Tillgång till el, drivmedel och personal avgörande för industrin

Samhällets beroendet av el, drivmedel och personal är de stora utmaningarna när det gäller att säkra industriella informations- och styrsystem (ICS) vid kris och krig.
– Det omvända beroendet av ICS behöver också uppmärksammas. Varje myndighet bör kartlägga hur det ser ut inom deras område, säger Ulrika Eckersand, FOI, analytiker på avdelningen för Försvarsanalys.

Ulrika Eckersand är en av författarna till rapporten Industriella informations- och styrsystem i kris och krig – en studie om prioritering och fördelning av resurser.

Rapporten är beställd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Datainsamlingen var klar i februari 2020, alltså strax innan coronapandemin bröt ut och beroendet av ICS-produkter och -tjänster prövades i skarpt läge.

– Det är viktigt att poängtera att rapporten inte undersöker hur det har varit under pandemin. Men de utmaningar vi identifierade är lika aktuella idag, säger Ulrika Eckersand.

Tidigare var Industrial Control System (ICS), på svenska ofta översatt till industriella informations- och styrsystem, en term som framförallt kopplades till industriproduktion. Men i takt med att samhället digitaliseras och elektroniska produkter kopplas upp till nätet blir ICS ett vidare begrepp.

– Samhällsviktig verksamhet är i många fall beroende av ICS för kontroll och styrning av sina verksamheter. Det gäller till exempel elproduktion, rening av vatten, ventilation i hus och medicintekniska produkter som respiratorer.

– Till de komplexa beroendeförhållanden som råder, kommer också risken för angrepp, inte minst cyberangrepp, säger Ulrika Eckersand .

Källa: FOI 19 oktober 2020

December 2017

Tuffa klimatmål ger nya livskvaliteter

Boken Vitiden vill bjuda in till samtal, reflektion och diskussion om hur vårt samhälle kan organi­seras för att klimatmålen ska uppnås.

Genom en kombination av text och bild skapas här en mångfacet­terad bild av den omställning av samhället som vi står inför, och ger utrymme för såväl moraliska ställningstaganden, utopiska drömmar och härligt grå vardagstristess.

För att nå 1,5-gradersmålet i Paris-överenskommelsen behöver Sverige minska sina klimat-gas­ut­släpp rejält, från i genomsnitt elva ton till runt ett ton per person och år. Detta får förstås konsek­venser som tas upp i boken.Men vad det gäller att minska utsläppen från elva till ett ton så diskuteras inte så mycket hur över­gången sker utan snarare hur livet med ett tons utsläpp skulle kunna se ut. Genom att utgå från detta in­ser vi också i vilken riktning vi behöver röra oss och vad den skulle kunna få för konsekvenser för våra liv.

-Vissa saker går antagligen förlorade men andra saker kan vi vinna – nya saker som också kan vara livskvalitet. Det är sådana aspekter som Vitiden försöker belysa, säger Loove Broms, forskare på KTH och en av författarna till boken.

Bokens titel Vitiden leker med hur vi benämner historiska epoker baserat på deras karaktärsdrag. Till skillnad från bronsåldern, medeltiden och upplysningstiden är Vitiden en framtida epok, där det gemensamma står i fokus.

Vitid handlar inte enbart om vårt boende, utan också om hur vi använder den energi som finns. Oavsett om det handlar om att använda den till att bo, äta eller transportera sig. Den tar upp hållbarhet, design och frågor om framtiden. 

Källa: KTH

Mars 2015

Rysk syn på krigföring med informationsteknologi

I den ryska synen på modern krigföring väger informationskrigföringen tungt. Det moderna, allt di­gi­talare medielandskapet och den snabba utvecklingen inom informations- och kommunikations­tek­nologierna har skapat en ny spelplan.

– I den ryska doktrinen är informationskrigföringen inte bara de ryska väpnande styrkornas ansvar. Tvärtom så anser ryska militärteoretiker att alla statens resurser ska samordnas för att påverka mot­ståndaren, konstaterar Ulrik Franke, forskare vid FOI och författare till rapporten War by non-mili­ta­ry means: Understanding Russian information warfare.

Enlig rysk doktrin och militärteori ska informationskrigföringen pågå kontinuerligt, såväl i fred som i krig. Ett exempel på en fredstida aktivitet är övningsmönstren för ryska militära flygplan. Ag­g­res­siv flygning kan sända budskap om rysk styrka, målmedvetenhet och militär förmåga.

