Riksrevisionen granskar tillsynen av spelmarknaden

Publicerad: 2023-11-2

Riksrevisionen genomför just nu en granskning av Spelinspektionen. Riksrevisionen ska granska om Spelinspektionens tillsyn över spelmarknaden är effektiv. Resultaten ska presenteras i september 2024.

Riksrevisionen skriver att Spelinspektionens tillsyn är avgörande för att målet med omregleringen av spelmarknaden från 2019 ska uppnås. Spelmyndighetens förutsättningar att bedriva tillsyn har förändrats i och med omregleringen.

Spel om pengar omsätter stora summor och kan skapa stora ekonomiska överskott. Statens samlade intäkter för spel (spelskatt, utdelning från Svenska Spel och bolagsskatt för spelföretag) ligger runt 6 miljarder kronor per år. Samtidigt beräknas samhällets kostnader för spelproblem kommer att uppgå till 9 miljarder kronor.

” en sund och säker spelmarknad under offentlig kontroll”

Målet för den svenska spelpolitiken är ”… en sund och säker spelmarknad under offentlig kontroll, som värnar intäkterna till det allmänna och som ger goda förutsättningar för allmännyttig ideell verksamhet att erhålla finansiering genom intäkter från spel.

De negativa konsekvenserna av spelande ska minskas och det ska råda hög säkerhet i spelen. Spel om pengar ska omfattas av ett starkt konsumentskydd och inte kunna missbrukas för kriminell verksamhet”.

Krav på licens för alla 2019

Den svenska spelmarknaden omreglerades 2019, då det infördes krav på licens för alla som agerar på den svenska spelmarknaden. Syftet var bland annat att återta kontrollen över spelmarknaden, öka kanaliseringen (det vill säga andelen spelande hos spelföretag med svensk licens) och skydda svenska konsumenter.

Förväntningarna på Spelinspektionens tillsyn är stora i det nya, omreglerade systemet, skriver Riksrevisionen. Samtidigt har myndighetens förutsättningar att bedriva tillsyn förändrats.

Över 600 licens- och tillståndshavare

Innan omregleringen stod Svenska Spel, ATG och de 4 största rikslotterierna för över 95 procent av omsättningen på den reglerade marknaden. Efter omregleringen har ett stort antal nya aktörer tillkommit, och Spelinspektionen har idag tillsynsansvar över ungefär 600 licens- och tillståndshavare. Att lagstiftningen till stor del är ny innebär också att det saknas praxis.

Mer information om granskningen finns på riksrevisionen.se

Se vidare om den svenska spelmarknadens historia sedan 1980-talet.

Källa: Riksrevisionen.se

Gröna städer fångar inte bara kol – utan minskar också kolhalterna

Dussintals europeiska städer kan nå netto noll koldioxidutsläpp under de kommande 10 åren genom att införliva naturen i sin infrastruktur, enligt en ny studie från bland annat KTH.

Studien har precis publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change och visar hur städer kan orkestrera ett brett utbud av gröna lösningar som parker, gatuplanering och takträdgårdar för att inte bara fånga upp koldioxidutsläpp, utan också hjälpa till att minska det.

Studien har genomförts av forskare från Sverige, USA och Kina. Den rekommenderar de mest effektiva metoderna för naturlig kolbindning i 54 städer i EU, och visar hur en blandning av dessa steg tillsamman med andra klimatåtgärder kan göra det möjligt för städer att nå netto noll koldioxid och faktiskt minska utsläppen med i genomsnitt 17,4 procent.

Se Contribution of prioritized urban nature-based solutions allocation to carbon neutrality”, Nature Climate Change, DOI: 10.1038/s41558-023-01737-x

Källa: KTH 13 nov 2023

A particle that’s its own antiparticle

In a discovery that concludes an 80-year quest, Stanford and University of California researchers found evidence of particles that are their own antiparticles. These ’Majorana fermions’  could one day help make quantum computers more robust.

