Ny forskning tyder inte på några hälsorisker med att använda mobiltelefoner eller trådlösa dator­nätverk. Det framgår av en forskningssammanställning som Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskap­liga råd har gjort.

Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält har granskat nära 200 vetenskapliga studier som publicerats det senaste året. Granskningen publiceras i en ny rapport om det aktuella forskningsläget för elektromagnetiska fält och hälsa.
Sammantaget tyder befintlig forskning på att det inte finns några hälsorisker att använda mobil­telefon. Bland annat cancerstatistik från flera länder styrker detta.
– Det vetenskapliga stödet för att mobiltelefonen skulle orsaka cancer blir allt svagare. Men det är ännu för tidigt att dra några helt säkra slutsatser när det gäller långtidsanvändning av mobiltelefon, det vill säga för den som använt mobiltelefon längre än cirka 15 år samt när det gäller barn, säger Lars Mjönes, sekreterare i det vetenskapliga rådet.

Det finns studier som visar att den elektriska aktiviteten i hjärnan under sömnen kan påverkas av radiovågorna från mobiltelefonen. Effekterna är dock små och påverkar troligen varken beteende eller hälsa.

Precis som det vetenskapliga rådet har konstaterat i tidigare rapporter finns det inga strålskydds­problem för allmänheten när det gäller radiovågor från exempelvis mobilbasstationer, TV- och radiosändare eller trådlösa datornätverk i hem- eller skolmiljö.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

Det i särklass största forsknings- och infrastrukturprojektet som har planerats i Sverige, European Spalla­tion Sour­ce (ESS) i Lund riskerar att läggas på is.

Ett flertal av de deltagande länderna har fortfarande inte skrivit under några bindande avtal om fi­nan­sie­ring av bygget av den omtalade an­lägg­ningen.

Strax före jul skickade Kungliga Vetenskapsakademien ett brev till regeringen , om ESS-projektet. I brevet uttrycker akademien oro för finansieringen.

Lunds universitet spelar en central roll i ESS-projektet men har ännu inte fått några särskilda medel av rege­ringen till projektet och uttrycker oro för sin forskning.

I senaste numret av Universitetsläraren, medlemstidning för Sveriges universitetslärarförbund, kom­menterar Ewa Wiberg, som är prorektor på Lunds uni­ver­sitet:

-Vi kan ju inte bara vara med och finansiera driften av anläggningar som tillsammans kostar mer än två Öresundsbroar, vi måste också ha en möjlighet att forska på dem.

Istället för att under en tioårsperiod bidra med 550 miljoner kronor till ESS kan Lunds universi­tet tvingas betala 282 miljoner kronor redan nu.

Bakgrunden till akademiens och Lunds universitets oro beror bland annat på att den totala fi­nan­si­e­ringen av ESS-projektet ännu inte är säkrad av de medverkande län­derna.

Finansieringsavtalet borde ha skrivits under vid årsskiftet 2013/2014 då skulle bygget av an­lägg­ningen ha kun­nat inle­das till sommaren.

Men av­talet är ännu inte påskrivet av Estland, Frankri­ke, Island, Italien, Lett­land, Litauen, Ne­der­län­de­rna, Norge, Polen, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och Ung­ern.

Det länderna hittills har undertecknat är varken rättsligt eller ekonomiskt bindande avtal, utan en­dast av­siktsförklaringar.
Om dessa länder inte går in som finansiärer, som planerat, har Sverige åtagit sig att täcka upp till 85 pro­cent av totalkostnaderna för projektet. Alternativet är att lägga projektet på is.

ForskarVärlden.se

Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, varnar i en artikel i Nature Climate Change för en amerikansk idé om att ett globalt klimatavtal ska vä­xa fram automatiskt om olika länders handel med utsläppsrätter länkas ihop.

Det är också en för­handlingsposition som USA intar inför FN:s klimatkonferens i Paris 2015. Idén är en farlig förenk­ling, varnar Sterner och hans amerikanska medförfattare.

– Lika lite som människor helt frivilligt betalar skatt, lika lite kommer länder att minska sina kol­dioxidutsläpp om de inte ingår bindande avtal och är förvissade om att andra länder gör likadant, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Tillsammans med de amerikanska forskarna Jessica F. Green vid Case Western Reserve University och Gernot Wagner vid Environmental Defense Fund har Thomas Sterner skrivit artikeln ”A balance of bottom-up and top-down in linking climate policies” som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change den 26 november 2014.

Forskarna kritiserar den idé som framförs av amerikanska statsvetare och ekonomer och som USA bygger sin förhandlingsposition på inför COP21. USA anser att det inte behövs globala avtal och internationell samordning genom FN, utan att det räcker med inofficiell samordning av utsläpps­rättshandel mellan två länder i taget.

