2023-12-11

På initiativ av Tysklands standardiseringsorganisation, DIN, har en ny europeisk kommitté för sällsynta jordartsmetaller skapats.

Den ger europeiska experter en plattform för att främja hållbarhet, spårbarhet och återvinning kopplat till standardisering av sällsynta jordartsmetaller. Samtliga röstberättigade länder var överens om att genomföra förslaget.

I november genomförde CEN/TC 472 Rare Earth sitt allra första möte. Kommittén ansvarar för standardisering inom gruvdrift av sällsynta jordartsmetaller, koncentration, extraktion, separation och omvandlingen av användbara material inklusive oxider, salter, metaller, legeringar, etcetera – samtliga är viktiga komponenter i tillverknings- och produktionsprocessen.

Arbetet leds av DIN och ordförande är Dr. Michael Haschke, med mer än 25 års erfarenhet inom området.

Förutom testmetoder och terminologi kommer aspekter som hållbarhet, spårbarhet och återvinning att behandlas. Den europeiska kommittén kommer även att följa aktiviteterna inom den globala motsvarigheten, ISO/TC 298 ”Rare Earth”, som drivs av Kina.

Sällsynta jordartsmetaller är ett viktigt område för Sverige, inte minst sedan man upptäckt att Europas största fyndighet finns i Kiruna.

-Jag vill uppmana svenska experter att gå med i SIS kommitté för Innovationskritiska metaller och mineraler, för att därigenom ha möjligheten att följa och påverka utformningen av internationella standarder inom området, säger Farnia Wuolo, projektledare på SIS.

Källa: SIS, Svenska Institutet för standarder

Svenska institutets undersökning av Sverigebilden i Mellanöstern, Nordafrika och Asien visar att koranbränningar och felaktiga budskap om att den svenska staten kidnappar muslimska barn har bidragit till en försämrad bild av Sverige.

Dock har fler fortsatt en positiv uppfattning om Sverige än en negativ. Hög livskvalitet och engagemang i miljöfrågor anses vara landets främsta styrkor.

Svenska institutet har undersökt hur Sverige uppfattas av allmänheten i ett antal länder i Mellanöstern och Asien mot bakgrund av det senaste årets händelser med bland annat koranbränningar och informationspåverkanskampanjen mot svensk socialtjänst.

Studien bygger på svar från 9 000 respondenter i Saudiarabien, Egypten, Marocko, Iran, Irak, Turkiet, Indien, Indonesien och Pakistan och genomfördes i oktober och november 2023.

– Studien visar att koranbränningarna och felaktiga budskap om att den svenska staten kidnappar muslimska barn har bidragit till en försämrad Sverigebild, och att bilden framför allt försämrats i Saudiarabien, Marocko och Pakistan.

-Det är allvarligt. Samtidigt är det glädjande att se att majoriteten fortsatt har en positiv bild av vårt land. Det behöver vi förvalta – genom fler samarbeten och utbyten samt ökad handel, säger Madeleine Sjöstedt, generaldirektör på Svenska institutet.

Undersökningen visar att:

Uppfattningen om Sverige är övervägande positiv

I samtliga nio länder har fler en positiv än en negativ uppfattning om Sverige. Mest positiv uppfattning finns i Egypten, Indien och Indonesien.

Hög livskvalitet och starkt engagemang i miljöfrågor anses vara Sveriges främsta styrkor. Sverige förknippas med ord som säkert, vackert, stabilt och modernt och anses särskilt attraktivt som turistdestination.

Var femte person i Saudiarabien och Iran är negativt inställd till Sverige

Andelen negativa till Sverige i Saudiarabien, Iran, Irak, Turkiet, Pakistan och Marocko är högre än den i de flesta andra länder som SI undersökt. Den främsta förklaringen till den negativa bilden är inställningen till väst och till liberala sekulära värderingar.

Bilden av Sverige har påverkats av koranbränningar och LVU-kampanjen

Var fjärde person som läst om koranbränningar eller kidnappning av barn har en negativ bild av Sverige. ​Nästan hälften av de som anger att de har fått en försämrad bild av Sverige uppger intolerans, särskilt mot muslimer och islam, som orsak.

