80 år sedan nazisternas förintelseläger

Det är 80 år sedan nazisternas förintelseläger försvann efter Tysklands nederlag under andra världskriget. Det var miljontals människor som skickades i döden av samvetslösa vettvillingar. Dessa historiska brott mot mänskligheten får inte glömmas bort. De politiska strömningar som sveper fram över vår värld idag gör det dessutom extra aktuellt att påminnas om just detta.

ForskarVärlden.se

Auschwitz-Birkenau

Auschwitz-Birkenau var ett kombinerat koncentrations- och förintelseläger, som bestod av tre stora lägerkomplex samt ett fyrtiotal satellitläger. Det var det största och mest brutala nazityska lägret.
Totalt deporterades omkring 1,3 miljoner människor till Auschwitz-Birkenau, varav 1,1 miljoner räknades som judar av nazisterna. Omkring en miljon av dessa människor mördades i lägret. De flesta av dem i gaskamrarna.

Fyra förintelseläger

Det fanns fyra renodlade förintelseläger: Chelmno, Belzec, Sobibor och Treblinka. Alla låg i det av Nazityskland annekterade Polen. Gaskamrarna i lägren var byggda så att de liknade duschrum. Offren mördades genom att kamrarna fylldes med koloxid.

De flesta judar som deporterades till förintelselägren avrättades direkt vid ankomsten. Endast ett mindre antal fångar valdes ut och hölls vid liv för att utföra de nödvändiga arbetena i lägren. En särskild arbetsgrupp kallades Sonderkommando. Det var de fångar som tvingades bära ut de döda kropparna från gaskamrarna och bränna dem.

Förintelselägren var förhållandevis små läger, som enbart fungerade som avrättningsplatser. Bostadsbaracker och andra byggnader behövdes bara för lägervakterna och det mindre antal fångar som arbetade i lägret.

Belzec, Sobibor och Treblinka var i drift under 1942–1943. Förintelselägret Chelmno var i drift i två perioder: från den 8 december 1941 till mars 1943, och från april 1944 till den 17 januari 1945. Totalt mördades över två miljoner judar i dessa fyra läger.

Donald Trumps inledande åtgärder som president

Affärsmannen och brottslingen Donald Trump har återigen blivit utsedd till president i USA. I sista minuten har den avgående presidenten Joe Biden samtidigt gett amnesti till en rad amerikaner som risker att utsättas för Donald Trumps hämnd.

En av dem är Anthony S Fauci, chef för amerikanska smittskyddsenheten NIAID, under Coronapandemin. Med Donald Trump gör USA halt med miljöarbetet- Han lämnar klimatavtalet från Paris och säger samtidigt upp avtalet med världshälsoorganisationen WHO.

Dessutom benådar Donald Trump en rad dömda våldsverkare från stormningen av Capitolium i Washington den 6 januari 2021.

Forskarvärlden.se 21 januari 2025

Praktfulla iguaner i Guayaquil Ecuador

Seminario Park i staden Guayaquil i Ecuador är även känd under namnet Bolívar Park eller Iguana Park.

Det är en ganska liten, traditionell offentlig stadspark belägen i Rocafuerteregionen i centrum av staden. Parken hette ursprungligen Plaza de Armas under den koloniala tiden.

I parken finns främst ett välkänt monument över den historiska gestalten Simón Bolívar. Simón Bolívar, med det imponerande fullständiga namnet Simón José Antonio de la Santísima Trinidad Bolívar Palacios Ponte y Blanco, föddes den 24 juli 1783 i Caracas.

Han var sydamerikansk general och nationalist som blev vicekonung över Nya Granada. Han dog den 17 december 1830 i Santa Marta i nuvarande Colombia.

Men det som ändå är mest unikt med parken i Guayaquil är den stora mängden av ganska stora leguaner tillhörande arten Iguana iguana, som syns där. Enligt officiella beräkningar fanns det 2017 omkring 350 leguaner i parken.

Kenneth Leverbeck

Konungariket Bhutans omvälvande historia

Foto/Kenneth Leverbeck

Det lilla konungariket  Bhutan är ett relativt okänt land  långt upp i Himalaya.  Landet har ingen egen försvarsmakt utan är beroende av stormakten Indien i söder.