-Vi anser detta naivt och förenklat och framför vår kritik för att förhindra att klimatkonferensen i Paris 2015 ska bli ett misslyckande, säger Thomas Sterner.

Källa: Göteborgs universitet (26 nov 2014)

Små barn utsätts för mer bromerade flamskyddsmedel (BFR) i hemmet än sina mammor. Två till tre gånger högre halter av bromerade flam­skydds­medel i småbarn jämfört med deras mammor.

Det visar en avhandling från Stockholms universitet.

BFR som exempelvis polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekaner (HBCD) används i olika konsumentvaror såsom möbler och diverse plastmaterial för att öka brandsäkerhe­ten.

Männi­skor exponeras för dessa kemikalier främst via mat och damm.

För att studera exponeringen för BFR analyserades blodprover från ett antal kvinnor och deras 11-15 månader gamla barn, damm från deltagarnas hem, ett antal representativa matprover samt prover av bröst­mjölk.

Hur mycket dessa barn och kvinnor fick i sig från mat respektive damm uppskattades och jämfördes med koncen­tra­tionerna av BRF som fanns i deras blod.

Halterna av flamskyddsmedel i barnens blod var högre än i mammorna. Även om halterna av BRF var bland de lägsta som fors­karna kän­ner till och inte i närheten av de nivåer som anses farliga.

Damm verkar spela en stor roll för den exponering, speciellt gäller det små barn, men även intaget av bröstmjölk verkar bidra till barnens högre halter i blodet.

-För mammor är ma­ten viktigare än dammet som exponeringsväg för BFR, säger Lena Sahl­ström, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, om sina resultat.

Trots att flera BFR förbjöds för ett tiotal år sedan så finns de fortfarande kvar i gamla flamskyddade produkter i vår omgivning och även i utomhusmiljön. Dessutom har andra bromerade kemikalier, s.k. ”nya BFR”, introducerats på marknaden för att ersätta de som förbjudits.

Källa: Stockholms universitet

Årligen nomineras hundratals kandidater till Nobelpriset för viktiga insatser inom fysik, kemi, fy­si­ologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. Urvalsprocessen är långdragen och hemlig.

Det var tillverkningen av dynamit runt om i världen som lade grund till Alfred Nobels efterlämnade förmögenhet på över 30 miljoner kronor. Avkastningen på kapitalet används till Nobelprisen.

1901 var prissumman 150 782 kronor. Det motsvarar drygt åtta miljoner kronor i 2011 års pen­ning­värde. 1994 låg summan på drygt sju miljoner kronor.

Högst tre pristagare och två skilda vetenskapliga arbeten kan väljas per utmärkelse. Med undantag för fredspriset, som också kan ges till institutioner, kan endast enskilda personer nomineras.

Om fredspriset inte delas ut under ett år, går pengarna istället till de vetenskapliga pristagarna. Detta har hänt 19 gånger.

Valberedningens nomineringsformulär skickas av Nobelkommittén till cirka 3000 individer, vanligt­vis i september året innan priserna delas ut. Dessa individer är ofta akademiker som arbetar inom relevanta område.

Inför fredspriset skickas förfrågningar till regeringar, medlemmar av internationella domstolar, pro­fessorer och rektorer, före detta fredsprismottagare och nuvarande eller tidigare medlemmar av den norska Nobelkommittén.

Tidsfristen för att skicka in nomineringarna är den 31 januari det år som priset ska delas ut. Nobel­kommittén nominerar cirka 300 potentiella pristagare från detta urval men även andra kan väljas.

De nominerade är inte offentligt namngivna eller medvetna om att de är aktuella för pri­set. Alla no­mineringsprotokoll förseglas i 50 år från tilldelningen av priset.

Nobelpriset tilldelas personer som har gjort viktiga insatser eller framsteg inom fysik, kemi, fysio­logi eller medicin, litteratur och fredsarbete.

Indelningen i dessa områden fastställdes av Alfred Nobel i det testamente som han upprättade 1895. Priserna delades ut första gången 1901.

Anledningen till varför Alfred Nobel inte instiftade ett pris i mate­matik har debatterats i olika sam­manhang genom åren.

Det har hävdats att han ville undvika att den svenske matematikern Gösta Mittag-Leffler, skulle få priset. Men det finns inget historiskt stöd för detta.

Troligare är att Alfred Nobel helt enkelt ansåg att matematiken inte var lika viktig för mänsklighe­ten som de fem områden som han valde.

Efter att Riksbankens ekonomipris inrättades har Nobelstiftelsen beslutat att inte acceptera ytterli­gare priser vid framtida utdelningar.

Det faktum att just ekonomisk vetenskap har fått nobelprisliknande status har lett till kritik mot bå­de eko­nomiprisets existens och inriktning. Bland kritikerna märks Peter Nobel, en av Alfred Nobels släk­tingar.

