För att få säkrare kärnkraftverk behöver dagens kärnbränsle utvecklas. Då krävs material som kan stå emot höga temperaturer och motverka utsläpp av farliga ämnen om olyckan skulle vara framme.

Chalmersforskaren Mattias Thuvander har nyligen fått drygt 33 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning för att utveckla nya bränslen för säkrare kärnkraft.

I hans projektgrupp ingår även chalmerskollegorna Itai Panas, Teodora Retegan och Christian Ekberg på institutionen för kemi och kemiteknik samt forskare på KTH och Uppsala Universitet.

Tillsammans ska forskarna utveckla ett nytt och mer olyckståligt kärnbränsle. Det handlar om att förbättra både de så kallade bränslekutsarna och kapslingsrören som de matas in i. Kapslingsrören ska få en krombeläggning och bränslekutsarna ska tillverkas av urannitrid i stället för dagens urandioxid. 

–  Det nya materialet förväntas minska utsläppen av farliga ämnen vid höga temperaturer och på så sätt minskar konsekvenserna av en olycka, säger Mattias Thuvander, docent vid institutionen för fysik på Chalmers.

Forskarna kommer också att pröva nya vägar för att förbättra bränslets korrosionsmotstånd, för att ytterligare öka säkerhetsmarginalerna. Dessutom ska de utvärdera hur bränslet fungerar under både normal drift och under simulerade olyckor.

Källa: Chalmers tekniska högskola 14 februari

Neurologiska diagnoser som Alzheimers sjukdom är en av vår tids absoluta utmaningar när det kommer till forskning och läkemedelsutveckling.

Det återstår mycket arbete för att hitta behandlingsformer  som är riktigt effektiva för dessa sjukdomar.

Nu har forskare vid KTH och KI tagit fram en cellmodell som kan komma att spela en viktig roll. Astrocyter är stjärnformade celler som finns i hjärnan och ryggraden.

Historiskt har astrocyter enbart ansetts vara något som limmar ihop nervcellerna i hjärnan. Men nu har forskare insett att astrocyter också är ansvariga för regleringen av en mängd kritiska funktioner i hjärnan.

Under det senaste decenniet har astrocyter dessutom bevisats ha en central betydelse i neurologiska sjukdomar, till exempel Alzheimers sjukdom. Forskningen runt astrocyter har fram till idag varit komplicerad och inte helt problemfri.

Astrocyter i människor är mycket mer komplexa än astrocyter i till exempel möss. Möss är också svåra att använda i forskningssyfte för olika neurologiska sjukdomar eftersom dessa diagnoser inte naturligt drabbar dem.

Den historisk höga statistiken av kliniska misslyckanden att utveckla läkemedel mot neurologiska sjukdomar har nu gjort att läkemedelsföretag i en allt högre grad intresserar sig för förbättrade cellmodeller där mänskliga celler används.

-Vårt arbete har fokuserat på att utveckla en cellmodell som följer den mänskliga embryonala utvecklingen av astrocyter för att kunna studera deras biologi och funktion, säger Anna Herland, biträdande universitetslektor på avdelningen mikro- och nanosystem vid KTH.

Tillsammans med Anna Falk, docent på institutionen för neurovetenskap på KI, och forskare på AstraZeneca, har Anna Herland utvecklat en cellmodell som går att använda i industriell skala och som har väl utvecklade funktioner som anses viktiga för astrocyter i hjärnan.

De har byggt sin modell med hjälp av en Nobelprisbelönad teknik med mänskliga hudceller omprogrammerade till pluripotenta stamceller (iPS). Sedan har de styrt dessa till att bli astrocyter.

Källa: KTH 15 februari 2018