Efter Storbritanniens seger i Duarkriget 1865 undertecknade landet och Bhutan Sinchulufördraget, enligt vilket Bhutan skulle få ett årligt bidrag i utbyte mot att överlåta land till Brittiska Indien.

Ugyen Wangchuck, som hade varit de facto härskare i ett allt mer enat Bhutan och som hade förbättrat relationerna med britterna mot slutet av 1800-talet, utsågs till kung 1907.

Tre år senare undertecknades ett fördrag där britterna gick med på att inte blanda sig i Bhutans inre angelägenheter. Landet tillät Storbritannien att styra deras utrikespolitik. Bhutan förhandlade fram ett liknande arrangemang med det självständiga Indien 1949.

Med det indo-bhutanesiska vänskapsfördraget och återlämnandet av en liten bit av det territorium som annekterats av britterna från Bhutan formaliserades de årliga subventioner som landet hade fått. Samtidigt definierades Indiens ansvar för försvar och utrikesrelationer.

Under en rad år genomgick landet en modernisering, med början på 1950-talet. Bhutan gick med i FN 1971 och fortsatte långsamt att söka sitt engagemang utanför sina gränser.

2005 presenterade kung Jigme Singye Wangchuck utkast till Bhutans första konstitution. Stora demokratiska reformer infördes och landet höll en nationell folkomröstning för att konstitutionen skulle godkännas. Kungen abdikerade från tronen 2006 till förmån för sin son, Jigme Khesar Namgyel Wangchuck.

2007 omförhandlade Indien och Bhutan sitt avtal och tog bort klausulen som sa att Bhutan skulle ”vägledas av” Indien vid genomförandet av sin utrikespolitik.

2008 höll Bhutan sitt första parlamentsval i enlighet med konstitutionen. Bhutan upplevde ett fredligt maktskifte efter ett parlamentsval 2013, vilket resulterade i att det sittande partiet besegrades. 2018 förlorade det sittande partiet återigen riksdagsvalet. 2024 var det cirka 6 500 av de mer än 100 000 etniska nepalesiska flyktingar, främst Lhotshampa, som flydde eller tvingades ut ur Bhutan.

ForskarVärlden.se

30 år med EU har förändrat vår demokrati i grunden

Publicerad 27 december 2024

Har myndigheterna fått mer makt, riksdagen mindre, och hur många lagar stiftas egentligen av regeringen? EU-forskaren Maria Strömvik, vid Lunds universitet, besvarar frågor om vilka maktförskjutningar som har skett under Sveriges 30 år i EU.

Den största förändringen handlar om den maktförskjutning som skett från riksdag till regering. Allt fler lagar stiftas på EU-nivå, det vill säga av regeringens ministrar inom ministerrådet och ofta tillsammans med Europaparlamentet. 

–  Antalet frågor som det beslutas om i Bryssel är mycket större nu än när vi gick med i EU för 30 år sedan. Jag tror inte att man riktigt insett konsekvenserna av detta skifte, säger Maria Strömvik som är statsvetare och en av Sveriges ledande experter på den europeiska unionen.

Hon pekar på att vissa ministrar uppfattar att de spenderar mer tid med kollegorna i Bryssel än med ministrarna i hemmaregeringen; många diskussioner har flyttats från regeringens korridorer till Bryssels.  

Journalister intervjuar sällan oppositionen under tiden som lagförslag behandlas inom EU.

Detta gör att medborgarna har sämre kännedom om beslut som fattas och om de partipolitiska skillnaderna som ligger bakom. Men det hade inte behövt vara så, menar Maria Strömvik: 

Ett stort problem är att media inte sätter sökljuset mot de förhandlingar som leder till nya EU-lagar, säger Maria Strömvik. 

Hon menar att debatten som föregår beslut i ministerrådet inte följs på samma sätt som den i riksdagen. Journalister intervjuar sällan oppositionen under tiden som lagförslag behandlas inom EU. Väljarna missar därför att de svenska partierna ofta tycker väldigt olika om besluten. 

Med anpassad rapportering hade väljarna kunnat påverka svensk EU-politik och EU:s framtid bättre. Det kan de inte i någon högre grad idag eftersom det är först när lagstiftningen redan är på plats som det blir det debatt i Sverige. Detta, menar Maria Strömvik, gäller oavsett om det handlar om stora frågor som exempelvis EU:s avskogningsförordning, eller mer ”klåfingriga” frågor som de om majbrasor eller kanelbullar. 