Jakob von Uexkull försökte utan framgång att intressera Nobelstiftelsen för ett nytt pris innan han 1980 inrättade Right Livelihood Award, även kallat det alternativa nobelpriset.

Även Michael Nobel (född Oleinikoff), avlägsen släkting till Alfred Nobel, fick problem med No­bel­stiftelsen när han i september 2007 ville instifta fyra nya ”nobelpris” i alternativ energiteknik.

Nobelstiftelsen samt Nobelfamiljens ordförande betraktade detta som varumärkesintrång och miss­bruk av goodwill, och medarrangörerna till de nya prisen drog sig därför ur.

ForskarVärlden.se

Att bakterier i den egna tarmen påverkar hjärnans utveckling och funktion vet vi sedan tidigare. Nu har forskare från, bland annat KTH, även upptäckt att hjärnan hos mössungar påverkas av mödrarnas bak­terieflora.
– En förståelse kring de här mekanismerna kan ha viktig betydelse för förebyggande arbete och behandling av neurologiska sjukdomar som autism hos människor, säger Hans Hebert, professor i bioteknik vid KTH.

Den så kallade Blod-hjärnbarriären i hjärnan är en central mekanism för hjärnans utveckling och funktion. Den ska fungera som en grindvakt och hindra skadliga ämnen från att passera in i hjärn­vävnaden från blodomloppet.

Därför bör passagen genom barriären vara hårt reglerad. Endast sådana substanser och ämnen som förser hjärnan med energi ska tillåtas passera.

I ett internationellt samarbetsprojekt har forskare kunnat visa att möss som saknar naturlig tarmflora hade högre genomsläpplighet i blod-hjärnbarriären än möss som exponerats för moderns tarmflora under fostertiden.

Forskarna drar därför slutsatsen att musen/moderns tarmbakterier påverkar genomsläppligheten hos avkommans blod-hjärnbarriär.

Den ökade genomsläppligheten bestod hos de bakteriefria mössen även i vuxen ålder och var kopp­lad till en lägre förekomst av de proteiner som bygger upp blod-hjärnbarriären.

Källa: KTH 

Forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet har tillsammans utvecklat en metod för att snabbt identifiera vilka bakterier som orsakar en infektion men också bestämma om de är resis­tenta eller känsliga mot antibiotika.

Antibiotikaresistens är ett växande medicinskt problem som hotar människors hälsa över hela värl­den. Idag dör många människor på grund av infektioner med resistenta bakterier.  

En möjlig lösning på dessa problem är just att utveckla tillförlitliga metoder som snabbt och enkelt kan identifiera bakteriearten och dess resistensmönster och sedan sätta in rätt behand­ling.

De svenska forskarnas metod bygger på en teknik med mycket känslig bakteriespecifik mätning av bakteriernas tillväxt både i frånvaro och närvaro av olika antibiotika.

Tack vare den nya metoden har forskarna kunnat identifiera bakterierna men också deras resis­tens­mönster kor­rekt i alla de kli­niska pro­ver som analyserades.

– Vi hoppas att metoden kommer användas för att snabbt ge korrekt effektiv behandling och minska onödig och ineffektiv användningen av antibiotika, säger professor Mats Nilsson, vid SciLifeLab och Stockholms universitet.

Fynden publiceras nu i tidskriften Journal of Clinical Microbiology. Studien har finansierats av Vin­nova och Vetenskapsrådet.

Källa: Stockholms universitet

Det här är målet med det tvååriga projektet Swedish Academic Collaboration Forum. Sex svenska uni­versitet deltar i projektet som riktas mot fem länder i Asien och Sydamerika.

Den 24 november var pro­jektets officiella start.

Då träffade ambassadörerna från Brasilien, Indone­si­en, Kina, Singapore och Republiken Korea före­trädare för Stockholms universitet, Uppsala univer­sitet, Linköpings universitet, KTH, Chalmers och Lunds universitet under en sammankomst på Spök­slottet i Stockholm.

– Det är av största vikt att flera stora forskningsuniversitet i Sverige har gått samman för att bi­dra till större kunskap internationellt om Sverige som forskningsintensiv nation, säger Astrid Sö­der­bergh Widding, rektor vid Stockholms universitet och värd för lanseringen av projektet på Spök­slot­tet.

Swedish Academic Collaboration Forum har finansiering från STINT (Stiftelsen för internatio­nali­sering av högre utbildning och forskning) och de sex medverkande universiteten.

Med programmet Strategic Grants for Internationalisation vill STINT bidra till förnyelse och ut­veckling av internationaliseringsstrategier på lärosätesnivå.

