





Oro kring globalt avtal mot plastföroreningar
Den 13 till 19 november möts världens länder i Nairobi för den tredje förhandlingsrundan av fem för att få till ett globalt avtal mot plastföroreningar. En risk är att avtalet kommer att urvattnas av länder som inte är villiga att ta tag i grundproblemet: den ökande plastproduktionen. Det menar Lundaforskare som har följt de pågående förhandlingarna på nära håll.
Processen bakom hjärnans arbetsminne avslöjad
Nya insikter från hjärnforskningen om arbetsminnet kan leda till utvecklingen av artificiell intelligens med en kognitiv förmåga som liknar människans.
Forskare från Massachusetts Institute of Technology, Karolinska Institutet och KTH har lyckats visa hur våra hjärnor organiserar och hanterar uppgifter mycket mer effektivt än vad man först trodde.
Många former av motstånd globalt mot klimatanpassning

Många människor gör motstånd mot åtgärder som ska skydda dem mot klimatrisker? Det visar en studie från Lunds universitet som har kartlagt var, och i vilka sammanhang, olika grupper motsätter sig klimatanpassningar.
Samma utmaningar och möjligheter i elsystemet – med eller utan kärnkraft
Dagens energidebatt är polariserad. Vindkraft ställs mot kärnkraft, uttryck som planerbar ställs mot icke planerbar energi. Det menar forskare på Chalmers.
I en nyligen publicerad forskningsrapport visar de att en ökad elektrifiering i samhället går att klara med en stor andel vind- och solkraft. Om systemet kombineras med åtgärder för flexibilitet. Den behövs både med och utan kärnkraft.
Nya Zeeland och maorikulturen
Foto/Kenneth Leverbeck
Epigenetiken innebär en holistisk syn på forskning
Ett stort steg på väg mot fusionskraft
Efter tjugo års forskning har europeiska fusionsforskare tagit ett stort steg mot fusionsteknik som en ren och utsläppsfri energikälla för framtiden. Vid en temperatur på över 100 miljoner grader har forskarna vid fusionsanläggningen JET i England uppnått ett rekord för att producera fusionsenergi.
Risk för licensjakt igen på fridlysta lodjur
Teleskopet i La Silla spanar efter asteroider
Hydrogel kan avlägsna tungmetaller i vatten
Forskare har utvecklat en hydrogel som kan avlägsna tungmetaller, färgämnen och andra föroreningar från vatten. Det är en gelé baserad på växtcellulosa spetsad med små bitar av kol.
I en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Sustainable Materials and Technologies rapporterar forskare från avdelningen för Polymerteknologi vid KTH och Politecnico di Torino, Italien, om den nya tekniken.
Replikationsproblem ökar inom forskning
Under senare år har forskare inom den akademiska världen upptäckt allt fler vetenskapliga studier som inte går att upprepa eller att upprepningarna inte ger samma resultat.
Våldsbejakande extremisters självbild granskas
Genom att förstå våldsbejakande extremisters självbild och världsbild kan deras handlingar förutsägas, Detta enligt en FOI-rapport om social identitetsteori.
– I en konfliktsituation blir dynamiken oerhört viktig. Den gör det lättare att förstå vad som skapar terror och terrorister, säger Anders Strindberg, forskare på FOI, och författare till rapporten.
De stora vapenföretagen allt mer spridda globalt
De största vapenföretagen har numera stor geografisk spridning, dvs de är etablerade internationellt. Detta enligt en rapport från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI).

Foto/RIAT 2018.
En forntida krigsskådeplats på Öland
Sandby borg är en enslig plats som ligger nära strandkanten på sydöstra Öland. Här levde och verkade människor för 1500 år sedan i en bygemenskap. Det var innan de gick en ond bråd död till mötes. Platsen har dragit till sig stor internationell uppmärksamhet under senare år.
Transhumanismen och framtidens människa

Det här är symbolen för transhumanismens rörelse. Transhumanism är en internationell intellektuell och kulturell rörelse som förespråkar utökad teknikanvändning för att förbättra och utöka människans mentala och fysiska egenskaper.
Galaxer utan mörk materia förvånar astronomer

Attribution är ett viktigt försvarsbegrepp

Nya uppgifter om Estoniakatastrofen samlar kritiker
Nyligen upptäckte och filmade en grupp dykare ett hål i Estonias skrov. Kritik kommer nu också från överlevande, marina experter och allmänhet, mot haverikommissionens slutsatser om vad som hände när Estonia sjönk.
Spårväg Lund C – ESS

Ny genteknik ska inte användas för att skapa graviditet
Mänskliga embryon vars arvsmassa ändras med hjälp av genommodifiering ska inte användas för att skapa en graviditet i dagsläget. Det slår den nya internationella kommission som tar fram riktlinjer för en eventuell framtida klinisk användning av den nya gentekniken fast i en första rapport.
Kommissionen är ett gemensamt initiativ från vetenskaps- och medicinska akademier runt om i världen och går under namnet International Commission on the Clinical Use of Human Germline Genome Editing.
Källa: Kungliga Vetenskapsakademien 3 sept 2020
Lundaforskare utvecklar metod för att förutspå skadliga solstormar

Den magnetiska energin som frigörs vid solstormar har potential att slå ut elnät, internet och flygtrafik. Men nu har forskare utvecklat en metod som kan hjälpa till att förutspå rymdväder. Upptäckten kan på sikt göra oss bättre förberedda på att skydda sårbara samhällsfunktioner.
En ambitiös klimatpolitik är samhällsekonomiskt lönsam
En ekonomiskt optimal klimatpolitik ligger i linje med Parisavtalets tvågradersmål. Det visar en ny studie från bland andra forskare på Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. De har uppdaterat ekonomipristagaren William Nordhaus analyser av kostnaderna och nyttan med klimatåtgärder.
Forskare tar fram modell för virusspridning
Forskare vid Uppsala universitet arbetar på en modell över hur spridningen av det nya coronaviruset kan komma att se ut i Sverige. Modellen ska visa vilken effekt olika nivåer av åtgärder har på spridningen.
Svensk vargpolitik är ett skämt
Faktum är att Sverige intar en bottenplacering bland de 26 europeiska länder som har varg, både vad gäller antal vargar generellt , antalet vargar i relation till landets yta och vad gäller befolkningstäthet.

Så bekämpar EU klimatförändringarna
Sommarhetta och torka under tolv århundraden i Europa
Genom historien har södra Europa tenderat att bli torrare och norra Europa fuktigare under varmare klimatperioder. Samtidigt faller de nutida trenderna i sommartorka hittills inte utanför ramen för de senaste tolv århundradenas naturliga variationer. Det visar en artikel publicerad av en internationell forskargrupp.