Före industrialiseringen kan klimatet ha varit molnigare än man tidigare trott. Det visar studier gjorda av fors­kare från Stockholms universitet, tillsammans med kolleger från Europa och USA, i två ar­tik­lar som publicerats i Nature.

Nya resultat från CLOUD-experimentet i schweiziska CERN visar att ångor från träd, i från­varo av svavelsyra, producerar stora mängder aero­solpartiklar i atmosfären.

– Tidigare trodde man att svavelsyra – som i stor utsträckning uppkommer genom mänskliga aktiviteter – var nödvändigt för att sätta igång aerosolpartikelbildningen. CLOUD har upptäckt att den ånga som skogar släpper ut som en del i den naturliga aktiviteten också kan orsaka molnbildning, även utan svavelsyra, säger Ilona Riipinen, docent vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet.

IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change, ett samarbete om klimatfrågor mellan FN-organen UNEP och WMO) anser att ökningen i aerosoler och i moln sedan förindustriell tid är den största källan till osäkerhet vid studier av klimatförändringar. CLOUD har utvecklats för förstå hur nya aerosolpartiklar bildas och växer till i atmosfären och deras effekter på moln och klimat.

– De här resultaten är de absolut viktigaste hittills från CLOUD-experimentet i CERN. När bildning och tillväxt av rent biogena aerosolpartiklar inkluderas i klimatmodellerna kommer det att finslipa vår förståelse för hur mänsklig aktivitet påverkar klimatet, säger CLOUD:s talesperson Jasper Kirkby, partikelfysiker vid CERN, Schweiz.

Det vetenskapliga samarbetet omfattar 21 institutioner: Aerodyne Research, California Institute of Technology, Carnegie Mellon University, CERN, Meteorologiska institutet (Finland), Goethe Universitetet Frankfurt am Main, Helsingfors forskningsinstitut för fysik, Karlsruhe Institut für Technologie, Lebedev Physical Institute, Leibnizinstitutet för tropos­färsforskning, Paul Scherrer-institutet, Stockholms universitet, Tofwerk, Universidade Beira Interior, University of Eastern Finland, Helsingfors universitet, Innsbrucks universitet, Leeds universitet, Lissabons universitet, Manchesters universitet och Wiens universitet.

Källa Stockholms universitet

Forskare på Chalmers låter sig inspireras av evolutionens biologiska motsvarigheter i utvecklingen av en förarlös lastbil.

Ola Benderius forskarlag har valt att se det självkörande fordonet som en helt nytt typ av fordon. Ett for­don som mer reagerar som en biologisk varelse, som ett djur, än ett tekniskt system.

– Biologiska system är de bästa autonoma systemen vi känner till. Ett biologiskt system tar in infor­ma­tion från omvärlden via sina sinnen och agerar direkt och säkert, så som en springande antilop i sin hjord, eller en hök som slår sitt byte på marken. Redan innan människan fanns hade naturen en lös­ning, så låt oss lära av den, säger Ola Benderius.

Därigenom arbetar forskarlaget för en revolution inom transportområdet liknande den när hästen ersattes av bilen i början av 1900-talet, menar Ola Benderius.

All information som lastbilen hämtar in från sensorer och kameror görs om till ett format som liknar hur människor och djur tolkar världen via sina sinnen, vilket gör att lastbilen kan anpassa sig till oväntade situationer i sin grunddesign.

Istället för ett enda stort program med dedikerade funktioner för alla tänkbara situationer så arbetar teamet med små och allmänna beteendeblock som ska få lastbilen att agera på olika stimuli, precis som ett djur.

Lastbilen är programmerad att hela tiden hålla alla stimuli inom rimliga nivåer och den kommer till och med att kontinuerligt lära sig att göra detta så effektivt som möjligt.

På det sättet är ramverket väldigt flexibelt och bra på att hantera plötsliga och sedan tidigare okända faror, menar Ola Benderius.

– Vi försöker designa ett system som anpassar sig oavsett vad som händer utan att peka på särskilda situationer, och det är något som till och med de enklaste djuren oftast kan göra bättre än de befintliga fordonslösningarna.

Den första publika demonstrationen sker på en holländsk motorväg den 28 maj. Då deltar lastbilen i en tävling för autonoma fordon, inom ramen för EU-projektet The Grand Cooperative Driving Challenge.

Källa: CTH