Arktis blir allt varmare. Forskare arbetar för att förstå hur den globala uppvärmningen kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser från tinade permafrost. Ett internationellt forskarteam sammanfattar de nya rönen i tidskriften Nature.
Teamets studier visar att den tinande permafrosten inte kommer orsaka omedelbara klimateffekter. Men forskarna poängterar att betydande mängder växthusgaser väntas frisläppas över kommande årtionden och för en lång tid framöver.
Permafrosten kan liknas vid en stor frys som bevarat material i årtusenden. Den globala uppvärmningen har då samma effekt som att dra ut sladden.
-Det organiska kolet i marken börjar nedbrytas vilket leder till ökad produktion av växthusgaser, säger Gustaf Hugelius, forskare vid institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, och medförfattare till artikeln i Nature.
Forskarnas resultat visar att en del av det frusna kolet väntas tina och sedan successivt frisläppas som koldioxid eller metan. Klimateffekten av detta kommer inte vara omedelbar men väntas vara betydande under det kommande århundradet och kommer fortgå under en mycket lång tid.
Nötkött på matbordet är en av de stora klimatbovarna. Men man måste inte bli vegan för att klara miljömålen. En kost som innehåller proteiner från fågel, är ett smart och billigt sätt att minska vår klimatpåverkan.
Det är slutsatserna i David Bryngelssons doktorsavhandling om markanvändning och klimatförändringar, från den 18 mars vid Chalmers tekniska högskola.
De senaste 20 åren har svenskarna ökat sin nötköttskonsumtion med över 50 procent. Ännu är vi inte ifatt USA men trenden går mot allt allt fler människor äter allt mer nötkött. En trend som går stick i stäv med målet att begränsa temperaturökningen till 2 grader.
– Boskapsuppfödning står redan idag för hela 15 procent av de klimatgaser som vi människor ger upphov till. Den kost vi är vana vid i Sverige och i andra rika länder är helt enkelt inte är förenlig med klimatmålen, säger David Bryngelsson.
Man kan ha etiska invändningar mot kycklingindustrin, menar han, men klimatvinsten med kycklingdiet kvarstår även med mer djurvänliga produktionsmetoder. Tekniska förbättringar i produktionskedjan kan i viss mån minska matsektorns klimatpåverkan men trots det ger nötdjur mest miljöproblem.
Det är svårt att ändra på att nötdjur kräver mycket mat och att de släpper ifrån sig metangas. Dessutom skövlas idag stora arealer skog för att ge plats åt den ökande mängden köttdjur, vilket också drabbar klimatet.
Några bilder från Nationalmuseums utställning på Kulturhuset i Stockholm – Subjektiviteter utvald design – 6 feb-22 mars.
[flagallery gid=6]
Utställningen handlade om högst personliga och subjektiva val och visade ett tvärsnitt av svensk design. Föremålen var utvalda av Nationalmuseum och ett tjugotal svenska formgivare.
I den ryska synen på modern krigföring väger informationskrigföringen tungt. Det moderna, allt digitalare medielandskapet och den snabba utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologierna har skapat en ny spelplan.
– I den ryska doktrinen är informationskrigföringen inte bara de ryska väpnande styrkornas ansvar. Tvärtom så anser ryska militärteoretiker att alla statens resurser ska samordnas för att påverka motståndaren, konstaterar Ulrik Franke, forskare vid FOI och författare till rapporten War by non-military means: Understanding Russian information warfare.
Enlig rysk doktrin och militärteori ska informationskrigföringen pågå kontinuerligt, såväl i fred som i krig. Ett exempel på en fredstida aktivitet är övningsmönstren för ryska militära flygplan. Aggressiv flygning kan sända budskap om rysk styrka, målmedvetenhet och militär förmåga.
– Det är också slående hur politiserad informationskrigföringen blivit. I den ryska militärteoretiska debatten är numera regimens säkerhet det överordnade målet. I demokratier är regeringars popularitetssiffror ingen nationell säkerhetsfråga, men det är precis det vi nu ser hända i Ryssland, säger Ulrik Franke.
Den ryska synen på informationskrigföring påverkas också av uppfattningen att världen är ett nollsummespel, där globalisering anses minska den ryska säkerheten och Ryssland ligger efter västvärlden när det gäller teknologisk utveckling.
