KTH och MIT samarbetar om framtidens stad

Foto/MIT Cambridge “ och konstnären Mark di Suveros verk ” Aesop’s Fables II”.

KTH och MIT i Boston inleder ett forskningssamarbete kring stadsplanering och stadsutveckling. Där ingår Stockholm stad i fokus för denna forskning.

Navet för forskningen blir organisationen KTH- MIT Senseable Stockholm Lab.

Tillsammans ska forskargruppen söka svar, hitta mönster, mekanismer och analysera data kring för staden viktiga frågor, samt hitta nya lösningar som kan bidra till Stockholms utveckling och planering.

Genom olika metoder ska man söka svar på utmaningar som en växande stad står inför, där hållbarhet och teknisk utveckling ska gå hand i hand.

–Att det blev just MIT är givetvis en bonus. KTH och MIT matchar varandra väldigt väl och överlappar varandra forskningsmässigt. Det är just det centrala, säger Ann Legeby.

Hon är professor i tillämpad stadsbyggnad, och en av de sex forskare från Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH som i dagsläget är tänkta att ingå i samarbetet.

Ann Legeby betonar att samarbetet med MIT bygger på samskapande, vilket innebär att forskarna tillsammans ska bestämma och bygga den forskning som ska bedrivas utifrån Stockholm stad och andra samarbetsaktörers behov.

Tanken är att samarbetet som helhet ska leda till nya lösningar och metoder för den smarta staden med avseende på exempelvis transporter, rörlighet, energi, vattenförsörjning och beteendemönster.

-Vi kommer att titta på hur staden mår, hur den används, hur interaktionen och friktionen i en stad ser ut och hur man kan skapa en bättre stad med hjälp av teknik, planering och design. AI blir den lins med vilken vi strukturerar stora mängder data, säger Anders Karlström, professor i transportmodellering och samhällsekonomi.

Källa: KTH, 5 mars 2019

Strängare EU-lagstiftning ska förebygga hemmagjorda bomber

Det kommer att bli svårare att hitta ingredienser för att tillverka hemmagjorda sprängmedel under de nya regler som är på gång i Europaparlamentet. 

EU har vidtagit flera åtgärder för att förebygga terroristattacker och uppdaterar nu sina regler för kemikalier som kan användas att tillverka hemmagjorda bomber med.

Kemikalier för bomber i en rad produkter

Hemmagjorda bomber har använts i de flesta fall av , inklusive de i Paris 2015, Bryssel 2016 såväl som i Manchester and Parsons Green 2017.

Kemikalierna för att tillverka bomber (sprängämnesprekursorer) kan hittas i ett antal produkter, inklusive rengöringsmedel, gödselmedel, särskilda bränslen, smörjmedel och vattenreningskemikalier.

EU förstärker som en del av sitt paket med åtgärder emot terrorism och brottslighet de regler som avgör vem och hur dessa medel kan inhandlas.

Eftersom dessa kemikalier också har legitima användningsområden är det viktigt att säkerställa så att exempelvis jordbrukare, gruvarbetare och fyrverkeritillverkare fortfarande kan använda dem.

Reglerna har minskat tillgängligheten

Nuvarande regler gäller från och med 2013 och begränsar försäljningen av ämnen som väteperoxid och salpetersyra. Reglerna har bidragit till att minska på tillgängligheten av explosiva prekursorer men har flera luckor.

– De senaste terrorattackerna har visat att inget EU-land klarar av att bekämpa terrorismen på egen hand, och jag ser det som en prioritet att avgränsa tillgängligheten på explosiva ämnen på EU-nivå, sade Andrejs Mamikins (S&D, Lettland), som leder lagstiftningsförfarandet i parlamentet.

Gemensamma regler för licensfrågan

Som det är idag varierar licensierings- och registreringssystemen avsevärt mellan medlemsländerna. De nya reglerna kommer att innebära gemensamma EU-regler för licensfrågan gällande gemene personer med legitima intressen. De kommer att behöva genomgå en ordentlig säkerhetsgranskning, inklusive brottsregisterkontroll.

De nya reglerna borde innehålla en tydlig definition av ”allmänheten”, vem som inte kommer att kunna köpa dessa kemikalier, och ”professionella användare” som använder dem i sitt arbete.

Nya kemikalier på kontrollistan

I och med att terrorister använder nya “recept”, med användandet av ingredienser som inte omfattas av nuvarande regler, föreslår Europeiska kommissionen att lägga till nya kemikalier på listan över kontrollerade ämnen, såsom exempelvis svavelsyra.

Reglerna ska gälla för både fysisk försäljning såväl som på nätet.

– Det är särskilt viktigt att se till så att plattformar på nätet följer de skyldigheter som den här regeln påbjuder och att garantera så att kemiska ämnen som kan användas för bombtillverkning är begränsade, sade Mamikins.

Slutgiltig förordning i april

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter (LIBE) godkände avtalet med rådet den 19 februari. Den slutliga förordningstexten kommer att behandlas av kammaren på plenarsammanträdet i april.

Källa: Nyheter Europaparlamentet, 28-2-2019

Inför EU-valet den 26 maj: Fler än någonsin är för EU-medlemskapet

Rekordhöga 68 procent av EU-invånarna tycker att deras land har tjänat på EU-medlemskapet. Det visar en ny opinionsundersökning(Eurobarometer) från Europaparlamentet. I Sverige har andelen EU-positiva ökat med 7 procent till 73 procent sedan senaste mätningen i april.