– Det är också slående hur politiserad informationskrigföringen blivit. I den ryska militärteoretiska debatten är numera regimens säkerhet det överordnade målet. I demokratier är regeringars popu­la­ritetssiffror ingen nationell säkerhetsfråga, men det är precis det vi nu ser hända i Ryssland, säger Ulrik Franke.

Den ryska synen på informationskrigföring påverkas också av uppfattningen att världen är ett noll­summespel, där globalisering anses minska den ryska säkerheten och Ryssland ligger efter väst­värl­den när det gäller teknologisk utveckling.

Källa: FOI

”Svenska rymdäventyr”

Sverige är ett rymdland att räkna med. Svenska ingenjörer och forskare ligger i framkant på många områden inom rymdverksamheten. I den nya boken ”Svenska rymdäventyr – många fler än du anar” kan du läsa om dem och deras bedrifter.

Till exempel uppfinningen av det första miljövänliga raketbränslet och konstruktionen av sju avan­cerade satelliter och en svenskbyggd månsond.

På Europas största rymdraket finns vitala svenska delar. Svenska instrument finns på satelliter som ligger i banor runt Mars, Venus och Saturnus – nu också runt en komet. Merkurius och Jupiter står på tur.

Upprinnelsen till boken var avsaknaden av en populärvetenskapligt skriven bok som ger en översikt över vad Sverige faktiskt gör och har gjort i rymden.

”Svenska rymdäventyr” är beställd av Rymdstyrelsen, skriven av journalisten och författaren Börje Lundberg och utgiven av Trafik-Nostalgiska Förlaget.

Källa : Rymdstyrelsen

Januari 2015

Universiteten präglas av specialisering som ris­ke­rar att slå över i isolationism

Samspel mellan biologi och kultur är centralt för den vetenskapliga kunskapen om människan och bör genomsyra såväl biologiska som samhällsvetenskapliga utbildningar, skriver Jonas Olofs­son, docent i psykologi, och Johan Örestig, fil. dr. i sociologi sin bok.

Med sin bok ”Evolutionsteori och människans natur”, som utkommer i januari, vill forskarna bi­dra till att överbrygga olika kulturer inom forskningen genom att ge naturvetare, samhällsvetare och humanister en gemensam kunskapsbas i evolutionsteori, genetik, neuropsykologi och biolo­giskt inspirerad samhällsforskning.

Jonas Olofsson och Johan Örestig anser att den svenska universitetsvärlden idag präglas av en hög grad av specialisering, vilket ris­ke­rar att slå över i isolationism. Det har gjort att vi halkar eft­er i förståelsen av hur män­ni­skans biologi samspelar med hennes so­cia­la, kulturella och psykologiska erfarenheter. Särskilt påtagligt är att det biologiska perspektivet är från­varande inom svensk huma­niora och samhälls­vetenskap, skriver de.

Enligt forskarna fortsätter svenska högskoleutbildningar i hög grad att reproducera de ”två kultu­rer” som beskrevs av C.P. Snow på 1950-talet. Utbildningssystemet producerar därmed biologer, hjärn­forskare och psyko­loger som ofta saknar en god förståelse för sina ämnens historiska ut­veck­ling och samhälleliga roll, och dessutom samhällsvetare och humanister med svaga kunskaper om evo­lu­ti­ons­teori, genetik och neurovetenskap.

ForskarVärlden.se

September 2014

Från totalförbud till globali­serad, öppen och oskyddad spelmarknad

Statligt ansvar är den reglerade spelmarknadens officiella existensberättigande. Hur ytt­rar sig detta i praktiken och vad får det för implikationer? I boken ana­lyseras hur den svens­ka spel­marknaden har orga­niserats sedan 1980-talet.

Boken beskriver en resa i den svenska spelregleringens utveckling – från totalförbud till en globali­serad, i prak­tiken öppen och oskyddad marknad.

Författare är Susanna Alexius, forskare och lärare vid Stock­holms centrum för forskning om offent­lig sektor vid Handelshögskolan i Stockholm och Stock­holms univer­si­tet.