Dagens elbilar kan köra begränsade sträckor utan att behöva laddas, i snitt cirka 17 mil. Det har givit upphov till begrepp som räckviddsångest och kan utgöra en käpp i hjulet för elbilarnas framfart.
Det här har uppmärksammats av KTH-forskarna Nicole Kringos och Feng Chen. De arbetar med att lösa de frågor som finns runt hur själva asfalten kan elektrifieras. Det vill säga att se till att elbilar kommer att kunna laddas trådlöst samtidigt som de körs.
– Vår forskning handlar inte om elektriska vägar i form av räls eller spår i vägbanan, utan allt är inbäddat i asfalten, berättar Nicole Kringos, universitetslektor och vetenskaplig ledare för kompetensforskningscentret Road2Science på KTH.
Teknikkomponenterna i sig existerar till största delen redan men det finns en rad mycket intressanta spörsmål som kräver svar. Men vad händer när sensorer är inbakade i vägbanan? Hur stort avstånd får det lov att vara mellan bil och asfalt? Och hur lagar man asfalten när den går sönder om det finns elektronik i den?
-Frågan är om vi komma fram till nya typer av material för så kallade eRoads. Det måste dessutom vara säkert för djur och människor att vistas på vägarna, säger Nicole Kringos.
På bilden ovan syns en av de asfaltbitar med elektrisk ledning i som KTH-forskarna laborerar med. Bild/KTH.
Sverige är ett rymdland att räkna med. Svenska ingenjörer och forskare ligger i framkant på många områden inom rymdverksamheten. I den nya boken ”Svenska rymdäventyr – många fler än du anar” kan du läsa om dem och deras bedrifter.
Till exempel uppfinningen av det första miljövänliga raketbränslet och konstruktionen av sju avancerade satelliter och en svenskbyggd månsond.
På Europas största rymdraket finns vitala svenska delar. Svenska instrument finns på satelliter som ligger i banor runt Mars, Venus och Saturnus – nu också runt en komet. Merkurius och Jupiter står på tur.
Upprinnelsen till boken var avsaknaden av en populärvetenskapligt skriven bok som ger en översikt över vad Sverige faktiskt gör och har gjort i rymden.
”Svenska rymdäventyr” är beställd av Rymdstyrelsen, skriven av journalisten och författaren Börje Lundberg och utgiven av Trafik-Nostalgiska Förlaget.
De 136 000 bilar som varje dag trafikerar Stockholmsområdet skulle kunna ersättas av 9 700 självkörande bilar. Det framgår av ett examensarbete från KTH.
Med hjälp av simuleringar har forskare visat hur förarlösa fordon kan ersätta personbilar. En förarlös bil på 14 vanliga blev resultatet.
– En flotta med förarlösa elbilar kommer att vara en viktig pusselbit i framtidens hållbara transportsystem, säger Pierre-Jean Rigole. som arbetar vid KTH:s centrum för trafikforskning.
Pierre-Jean Rigole beskriver den förarlösa bilen som den ”smarta bilen”, lika revolutionerade som den smarta telefonen. Den kommer att revolutionera bilägandet, leda till smidigare trafik med färre olyckor och frigöra mycket värdefullt utrymme i städerna som idag ockuperas av parkerade bilar
Förutsättningen är dock att resenärer i genomsnitt accepterar 13 procent längre restid och en väntetid på sex minuter innan den självkörande bilen dyker upp utanför porten. En ökad väntetid kan vara acceptabel, åtminstone vintertid, då en hel del bilförare exempelvis slipper skrapa bilrutorna.
– En förutsättning för att ett förarlöst fordon ska skulle kunna ersätta 14 bilar är att människor går med på samåkning. Vi tar bara hänsyn till bilbaserad arbetspendling och inte omflyttningar från kollektivtrafik eller långresor, säger Wilco Burghout, föreståndare på KTH:s centrum för trafikforskning.
Självmordsbombaren i Stockholm, Anders Bering Breiviks bomb i Oslo och bombdåden vid Boston Marathon – i samtliga fall användes hemmagjorda bomber, som blir allt vanligare vid terrorattentat.
I ett nytt projekt fortsätter FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) sin forskning för att förhindra att vanliga produkter kan användas som sprängmedel.
– Genom att förändra kemiska egenskaper i dagligvaror kan vi göra så att de inte längre kan användas som sprängmedel, säger Malin Kölhed, forskningsledare vid FOI.