In 1928, physicist Paul Dirac made the stunning prediction that every fundamental particle in the universe has an antiparticle – its identical twin but with opposite charge. When particle and antiparticle met they would be annihilated, releasing a poof of energy. Sure enough, a few years later the first antimatter particle – the electron’s opposite, the positron – was discovered, and antimatter quickly became part of popular culture.

But in 1937, another brilliant physicist, Ettore Majorana, introduced a new twist: He predicted that in the class of particles known as fermions, which includes the proton, neutron, electron, neutrino and quark, there should be particles that are their own antiparticles.

Now a team including Stanford scientists says it has found the first firm evidence of such a Majorana fermion. It was discovered in a series of lab experiments on exotic materials at the University of California in collaboration with Stanford University. The team was led by UC-Irvine Associate Professor Jing Xia and UCLA Professor Kang Wang, and followed a plan proposed by Shoucheng Zhang, professor of physics at Stanford, and colleagues. The team reported the results July 20 in Science.

“Our team predicted exactly where to find the Majorana fermion and what to look for as its ‘smoking gun’ experimental signature,” said Zhang, a theoretical physicist and one of the senior authors of the research paper. “This discovery concludes one of the most intensive searches in fundamental physics, which spanned exactly 80 years.”

Källa: Stanford

Oro kring globalt avtal mot plastföroreningar

Den 13 till 19 november möts världens länder i Nairobi för den tredje förhandlingsrundan av fem för att få till ett globalt avtal mot plastföroreningar.

En risk är att avtalet kommer att urvattnas av länder som inte är villiga att ta tag i grundproblemet: den ökande plastproduktionen. Det menar Lundaforskare som har följt de pågående förhandlingarna på nära håll.

Varje år hamnar 5–13 miljoner ton plastavfall i haven. Utan effektiva åtgärder förväntas utsläppen i haven tredubblas till 2040. 

Under mötet ska länderna diskutera vad avtalet konkret ska innehålla, baserat på det utkast som har cirkulerats innan mötet, det så kallade zero draft.

Här finns det en oro för att vissa länder åter ska vilja öppna upp diskussioner om formalia och beslutsprocessen för själva avtalet, något som höll på att omkullkasta det senaste mötet i Paris i våras, säger Fredric Bauer, biträdande universitetslektor vid Miljö- och energisystem vid Lunds universitet.

Källa: Lunds universitet

Bagamoyo var centrum för slavhandel

Bagamoyo var till en början en relativt obetydlig fiske- och handelsplats. Men under 1800-talet utvecklades den till att bli en av de viktigaste handelsplatserna längs Östafrikas kust.

Platsens historia påverkades mycket av persisk och arabisk handel, som hade pågått under mer än tusen år, fram till och med 1800-talet. Ön Zanzibar som ligger cirka fyra mil utanför kusten, var en del av denna utveckling. 1698 koloniserades ön av sultanen av Oman.

Den arbetskraft som krävdes på platsen blev grund till en av Afrikas största slavmarknader, med bas i Bagamoyo. De flesta slavarna kom från det afrikanska fastlandet.

Bagamoyo fungerade som slutstationen för slavrutten från Ujiji vid Tanganyikasjöns strand och till Bagamoyo vid Indiska oceanen. Det innebar en vandring för slavarna på över 1200 km. Från Bagamoyo skeppades slavarna sedan vidare till Zanzibars slavmarknad.

1870 sålde den andra sultanen av Zanzibar, Sayyid Bargash ibn Said, området, den nuvarande Tanzanias kust till Tyskland.

Mellan åren 1886 och 1891 var Bagamoyo Tyska Östafrikas huvudstad. Men 1891 blev den då lilla staden Dar es Salaam, som hade en ordentlig djuphamn, huvudstad. Trots bytet av huvudstad fortsatte Tyskland under en period att bygga en hel del hus i Bagamoyo, några finns ännu kvar.

Bagamoyo minskade i betydelse när även handeln flyttade till Dar es Salaam som då också hade fått järnvägsförbindelse med inlandet, en förbindelse som ersatte de gamla handelsvägarna.