Några röster om boken:

Lennart Gustafsson, docent i företagsekonomi, spelutredare och konsult:

”Boken beskriver en spännande resa i den svenska spelregleringen – från totalförbud till en globali­serad, i praktiken öppen och oskyddad marknad. Den kommer att vara ett värdefullt underlag i en nödvändig omreglering.”

Jenny Cisneros Örnberg, doktor i statsvetenskap, föreståndare för Centrum för forskning om alkohol och droger vid Stockholms universitet:

”Detta är en högaktuell och disciplinöverskridande bok för alla som är intresserade av organisation, problemformulering och ansvarsfördelning i en liberal marknadsekonomi. Alexius visar på ett för­tjänstfullt sätt hur spelområdet, precis som många andra omtvistade marknader, över tid genomgått en ansvarsförskjutning och där individen på senare tid allt oftare åläggs uppgift en att vara en an­svars­tagande konsument. En bok om dagens samhälle och de risker som uppstår när allas ansvar blir ingens ansvar.”

Linda Soneryd, docent och lektor i sociologi, Göteborgs universitet:

”Ansvar och marknader är en övertygande analys av ändrade styrningsformer och av hur ett prob­lem som formellt ska hanteras av staten leder till ett moras av organisering, kunskaps­produktion, ak­tö­rer, problematiseringar och ansvariggöranden – men inte självklart till ökat ansvarstagande.”

I boken diskuteras bland annat de ansvarsluckor som riskerar att uppstå mellan individer som för­vän­tas ”spe­la lagom!” och organisationer som sjunger egenansvarets och förebyg­gandets lov.

Med utgångspunkt i en omfattande kvalitativ fältstudie får vi följa processer för ansvariggörande som är svåra för en utomstående att få inblick i men som visar sig få avgörande betydelse för an­svars­arbetets utformning.

Källa: Riksbankens Jubileumsfond

Maj 2014

Hemligheten bakom Googles framgångar

Hur gör Google för att behålla sin konkurrenskraft och innovationsförmåga i en snabbt för­änderlig värld?

Forskaren Annika Steiber har haft möjlighet att på plats studera företagets kultur.

Annika Steiber är civilingenjör i industriell ekonomi och PhD specialiserad på Corporate Inno­va­tion. Under ett år fick hon möjlighet att studera Google från insidan, på plats i Silicon Valley.

I boken ”Googlemodellen – företagsledning för kontinuerlig innovation i en snabbföränderlig värld” ger hon en fördjupad inblick i vad som ligger bakom företagets framgångar.

Google är känt för att bygga sina framgångar på medarbetarnas kreativitet och för att bygga en före­tagskultur som främjar innovation och nytänkande.

Avsikten med boken är att ge en fördjupad förståelse för hur Google har byggt upp och arbetar för att bibehålla sin innovationsförmåga.

-Den visar också hur företaget med sina många gånger oorto­doxa managementprinciper har skapat en förmåga till kontinuerlig innovation, säger Annika Stei­ber.

”Googlemodellen – företagsledning för kontinuerlig innovation i en snabbföränderlig värld” ges ut av VINNOVA, som hoppas att boken ska inspirera andra organi­sationer till förändring i inno­vativ riktning.

– Den som tror att Google är en lekstuga där en massa ingenjörer  springer runt och hittar på roliga idéer har all anledning att läsa boken. Det är imponerande hur systematiskt och brett företaget ar­betar för att främja innovation, säger Carl Ridder på VINNOVA.

Källa: VINNOVA

December 2013

En salig blandning av högt och lågt

Chalmersprofessorn Lars Öhrströms har precis kommit ut med sin bok ”The Last Alchemist in Paris & other curious tales from chemistry” (Oxford University Press). Han beskriver boken som en salig blandning av högt och lågt.

-Det finns bland annat en spionhistoria om ett av de mest sofistikerade sabotageförsök som någon­sin har gjorts. Där har jag plockat upp något som är tämligen okänt. Sen finns det mer kända saker, som historien om Napoleons knappar under fälttåget mot Ryssland 1812. Den historien är mer känt bland kemister, säger författaren.

Källa: Chalmers tekniska högskola

Oktober 2013

Utan nät– batterimarknadens möjligheter och tillväxt

Författare Örjan Larsson & Benjamin Ståhl – Blue Institute

Vad som driver investeringar i batteritillverkningskapacitet och forskning kring batteriteknik är för­väntningar på en snabbt växande marknad för el- och hybridbilar – På samma sätt som den utveck­lingen tidigare har drivits av konsumentelektronik.

