Redaktionens kommentar

obama-poster-of-aktuellt-forskarvarlden

Kommunikologi och pseudovetenskap

Pseudovetenskap är inget nytt fenomen. Den har funnits i alla tider i olika skepnader. Den senaste i raden tycks vara kom­mu­ni­kologi, ett kurskoncept för ledar­skapsutveckling. Vetenskapsradion har studerat fenomenet och intervjuat deltagare. Många är kritiska och menar att innehållet i kurserna är oseriöst. Kurserna beskrivs som en lekstuga och jämförs med en reli­gös sekt, nämligen Scientologikyr­kan. Chefstjänstemän i fackför­bund och kommuner har under senare tid gått igenom kurser i kommu­ni­kologi för många miljon­tals kronor. Mycket av dem medlems- eller skattemedel. Nu menar etablerade forskare som har försökt studera kommunikologin som metod att den inte vilar på vetenskaplig grund, inte minst eftersom arrangörerna vägrar  gå med på en granskning. Pseudovetenskap kan definieras som en lära som hävdar sig vara vetenskaplig men som inte upp­fyl­ler veten­skap­liga kri­terier. Enligt Nationalencyklopedin är pseudovetenskap en mystisk eller spe­kulativ forskning som inte är accep­te­rad av vetenskapssamhället.

Grunden för forskning är skepsis mot såväl egna som andras teorier. Riktig ve­tenskap för­utsätter att forskaren betraktar sina teorier med kritisk blick och utsätter dem för prövningar.

Den som genomfört experiment ska noggrant fundera igenom vilka okont­rollerade källor som kan ha påverkat utfallet och ska dessutom redovisa detta.

Forskaren ska söka efter de sanna svaren, oavsett vad de visar. När slutsatserma redovisas måste lika stor kraft läggas på argument som talar för liksom talar emot. Att undanhålla fakta och enbart lägga fram argument som stödjer de egna slutsatserna är ett ve­ten­skap­ligt brott.

Januari 2016

Kenneth Leverbeck

redaktör ForskarVärlden

En strid mellan integritet och offentlighetsprincip inom EU

En ny dataskyddslag har röstats igenom i EU-parlamentet. Utgångspunkten med förslaget är att stärka inte­gri­teten för människor i EU.

Men förslaget har fastnat i ministerrådet. Både forskare och företag är starkt emot den nya lagen.

Förslaget bygger på att personupp­gif­ter bara ska få användas efter samtycke, eller för klart avgränsade syften.

Men det här är ännu så länge enbart parlamentets ställningstagande. För att det ska bli lag måste förslaget också antas av mi­nisterrådet.

Förslaget till ny dataskyddslag har mött på starkt motstånd från företag som Google, Face­book, Mic­ro­soft och eBay. Men den nya lagen  påverkar också myndighetsutövning, föreningsarbete och inte minst forskning.

Registerforskare använder sig av den in­for­ma­tion som finns samlad i de nationella dataregistren och det här berör den personliga inte­gri­teten.

Tack vare de nationella dataregistren som finns i Sverige har svenska registerforskare haft unika möj­lig­heter jämfört med forskare i många andra länder.

Registerforskning är ett redskap för medicinska forskare att skaffa sig kunskaper som leder till ut­veckling av nya medicinska behandlingsmetoder.

Det handlar om att förbättra möjligheterna att bota allvarliga sjukdomar, som exempelvis olika for­mer av can­cer, hjärt- och kärlsjuk­domar och neurologiska sjukdom.

Nu är EU på väg att föreslå ny gemensamma regler för personskyddet i Europa som kan komma att försämra den framtida registerforsk­ning­en.

Inga svenska EU-leda­möter har hittills röstat emot förslaget. Men sex socialdemokrater har lagt ned sina rös­ter.

De svenska förhandlarna har krävt att lagen utformas som ett direktiv för att säkra att yttrandefrihet och offentlighetsprincip väger tyngre än persondataskydd.

Det här kravet har hittills inte fått gehör inom EU. Parlamentet vill istället ha en förordning med en ge­mensam, bin­dande lag­text som ska gälla i alla medlemsstater.

Fortsättning följer!

Kenneth Leverbeck

augusti 2014

Se också Nya etiska regler hotar registerforskningen!

Frustrationen ökar vid internationella klimatkonferenser

I många länder skapar konflikterna mellan ekonomiska intressen och behoven av globala kli­mat­avtal frustration vid de internationella klimatkonferenserna. Intresset för att skriva under internationella klimatavtal har minskat kraftigt. Sedan 2009 har många länder i Sydamerika, Afrika och Asien lämnat Kyotoprotokollet. Motsättningarna mellan kravet på klimatavtal och behovet av ekonomisk utveckling i många länder har gjort att politikerna tvekar att skriva under avtalet. De senaste bakslagen inom miljösamarbetet globalt visar att det behövs bättre strategier för att ro de internationella klimatavtalen i hamn. När miljö- och klimatfrågor ställs mot nationella ekonomiska intressen saknar forskarna allt för ofta tillräckliga argument för att forskningen ska kunna hävda sig. Det här visar att möjligheterna att skapa en hållbar samhällsutveckling globalt inte enbart handlar om teknik och naturvetenskap utan också om forskning som rör samhällsutveckling generellt. Det behövs fler forskare inom samhällsvetenskap och humaniora som involveras i detta arbete för att vi ska komma vidare med klimatfrågorna. Kenneth Leverbeck Februari 2014 Se artikel Idé om globalt miljöavtal utan FN är naiv Se vidare artikeln Klimatforskningen behöver mer av integration

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Ett digitalt magasin om aktuell forskning