Med sju månader kvar till EU-valet tycker 77 % av svenskarna att det är bra att Sverige är medlem i EU. Motsvarande siffra bland EU-28 är 62 %. Det är den högsta nivån på 25 år. 7 % av svenskarna tycker att det är dåligt att Sverige är medlem i EU och 16 % tycker att det varken är bra eller dåligt.

Efter folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU 2016 har EU-stödet ökat i nästan alla mätningar. Det kan visa på ökad oro för konsekvenserna av Brexit och att fler är medvetna om EU-medlemskapets fördelar.

10 % av svenskarna svarar att de skulle rösta för att lämna EU om en folkomröstning hölls idag. 83 % av svenskarna skulle rösta för att stanna i EU.

Nästan hälften var nöjda med demokratin i EU

Nästan hälften av EU-invånarna (49 %) är nöjda med hur demokratin fungerar i EU. Motsvarande siffra i Sverige är 61 % och hela 90 % av svenskarna instämmer i påståendet ”min röst räknas i EU”.

Trots att stödet för EU ökar, visar undersökningen att hälften av EU-invånarna inte är nöjda med riktningen EU tar.

Sverige och Irland har den mest positiva bilden av Europaparlamentet (50 %)  jämfört med EU-genomsnittet på 32 %. 

Intresset för EU-valet har ökat

Allt fler européer är medvetna om EU-valet 2019. 63 % av svenskarna är intresserade av det kommande valet och 59 % uppger att det är mycket möjligt att de kommer att rösta. Motsvarande andel i EU är 31 %. I Sverige visste 38 % när valet kommer att hållas (26 maj 2019). 

På frågan om vilka ämnen som borde prioriteras i debatterna under valkampanjen till Europaparlamentet svarar svenskarna: åtgärder mot klimatförändring och skyddet för miljön (75 %), främjande av mänskliga rättigheter och demokrati (69 %) samt hur EU bör fungera i framtiden (54 %).

Kommentar av Europaparlamentets talman Antonio Tajani:

– Samtidigt som detaljerna för Storbritanniens utträdesvillkor håller på att slutföras visar mätningen att allt fler européer uppskattar fördelarna med att vara med i EU. Men vi har mycket kvar att göra. Fortsatt samarbete och solidaritet är nödvändigt på EU-nivå för att bemöta medborgarnas oro.

Majoritet av britterna röstade för EU

Kommentar av Europaparlamentariker Guy Verhofstadt, Europaparlamentets Brexit-samordnare:

– Det faktum att 51 % av britterna som deltar i undersökningen vill vara kvar i EU är en stark påminnelse om de djupa skiljelinjer som Brexit-beslutet fört med sig och vårt behov att finna ett hållbart och nära förhållande i form av ett brett och djupt associeringsavtal. Samtidigt som vi måste vara beredda på allt, verkar aptiten för en så kallad hård Brexit eller att inte nå ett avtal vara liten. Jag hoppas att resultaten av förhandlingarna kommer att spegla detta.  

 Bakgrund

Eurobarometer-undersökningen har gjorts av Kantar Public som publicerar opinionsundersökningar om EU-medborgares åsikter om Europeiska unionen på uppdrag av Europaparlamentet. Den särskilda undersökningen EP Eurobarometer 90.1 genomfördes i samtliga 28 medlemsländer den 8-26 september 2018.

Totalt har 27 474 personer deltagit, varav 1 011 svenskar

 Källa: Europaparlamentet Kontoret i Sverige. 17-10-2018

Initiativ för att göra forskningsresultat mer tillgängliga får mothugg


Offentligt finansierad forskning ska göras tillgänglig för alla. Det är en uppfattning som många delar, såväl forskningsfinansiärer som forskare.

Men utvecklingen mot målet går långsamt.

Hösten 2018 bildade 13 europeiska forskningsfinansiärer och fyra välgörenhetsorganisationer cOAlition S och lanserade Plan S för att skynda på processen.

I Sverige har  Forte, Formas och Riksbankens Jubileumsfond valt att ingå i koalitionen och stå bakom Plan S. Koalitionen har även stöd av Europakommissionen och ERC (European Research Council).

Att försöka ändra på systemet för granskning och publicering av forskningsresultat är dock inte smärtfritt och frågan är hur detta mål ska nås.

I en debattartikel på Universitetslärarens webbplats ifrågasätter en lång rad svenska professorer Plan S och ber de svenska forskningsfinansiärerna i cOAlition S att backa från beslutet att stå bakom den.

Bland undertecknarna finns, utöver Institutet för Framtidsstudiers VD Gustaf Arrhenius, även två tidigare ledare i verksamheten, Peter Hedström och Joakim Palme, men även andra forskare som har anknytning till institutet, som exempelvis Carina Mood, Jan O. Jonsson, Krister Bykvist, Karin Bäckstrand, Folke Tersman och  Arne Jarrick. Många svenska forskare har reagerat på initiativet, bland annat i Vetenskapsrådets webbtidning  Curie och på debattplats i Svenska Dagbladet.

Källa: Institutet för Framtidsstudier den 18 feb 2019