Marknadsutvecklingen för batterier är starkt beroende av hur elbilsmarknaden utvecklas. I sin tur är det beroende av miljömål och offentligt stöd för elbilar.

I den nära framtiden är det framförallt liti­umbatterier som står för tillväxten, även om det förekommer en hel del aktivitet kring alternativa ma­terial och teknologier. Utvecklingen inriktas främst på sänkta kostnader, bättre pres­tanda (särskilt räckvidd) och säkerhet.

En annan viktig delmarknad omfattar industriella och kommersiella applikationer, som truckar och fordon för godstransport. Även om de också påverkas av miljömässiga hänsyn är kostnads­effekti­vitet en annan mycket viktig drivkraft.

Genom att elmotorer är effektivare än förbränningsmotorer kan bränslekostnaderna sänkas väsentligt och göra eldrivna fordon konkurrenskraftiga. Inom flera områden är så redan fallet.

Förväntningarna på att de befintliga batterityperna kan förbättras är stora och mycket resurser läggs ner på att optimera materialen, komponenterna, styrningen, tillverknings- processerna och integra­tionen av batterier.

Men även med högt ställda förväntningar och mycket resurser finns det applika­tioner som kräver bättre eller annorlunda energilagring. De mer radikala utvecklingsmöjligheterna finns främst i andra batterimaterial och det saknas inte idéer.

VINNOVA Analys (VA 2012:04)

Russian Politics and the Internet in 2012 – en rapport från FOI

av Ulrik Franke and Carolina Vendil Pallin, FOI 

Det ryska parlamentsvalet 2011 och presidentvalet 2012 utlöste vågor av protester. Under dessa hän­delser användes internet flitigt i politiska syften: information och uppmaningar spreds, demon­stra­nter samlades och protester dokumenterades på nätet, inte minst i skyddssyfte.

Även om internets politiska roll inte ska överdrivas stod det allt klarare att det statskontrollerade tevemediet började tappa sitt monopol på att forma allmänhetens verklighetsbild – åtminstone inom den framväxande urbana medelklass som kunde använda internet för att hitta alternativ information.

Den ryska internetpolitiken och statsmakternas svar på nätbaserad politisk aktivism antyder också att makthavarna ser Internet som en politisk kraft att räkna med.

Ett antal lagar används för att cen­surera och förhindra oönskat innehåll på nätet, till exempel den federala lagen ’Om åtgärder mot extre­mism’ och lagen om den så kallade ’svarta listan’ som trädde i kraft i november 2012.

Vidare framkom under senare delen av 2012 tecken på att staten i ökande utsträckning genomför informationskampanjer där man blandar övervakning, egen information och fysiska åtgärder för att trakassera och störa oppositionen.

September 2013

Det oupptäckta – en rapport från Research Institutes of Sweden

En bok om forskning och om behovet av samarbete, från RISE Research Institutes of Swe­den Hol­ding, ett organ för svenska industriforskningsinstitut.Den här boken ges ut i en tid när alla talar om innovation.

Regeringen har just lagt fram sin innovationsstrategi. Resurstilldelningen inom forskningen styrs numera av en ny FoI-proposition; den handlar om både forskning och innovation och inte (som förr) huvudsakligen om forskning.

I den allmänna debatten pekar man ofta på att Sveriges framtid ligger i vår innovationsförmåga. De nya jobben, som ska bära upp framtidens välfärd och välstånd, ska komma ur nya idéer.

Men ”innovation” är ett abstrakt begrepp. Det verkligt intressanta uppstår i det enskilda ögonblicket, med den enskilda idén. Vilka problem löser den? Har den förutsättningar att vara bärkraftig på en marknad? Hur stor är egentligen dess ”innovationshöjd”?

Gränsen för årsransonen av hållbart uttag av jordens resurser under 2012 uppnåddes den 22 augusti, enligt den internationella tankesmedjan Global Footprint Network.

-Med business-as-usual kommer vi i så fall att behöva två planeter 2030. Därför krävs det nya mo­deller och det som är bra för mänsklighetens långsiktiga överlevnad måste också vara ekonomiskt lönsamt, säger Claes Tullin, professor i energiteknik, SP, i en intervju.

Källa: RISE Research Institutes of Swe­den Hol­ding