Processen som används (inhibering) ska förhindra användning av dagligvaror för tillverkning av hemmagjorda bomber. Men utan att metoden påverkar användning av produkterna eller ger andra bieffekter.
– Inhiberingen kan exempelvis aktiveras när man försöker koncentrera upp ett ämne. Det är viktigt att det vi tillsätter inte är farligt för människor och miljön, säger Malin Kölhed.
Syftet med projektet är också att öka kunskapen om garagetillverkning, liksom recept, metoder och instrument.
Kunskaperna ska sedan delas med bland andra polis och lagstiftare så att de ska kunna agera med vetenskapligt verifierade fakta som grund.
– Under projektet kommer vi att testa Breiviks tändkedja och se hur lätt den är att återskapa, Säger Malin Kölhed.
Inom ramen för projektet kommer FOI även att analysera rester från tillverkningen av de hemmagjorda bomber.
– Efter bombdåden i London 2005 hittades många kemiska spår. I vår forskning syftar allt till att göra det svårare för terrorister att lyckas med tillverkningen och detoneringen av sina bomber och att ge polisen större möjligheter att upptäcka misstänkta bombfabriker i tid, säger Malin Kölhed.
Merparten av den importerade frukten anländer till Helsingborgs hamn. Där slängs varje år mängder av söta, brunfläckiga bananer eftersom grossister vet att konsumenter ratar dem.
Nu har några civilingenjörsstudenter i livsmedelsteknik vid Lunds tekniska högskola upptäckt att frukt, med skalet kvar, fungerar utmärkt att malas ner till ett mjöl.
– Det här mjölet är lite sött och aromatiskt och kan ersätta vanligt vetemjöl i bakverk. Det är också glutenfritt, säger studenten Nathalie Knopp.
Utöver inslag av mild banansmak smakar mjölet som en vanlig kladdkaka. Eftersom det är lite sött kan man också ha det som pulver, och strö över en fruktsallad och andra desserter, föreslår studenterna.
Studenterna har också laborerat med andra användsningsområden. De har tillverkat en pasta av mjölet. För att tillverka mjölet har studenterna kokat, torkat och malt bananerna i nämnd ordning.
Det globala forskarnätverket World Values Survey har sedan 1980-talet undersökt människors värderingar i sex omgångar intervjustudier i totalt 100 länder.
Den senaste mätningen avslutades 2014 och resultatet har bland annat redovisats i en kulturkarta där Sverige utmärker sig som extrem. Vad innebär det egentligen?
Kartan redovisar några av de frågor som ställs i den omfattande enkät som används i studien, vilka vägts och omvandlats till två skalor.
En skala som mäter synen på livet från ren överlevnad till självförverkligande, och en skala som går från religiösa värderingar och respekt för auktoriteter till sekulära och rationella värderingar.
Kulturkartan visar vilka länder som värderingsmässigt ligger nära varandra, oberoende av geografin. På så sätt kan man se att Sverige och Japan ligger närmare varandra i vissa avseenden än Sverige och Schweiz.
Sverige hittar man i det högra krysset, där också Norge och Danmark ligger. Det är åt det här hållet de flesta länder har tenderat att röra sig sedan mätningarna började.
Det denna placering säger om svenskarna är bland annat att Gud inte har någon naturlig plats i vår vardag, att vi inte ifrågasätter homosexualitet och abort, och att vi litar på andra.
Samspel mellan biologi och kultur är centralt för den vetenskapliga kunskapen om människan och bör genomsyra såväl biologiska som samhällsvetenskapliga utbildningar, skriver Jonas Olofsson, docent i psykologi, och Johan Örestig, fil. dr. i sociologi, i sin bok.
Med sin bok ”Evolutionsteori och människans natur” vill forskarna bidra till att överbrygga olika kulturer inom forskningen genom att ge naturvetare, samhällsvetare och humanister en gemensam kunskapsbas i evolutionsteori, genetik, neuropsykologi och biologiskt inspirerad samhällsforskning.
Jonas Olofsson och Johan Örestig anser att den svenska universitetsvärlden idag präglas av en hög grad av specialisering, vilket riskerar att slå över i isolationism. Det har gjort att vi halkar efter i förståelsen av hur människans biologi samspelar med hennes sociala, kulturella och psykologiska erfarenheter. Särskilt påtagligt är att det biologiska perspektivet är frånvarande inom svensk humaniora och samhällsvetenskap, skriver de.
