kan driva framtidens bilar Fram till nyligen har forskarna främst letat efter lösningar under bilens motorhuv för att skapa för­bättrad bränsleekonomi, Nu har en grupp vid KTH sänkt blicken ytterligare och tittat närmare på vägen under bilarna. Där andra ser vanlig asfalt så ser de ett nätverk för strömförsörjning som gör det möjligt att kontinu­erligt driva elbilar dag ut och dag in utan att behöva ladda fordonens batterier. -Lösningen består bland annat av ett spår i vägbanan och liknar i mångt och mycket hur en leksaks­bilbana fungerar, säger Mats Leksell, forskare, avdelningen för elektrisk energiomvandling, KTH. Källa: KTH Forskare på KTH  lär robotar samarbeta KTH-robotar Det finns så väl robotdammsugare som robotgräsklippare. Men när det kommer till mer komplexa uppdrag som kräver samarbete, ligger dock robotar hjälplöst efter människan. Det är här forskaren Dimos Dimarogonas  arbete kommer in i bilden. Robotarna ska bli bättre på att studera varandras kroppsspråk. Källa: KTH Juni 2013 Chalmers utvecklar mikroskop för mjuka material Forskare på Chalmers ska satsa 33 miljoner kronor för att utveckla ett elektronmikroskop för mjuka mate­rial. An­slaget kommer från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Studier av mjuka material ställer andra krav än dagens elektronmikroskop klarar. Materialen ger låg kontrast, tar lätt skada av själva undersökningen, och innehåller ofta vatten. Några material som det har varit svårt att studera är cellulosa, plast för tillverkning av solceller och filmer runt tabletter som ger kon­trollerad frisättning av läkemedel. Källa: Chalmers Drive C2X-projektet träffas i Göteborg I mitten av juni träffas samlas deltagare i projektet Drive C2X på Lindholmen i Göteborg. Syftet med projek­tet är att skapa en gemensam standard för kommunikation mellan bilar och infrastruktur. Deltagare är stora europeiska fordonstillverkare, underleverantörer, mjukvaruutveckla­re, forsk­nings­institut och väghållare. -Genom att göra det möjligt för fordon att kommunicera med varandra och med trafikmiljön skapar vi fantastiska möjligheter. Körningen kan bli både säkrare och bekvämare. säger John-Fredrik Grön­vall, projektledare på Volvo Cars. Källa: Chalmers Trafikflygare utbildas vid Lunds universitet Det blir Trafikflyghögskolan vid Lunds universitet som tilldelas de återstående 20 studie­platserna för den statligt finansierade trafikflygarutbildningen inom yrkeshögskolan. Utbildningen förläggs till Ljungbyhed. Utbildningen omfattar 2,5 års studier. Den ger en kvali­fi­cerad yrkeshögskoleexamen, och ett MPL-certifikat (Multi-Crew Pilot License). Källa: Lunds universitet Ny metod att framställa DNA i massor Forskare på Karolinska institutet har utvecklat en metod för att tillverka stora mängder korta, en­kel­strängade DNA-molekyler. Med de metoder som hittills har används har det endast  gått att  till­ver­ka små mäng­der av DNA-fragment. Källa: Karolinska institutet Bilindustrin efterfrågar mer forskning Inom bilindustrin efterfrågas allt mer forskning om processer för tillverkning av komponenter med skräddarsydda materialegenskaper. Andra intressanta områden för bilindustrin är ytbeläggningar på verktyg och plåt samt utveckla egenskaper som rör friktion och slitage i verktyg. Källa: LTU Låt soporna bli värme och kyla Forskare på Högskolan i Gävle har i en avhandling visat att det kan innebära stora vinster att ut­nytt­ja kraft­värmeverken i Sverige för att öka produktion av fjärrvärme och fjärrkylsystem men ock­så bio­gas­system. Källa: Högskolan i Gävle Maj 2013 KTH och Vattenfall stärker banden
Peter Gudmundsson rektor KTH
Peter Gudmundsson rektor KTH
KTH och Vattenfall stärker banden genom en avsiktsförklaring om strategisk partnerskap, ett ”Me­morandum of Understanding”. KTH och Vattenfall har redan samarbete inom flera områden. -Nu knyter vi ihop med ett partnerskap på ledningsnivå och inleder en dialog om långsiktiga frågor som berörutbildning och forskning. Jag är övertygad om att detta kommer att vara till stor nytta för både KTH och Vattenfall, säger Peter Gudmundson, rektor KTH. Källa: KTH
KTH levererar till NASA-projekt KTH kommer att leverera instrument till NASA:s mest ambitiösa rymdprojekt inom rymdfysik ge­nom tiderna (Magnetospheric Multi-Scale). Det har en budget på cirka en miljard dollar och omfat­tar fyra satelliter som ska sändas upp i rymden nästa år, hösten 2014.
Källa: KTH Cellulosa kan ge mer biogas
Material rika på cellulosa kan få en stor betydelse för produktion av bränsle i framtiden. Cellulosa­rika material har Sverige gott om men i dagsläget används det inte för biogaspro­duktion.
Material rika på cellulosa finns exempelvis i halm, trä och skogsrester. Dessa material är svårned­brytbara och kräver en förbehandling innan de kan rötas till biogas, säger Anna Teghammar, Chal­mers tekniska högskola.
Anna Teghammar har bland annat tittat på olika förbehandlingsmetoder, och hur man optimalt kan röta dessa rå­varor tillsammans med andra material. Källa: Chalmers Tekniska Högskola
Överskottsvärme är nyckeln biodrivmedel
Nära 70 procent av biomassa kan omvandlas till naturgas. Resten blir överskottsvärme som går till spillo om den inte tillvaratas. "Ska vi börja bygga biogasanläggningar i större skala måste man samtidigt kunna producera el och värme", säger forskaren Stefan Heyne.
Källa: Chalmers Tekniska Högskola  

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Ett digitalt magasin om aktuell forskning