Är avståndet ett problem? Ju närmare makthavarna befinner sig desto lättare är det väl att bevaka dem?

Vissa journalister kanske tänker så, men det handlar absolut inte om avståndet! Titta bara på den massiva bevakning som svensk media gör av amerikansk politik, som ändå berör oss långt mindre än vad EU gör. Jag tror att det handlar om okunskap, att många tror att det är svårare att bevaka politik på EU-nivå än på nationell nivå. 

Medan regeringens makt över lagstiftningen ökat, har riksdagens makt försvagats eller åtminstone förändrats. 

EU och riksdagen

Medan regeringens makt över lagstiftningen ökat, har riksdagens makt försvagats eller åtminstone förändrats. I stället för att lagstifta om politiken på EU-nivå har riksdagen blivit något av ett reaktivt kontrollorgan. Det menar Maria Strömvik som anser att det kan diskuteras ifall riksdagen har anpassat sig på bästa sätt.

När Sverige gick med i EU bildades EU-nämnden för att regeringen skulle förankra den svenska EU-politiken i riksdagen. Här diskuteras alla större EU-frågor av representanter från de politiska partierna. 

Men EU är ju inte en sakfråga. Det är utskotten som är specialiserade på de olika ämnesområdena. Förmodligen skulle det bli mer av EU-debatt i Sverige ifall mer av EU-politiken löpande diskuterades här, säger Maria Strömvik och tillägger att ingen forskning har gjorts om detta. Det är svårbeforskat eftersom diskussionerna i utskotten inte är offentliga handlingar.

EU, myndigheterna och regionerna

Det finns i dag många fler myndigheter i EU än för 30 år sedan vilket också har förändrat de svenska myndigheternas roll både i politikens utformning och genomförande. De rapporter, utredningar och analyser som våra svenska myndigheter gör bygger ofta på underlag från europeiska myndigheter. Och svenska myndigheter bidrar i sin tur med underlag till europeiska myndigheter. Många gånger sker detta utan politiska riktlinjer.

Ju fler frågor som ligger på myndighetsnivå, desto mer inflytande från svenska byråkrater, helt enkelt. 

Utöver regeringens instruktioner och regleringsbrev så har svenska myndigheter ganska fria tyglar, menar Maria Strömvik. Och till skillnad från i andra länder är ministerstyre förbjudet vilket gör att våra myndigheter blir förhållandevis fria att även driva frågor som kan uppfattas som politiska. Ju fler frågor som ligger på myndighetsnivå, desto mer inflytande från svenska byråkrater, helt enkelt. 

I Sverige har vi inget bra kontrollsystem för detta, och inte heller något bra system för att utkräva ansvar för den politik som de svenska myndigheterna för ute i Europa. Det svenska demokratiska systemet har inte hängt med, säger Maria Strömvik.

Det finns många sätt idag för kommuner och regioner att hoppa över regering och riksdag och direkt föra en europeisk politik utanför Sverige

Även kommuner och regioner har fått en ny och viktigare roll sedan inträdet i EU, menar Maria Strömvik. 

Det finns många sätt idag för kommuner och regioner att hoppa över regering och riksdag och direkt föra en europeisk politik utanför Sverige. Förutom att söka EU-medel för olika projekt, finns gott om möjligheter att starta samarbeten med andra kommuner och regioner i EU eller försöka påverka politiken genom olika kontakter med EU:s institutioner, säger hon. 

Om du skulle sammanfatta; hur ser du EU-medlemskapet ur ett demokratiperspektiv? 

Jag menar att den europeiska unionen formellt bygger på en demokratisk process. Men demokratiska problem uppstår i Sverige när media inte rapporterar om vad som händer inom EU och när den svenska regeringen och de svenska politiska partierna inte talar om EU-politiken i den offentliga debatten. Men ur ett maktperspektiv så har vi ändå mycket större möjlighet att påverka tack vare vårt EU-medlemskap. Om vi gick ut ur EU så kanske vi fått mer inflytande på vissa saker, men på saker som är mindre relevanta. Vill vi vara med och påverka storpolitik och spelare som USA, Ryssland och Kina så är EU idag den enda reella möjligheten.

 

Källa: Lunds universitet