– Att sex lärosäten har valt att arbeta stra­tegiskt tillsammans utomlands ser vi som ett mycket in­tres­sant och positivt initiativ, säger Andreas Göthenberg, verkställande direktör för STINT.

Våren 2015 ska svenska forskare hålla forskningsseminarier på plats i Brasilien, Indone­sien, Kina, Singapore och Republiken Korea.

Seminarierna fokuserar på gemensamma intresseom­råden såsom hållbarhet, life science och inno­vation och organiseras i samarbete med universitet, myndigheter och andra intressenter i värdlän­derna.

Källa: Stockholms universitet

Det kostar EU flera miljarder kronor om året i förlorad produktivitet och ökade vårdkostnader för att vi utsätts för hormonstörande ämnen. Det visar en rapport från Nordiska kemikaliegruppen.

Rapporten visar på samhällskostnader på grund av de effekter som hormonstörande ämnen har på mäns fort­plantningsförmåga.

Hormonstörande ämnen kan leda till att pojkar föds med missbildade könsorgan, att de kan ha svårt att få barn senare i livet och att de kan utveckla testikelcancer när de blir vuxna.

Bristen på gemensamma regler gör det mycket svårt för medlemsstaterna att fastställa vilka ämnen som ska förbjudas.

Rapporten är skriven av medarbetare och experter på Kemikalieinspektionen i Sverige och syster­myn­digheter i Danmark, Norge och Finland.

Källa: Kemikalieinspektionen

Möjligheten att med hydraulisk spräckning av berggrunden och horisontell borrning tillvarata mer av de fossila energikällorna än som annars varit möjligt, leder till geopolitiska förändringar, enligt en ny studie vid FOI om USA:s energiutvinning.

Den omfattande utvinningen av så kallad shale gas och tight oil i USA har överraskat många och ger flera konsekvenser för internationella förhållan­den, enligt analysen.

– Med nya handelsflöden av olja och gas följer en risk för motsättningar mellan olika aktörer på energimarknaden, mellan exempelvis exportländer som Ryssland samt OPEC-länderna och viktiga importländer och nya exportländer. Detta kan bidra till ökad – men även till ny – säkerhetspolitisk spänning i flera regioner i världen, säger Niklas Rossbach, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI.

Eftersom USA importerar mindre naturgas finns det mer gas tillgängligt på världsmarknaden för gasimporterande länder, exempelvis i Europa. Utvinningen av okonventionell olja i USA har också bidragit till en viss stabilitet på oljemarknaden.

USA exporterar inte råolja men landets drastiskt minskade import har lett till en utbudschock av olja i resten av världen. Och de säkerhetspolitiska följderna av den fortsatta energiutvinningen i USA kommer, enligt studien, att bli ännu fler under åren framöver. Men kommer USA verkligen att kun­na bli energioberoende och vända världen ryggen?

–  Den omfattande nya energiutvinningen riskerar att bidra till att förespråkare för amerikansk iso­lationism vädrar morgonluft i den politiska debatten. Men den nya utvinningens viktigaste effekt är att landets säkerhetspolitiska handlingsfrihet ökar när det amerikanska importberoende av olja min­skar, säger Niklas Rossbach.

Källa: FOI

Ett viktigt genombrott inom hjärnforskningen har lett till att forskarna nu kan sätta kurs mot de för­sta stam­cells­trans­plantationerna hos personer med Parkinsons sjukdom.

I en studie från Lunds universitet presenteras nästa generation av transplanterbara dopamin­hjärn­celler, framtagna från stamceller. Dessa celler bär sam­ma egenskaper som de dopaminneuroner vi hit­tar i den mänskliga hjärnan.

– Studien visar att vi nu kan producera fullt fungerande dopaminceller från stamceller. Dessa celler har samma förmåga som hjärnans normala dopaminceller att skicka utskott som når fram till och integrerar i precis rätt område i hjärnan. Detta har varit vårt mål under en lång tid, och nästa steg är att producera dessa celler i större skala under de säkerhetsföreskrifter som krävs för klinisk app­likation. Vår förhoppning är att de ska vara redo för kliniska studier om cirka tre år, säger Malin Parmar, forskargruppsledare Lunds universitet.

Försöken, som har utförts i råttmodeller av Parkinsons sjukdom, visar hur dopaminceller utvecklade från stamceller (stamcellsderiverade dopaminceller) på alla viktiga punkter imiterar egen­skaperna hos de dopaminceller som går förlorade vid Parkinsons sjukdom.

Det potentiellt obegrän­sade utbudet av transplanterbara celler, framtagna från stamcellslinjer, öpp­nar nu dörren till nya be­hand­lingsmöjligheter för stora grupper parkinsonpatienter. Studien publice­ras nu i tidskriften Cell Stem Cell.

Källa: Lunds universitet