Erfarenhet av Sverige ger en mer positiv bild

Tre av fyra som läst om koranbränningar och LVU-kampanjen har inte fått en försämrad bild av Sverige, och har inte heller en negativ bild av Sverige. De som tagit del av en negativ nyhetsrapportering, alternativt felaktiga påståenden om Sverige, men trots det förblir positiv eller neutral till Sverige har ofta egna erfarenheter av Sverige eller en individualistisk världsbild.

Under våren 2024 kompletteras undersökningen med en studie av mediebilden samt intervjuer med näringslivsaktörer i ett urval av länderna.

Källa: Svenska Institutet

Geoengineering är ett samlingsnamn för tekniker att storskaligt manipulera klimatet för att få ned jordens medeltemperatur. Dessa idéer debatteras nu allt mer flitigt.

Ett förslag är att sprida sulfatpartiklar i stratosfären för att hindra solinstrålning. Är det här ett seriöst alternativ eller är blotta tanken farlig?

I debatten kan man förenklat säga att det finns två läger. Å ena sidan de som tycker att idéerna bör utforskas även om tekniken bara ska ses som en sista utväg. Å andra sidan de som menar att blotta tanken kan ta kål på drivkrafterna att få ned koldioxidutsläppen och att vi därmed låser fast oss vid en osäker teknik och fortsatt fossilförbränning.

Orri Stefánsson, filosof och beslutsteoretiker, vid Institutet för framtidsstudier och forskare inom geoengineering, får frågan om han anser att beskrivningen ovan är korrekt:

-Ja! En del påpekar att en minskning av utsläpp innebär kostnader, och att ett alternativ som betyder att vi inte behöver minska utsläppen lika mycket kommer att göra att vi blir mindre villiga att acceptera dessa kostnader. Andra menar att politiker och oljeindustrin förvisso kan använda geoengineering som ursäkt att inte behöva göra mer för att få ned utsläppen, men att vi ändå måste börja tänka på denna nödåtgärd. Detta eftersom det finns risk att stater beslutar sig för att testa tekniken, även om vi i till exempel Sverige tycker att det är en dålig idé.

Orri Stefánsson anser inte att det finns starka skäl att förhindra forskning i frågan. Idén finns redan i allmänhetens medvetande och man kan inte bara hoppas att den glöms bort. Dessutom kan tekniken komma att bli nödvändig om vi inte får ned utsläppen tillräckligt fort.

Mer forskning behöver heller inte betyda att geoengineering kommer närmare ett förverkligande, enligt Orri Stefansson. Forskarna kan komma fram till att de negativa effekterna är för stora. Inte bara utifrån naturvetenskapliga perspektiv, utan för att det helt enkelt skulle vara ett omöjligt projekt för världssamfundet att styra på ett effektivt sätt.

Orri Stefánsson pekar på att intresset för geoengineering ökat i forskarvärlden. Det började för cirka 15 år sedan men senaste fem åren har det tagit fart ännu mer. Delvis handlar det om en oro att vi inte kommer att hinna minska utsläppen tillräckligt.

Fler människor inser att vi går mot en riskabel möjligtvis katastrofal situation. Dessutom finns i dag datasimuleringar och forskning från vulkanutbrott som visar att det faktiskt skulle gå att få ned medeltemperaturen relativt fort med den här tekniken. En kombination av ökad oro och mer kunskap om geoengineering har gjort att intresset ökat. Det är inte osannolikt att någon stat ger sig på geoingeeering.

-Om utsläppen inte minskar rejält de kommande åren och fler och fler områden drabbas av klimatförändringar är det inte osannolikt att någon stat eller grupp av stater känner sig tillräckligt desperata för att försöka, säger Orri Stefansson.

Ett skäl är att effekten av att pumpa ut sulfatpartiklar i stratosfären skulle vara snabb. Om vi lyckas minska koldioxidutsläppen skulle effekten dröja årtionden men enligt vissa modeller kan geoengineering sänka medeltemperaturen på bara några månader. Det gör det till en politiskt frestande idé. Jämfört med bedömda kostnader av att minska koldioxidutsläpp är det dessutom billigt.