Enligt forskarna fortsätter svenska högskoleutbildningar i hög grad att reproducera de ”två kulturer” som beskrevs av C.P. Snow på 1950-talet. Utbildningssystemet producerar därmed biologer, hjärnforskare och psykologer som ofta saknar en god förståelse för sina ämnens historiska utveckling och samhälleliga roll, och dessutom samhällsvetare och humanister med svaga kunskaper om evolutionsteori, genetik och neurovetenskap.
Marknära ozon orsakar stora kostnader i Sverige genom skador på jordbruksgrödor och skog. En studie från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att dessa skador sannolikt kan undvikas om vi minskar utsläppen av växthusgaser.
– Sedan drygt tjugo år tillbaka ser vi en minskning av de högsta ozonhalterna i södra Sverige och norra Europa, sannolikt till följd av framgångsrika utsläppsåtgärder. Däremot har vi tyvärr fått allt högre bakgrundshalter av ozon över hela norra halvklotet, säger Per-Erik Karlsson, forskare IVL Svenska Miljöinstitutet.
Marknära ozon bildas genom reaktioner mellan luftföroreningar som kväveoxider och kolväteföreningar som drivs av energin i solljuset. Trafik- och energisektorn står för stora delar av utsläppen av ozonbildande ämnen. De globala bakgrundshalterna påverkas av ozonbildande utsläpp över hela norra halvklotet.
Det finns inte mycket vi kan göra i Sverige för att påverka dessa halter. Om vi däremot både i Europa och globalt lyckas minska utsläppen av växthusgaser och därigenom också ozonbildande ämnen kraftigt till 2050 kommer vi kunna undvika ozonskador på växtligheten i Sverige till ett värde av i storleksordningen 900 miljoner årligen.
– Det betyder omvänt att marknära ozon kommer fortsätta vara ett allvarligt problem om utsläppen inte minskar, säger Per-Erik Karlsson.
Klimatförändringarna leder till både längre växtsäsong och högre temperaturer. Båda dessa faktorer ökar växternas ozonupptag och därmed skadorna, vilket leder till minskade skördar. Produktionen av ozonkänsliga grödor som vete och potatis har redan minskat på grund av de höga ozonhalterna i Europa.
Utöver skador på växtligheten kan höga halter av marknära ozon påverka människors hälsa och bland annat orsaka andningssvårigheter. Därför mäter IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket ozonhalterna över hela landet timme för timme genom den så kallade Ozonjouren. Om nivåerna överskrider en viss nivå varnas allmänheten via lokalradio och text-tv.
Det var 70 år sedan som koncentrationslägret i Auschwitz i Polen stängdes. Det här var nazisternas största förintelseläger. Hit kom män, kvinnor och barn från hela Europa, främst judar, som gjorde sin sista resa.
Frågan om framtiden för Arktis diskuterades nyligen på Arctic Frontiers i Tromsö. Det är en årlig mötesplats för politiker, forskare och näringsliv.
Isavsmältningen i Arktis går olika snabbt i olika delar av regionen och även bedömningar av risker och lönsamhet skiljer sig mellan de olika aktörerna.
Arktis är rikt på energiresurser och kommer att spela en viktig roll i den globala energiförsörjningen inom överskådlig framtid, enligt många branschanalytiker.
Den globala efterfrågan på energi ökar, samtidigt som världens länder siktar på att minska nivån på koldioxidutsläppen.
En viktig utmaning för mänskligheten är hur energipotentialen i Arktis kan utnyttjas på ett hållbart och säkert sätt, både lokalt och som global resurs.
Fossil bränslen förväntas förbli framträdande energikällor under lång tid framöver medan förnybar energi fortfarande kan beskrivas som ”på uppgång”.
Mycket av klimatförändringen ”öppnar upp Arktis” för företagen, och ses som en grundläggande utmaning för dem att utveckla olje- och gasproduktionen i regionen.
Pågående förändringar och turbulens på den globala geopolitiska scenen kan dessutom påverka Arktis roll som energileverantör.
Den officiella ståndpunkt hos de arktiska kuststaterna är att världen behöver mer energi och att Arktis ses som ett lågkonfliktområde som kan ge energi till världen.
De flesta miljöaktivisterna menar däremot att oljan och gasen i Arktis bör lämnas kvar i marken, både av lokala och globala miljö- och säkerhetsskäl.