Det som å andra sidan talar emot är att vi inte riktigt har tekniken ännu. Teoretiskt skulle partiklar kunna släppas ut från flygplan, men dessa flygplan finns inte ännu. De flesta företag som kan tillverka dem har kopplingar till USA, Kina eller Ryssland och producerar mycket till ländernas respektive försvarsindustrier. Så om Kina, Ryssland eller USA inte vill genomföra geoengineering kan de pressa företagen att inte producera flygplanen även om andra stater skulle vilja köpa dem. Det kan bromsa processen. En annan sak som talar emot är de stora riskerna kopplade till tekniken och att vi inte alls kan förutse vad som kommer att hända.

På frågan om geoengineering genomförs, går det att göra ogjort, svarar Orri Stefansson:

-Det är antagligen svårt att göra det här ogjort på ett säkert sätt. Om vi slutar pumpa ut partiklar i stratosfären samtidigt som vi har ökat våra utsläpp, kommer medeltemperaturen att öka igen väldigt snabbt, vilket är mycket värre än om den ökar långsamt eftersom varken samhällen eller ekosystem hinner anpassa sig.

-Det finns överenskommelser inom FN om ett moratorium när det gäller användning och storskaliga experiment. Det kan också finnas överenskommelser mellan stater. Men inga bindande avtal. I dag är de flesta stater inte tillräckligt drabbade av klimatkrisen för att göra något så extremt riskabelt. Men man kan tänka sig stater som snart kommer att drabbas hårt av klimatkatastrofer som då anser att det är värt risken. Då tror jag inte att det finns något som bokstavligen kan hindra dem, säger Orri Stefansson.

Källa: Institutet för framtidsstudier 14 september 2023

2023-11-30

Vinterbadare på västkusten varnas för det trassliga havssnöret och i Norge har det orsakat stora problem i laxodlingar. Det upp till 30 meter långa, brännande nässeldjuret har väckt uppmärksamhet sedan det plötsligt dykt upp i stort antal.

Arten trassligt havssnöre (Apolemia uvaria) har beskrivits som en lång självlysande fjäderboa, och den kan brännas ordentligt om man inte är försiktig. Det fick Christin Appelqvist, marinbiolog vid Göteborgs universitet, själv erfara då hon stötte på den vid en brygga i norra Bohuslän.

– Det var lite värre än en brännmanet och smärtan satt i under något dygn. Men den är egentligen inte farlig för människor, däremot för fiskar. De får brännskador som kan bli infekterade och så dör de. Eller så ”kleggar” havssnöret igen gälarna så att fisken inte kan ta upp syre. I förra veckan fick tusentals laxar sätta livet till efter att arten kommit in i fiskodlingar i Nordnorge, berättar hon.

Arten är inhemsk men verkar ha ökat längs norska atlantkusten under de senaste åren. Den tillhör en grupp som heter sifonoforer, eller rörmanet på svenska. Djuret består av många genetiskt identiska individer som bildar en koloni där delar av kolonin simmar, andra plockar upp mat, och ytterligare andra producerar könsceller. Havssnöret växer genom att bilda fler individer i samma kedja, och kan när som helst knoppa av sig och bilda nya kolonier. Dessutom har de en förmåga att sända ut ljus, precis som mareld.

Sedan förra veckan har Christin Appelqvist fått in många rapporter om fynd längs Bohuskusten, och vad det beror på vet hon inte. Det finns väldigt lite kunskap om arten och det saknas vetenskapliga data som kan ge svar på varför den verkar ha blivit vanligare.

– Klimatförändringarna skulle kunna vara en bidragande orsak. Många forskare anser att de här ”gelédjuren” är vinnarna i ett surare hav och att det är sjöpungar och maneter som tar över. Eftersom de inte har något kalkskelett missgynnas de inte av ett lågt PH-värde. Det skulle också kunna hänga ihop med fisket och att det finns mindre fisk som äter plankton och konkurrerar om födan. Men det är förstås spekulationer, säger Christin Appelqvist.

Källa: Havet.nu