Både Ryssland och Norge satsar stora statliga resurser. För Ryssland handlar insatserna om en ekonomisk nödvändighet men för Norge mer av skäl som har med ”Good Governance” att göra.
USA och Kanada låter främst det privata näringslivet ta hand om investeringsbesluten under mindre statlig påverkan, varför utvinning sannolikt kommer i ett senare skede i den regionen.
USA och Kanada har mest oljetillgångar i Arktis medan Ryssland och Norge står för omkring två tredjedelar av den arktiska gasen.
Norge och Ryssland dominerar olja- och gasproduktionen från den arktiska regionen. I väster är Island och Grönland aktiva inom olje- och gasprospektering.
Grönland kan visa sig ha minst lika mycket olja- och gasfyndigheter som länderna i Nordsjöområdet men då huvudsakligen i havet utmed den östra kusten, som inte blir isfritt ännu på ett tag.
Industrimannen och representanten för Det Norske Veritas, Remi Eriksen, gav sin syn på vilken roll som oljan och gasen i Arktis kan komma att spela utifrån en global temperaturökning på 2º C.
– Jag skulle bli förvånad om vi har sett det sista utvecklingsprojektet för utvinning av olja i Barents hav, med eller utan detta klimatperspektiv.
Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) har de globala utsläppen av koldioxid orsakat en temperaturökning i Arktisregionen som är dubbelt så stor som genomsnittet globalt.
Den ökade temperaturen har minskat snötäcket i Arktis. Men samtidigt har mer is observerats i regionen de senaste två åren.
Remi Eriksen konstaterade att den globala användningen av fossila bränslen inte är kompatibel med klimatmålet på 2º C.
– Det behövs nya regler som leder till begränsning av oljeproduktionen – men det är osäkert om dessa skulle implementeras på ett effektivt sätt.
Enligt FN:s klimatpanel krävs det att den globala uppvärmningen begränsas till under 2º C för att undvika allvarlig inverkan på klimatsystemet.
-Då måste omkring en tredjedel av världens oljereserver bli kvar i marken. Från ett miljöperspektiv spelar det ingen roll var de fossila resurserna utvinns, sa Remi Eriksen.
Nu har den ökade oljeproduktionen påverkat situationen för Arktis. Fallande oljepriser har lett till att mer energiresurser står outnyttjade i regionen.
Kenneth Leverbeck 22 januari 2015
Arktiska rådet är ett forum för samarbete
Arktiska rådet bildades 1996 och är ett internationellt forum för samarbete mellan regeringar i arktiska länder och dessutom sex organisationer för ursprungsfolk i den arktiska miljön.
Rådet är engagerat inom miljö och klimat, växt och djurarter, haven, räddningstjänst och havsmiljö, och urbefolkningar.
Medlemsstaterna i rådet är Norge, Danmark, Sverige, Island, Finland, Ryssland, Kanada och USA. Rådet har möte vartannat år med närvaro av ländernas utrikesministrar.
Rådet har sitt ursprung i Arctic Environmental Protection Strategy (AEPS), som signerades av länderna på finskt initiativ 1991.
En granskning från Riksrevisionen visar att UD:s hantering av biståndet inte är öppen och transparent. Det går inte att bedöma om biståndspengarna går till organisationer som är effektiva och uppnår bra resultat.
Riksrevisionen har granskat förutsättningarna för effektivitet i Utrikesdepartementets hantering av det multilaterala utvecklingssamarbetet, det vill säga bistånd till internationella organisationer.
Under 2013 gick 12 miljarder kronor av Sveriges bistånd till internationella organisationer.
Tre centrala delar i biståndskedjan har granskats – hur besluten fattas, dokumenteras och följs upp.
Granskningen visar att det inte går att förstå varför Sverige betalar en viss summa till en organisation.
Besluten saknar ofta information om bakgrund, motiv och förväntade resultat. Inte heller beslutsprocessen är öppen och tydlig. En stor del av pengarna fördelas i en informell process av den politiska ledningen, utan tydlig dokumentation.
Samtidigt är det formella ansvaret delegerat till UD. Detta gör att det blir otydligt vem som ytterst är ansvarig.
Sammantaget försvåras ansvarsutkrävande, kontroll och möjligheterna till insyn, enligt Riksrevisionen.
Dessutom skapas risker i hanteringen när kontrollen och insynen är begränsad. Brister och fel riskerar att inte upptäckas.