En av de mest framträdande teorierna vad det gäller identitet är ”The Social Identity Theory”, formulerad av Henri Tajfel. Identifikation har enligt hans teori sin grund i kategorisering och sociala kategorier eller grupper existerar enbart om deras medlemmar identifierar sig med gruppen.

Att vara medlem i en ingrupp innefattar att denna som kategori är distinkt i förhållande till utgrupper.

Medlemskap i en grupp innebär således en föreställning om ”Dom” och skillnader med dessa i förhållande till ”Vi”.

Henri Tajfel menar att individer konstruerar sin identitet i relation till hur de identifierar sig själva som medlemmar av sociala kategorier. I denna identifikationsprocess stärks ingruppens likheter som skiljer dem från utgruppen.

Eftersom individers identiteter är knutna till den sociala kategorin, är det centralt att framhäva ingruppens positiva egenskaper medan utgruppens negativa egenskaper förstärks. Genom dessa processer transformeras individen till ett kollektiv.

Tre steg kan urskiljas i en grupps identifikationsprocess. För det första kategoriseras individer sig själva som delar av en ingrupp och tillskriver sig en social identitet som skiljer dem från en relevant utgrupp.

I det andra steget lär de sig de stereotypa normer som associeras med denna identitet för att slutligen i steg tre tillskriva sig dessa normer.J u betydelsefullare deras medlemskap i gruppen blir desto mer normativt blir deras handlande.

Det är dock viktigt att framhålla att de egenskaper som tillskrivs både in- och utgruppen är flexibla och situationella då de förhandlas av dess medlemmar.

Källa : Wikiversity

Bakgrund/Forskare i socialpsykologi

Henri Tajfel var forskare i socialpsykologi i Storbritannien. Han var född den 22 juni 1919 i Polen som son till en judisk affärsman. Han lämnade Polen under 1930-talet och studerade kemi vid universiteten i Toulose och Sorbonne.

Under andra världskriget verkade han som fransk soldat tills han blev tillfångatagen i Tyskland. Ingen av hans närmaste släktingar överlevde kriget. Men själv lyckades han hemlighålla sin identitet som polsk jude under fångenskapen.

Det här var en tid som han senare kom att reflektera över vid utvecklingen av teorin om social identitet, en teori som fick stor uppmärksamhet. Efter kriget återvände han till Frankrike och arbetade för olika hjälporganisationer och därefter studerade han i Paris och Bryssel.

Han flyttade till Storbritannien med fru och två söner och blev forskare vid universitetet i Oxford inom socialpsykologi med inriktning på områden som fördomar. nationalism och socialt inflytande. Efter två forskningsvistelser i USA utsågs han till professor i Bristol 1967. Henri Tajfel dog den 3 maj 1982.

Genom att förstå våldsbejakande extremisters självbild och världsbild kan deras handlingar förutsägas, Detta enligt en FOI-rapport om social identitetsteori.

FOI-rapporten heter Social Identity Theory and the Study of Terrorism and Violent Extremism och är skapad för de som jobbar praktiskt mot terrorism.

– I en konfliktsituation blir dynamiken oerhört viktig. Den gör det lättare att förstå vad som skapar terror och terrorister, säger Anders Strindberg, forskare på FOI, och författare till rapporten.

Vi människor mår ofta bra av att tillhöra en grupp – det kan exempelvis gälla en yrkesgrupp, ett religiöst samfund eller ett fotbollslag.

När vi är tillsammans med människor som delar vår syn på världen, blir det en viktig del av vår identitet.

När gruppen och den identitet som gruppen delar ifrågasätts eller hotas sluter vi oss ofta samman, beredda till försvar.

Enligt social identitetsteori gäller detta i hög grad även våldsbejakande extremister. De ser världen utifrån sin grupps värderingar och reagerar på det som de upplever hotar gruppen.

Social identitetsteori ger en förståelse för hur människor beter sig i grupp och hur grupper relaterar till andra grupper. Det gäller även våldsbejakande extremister. Det behövs inte någon särskild mall för att förstå dem.

Teorin ger bland annat möjlighet att på ett tidigt stadium tränga in och förstå konfliktdynamik på gruppnivå och att se beteenden som pekar mot ökad extremism och terrorism.

I detta arbete ingår bland annat att avslöja hur grupper framställer sig som allt mer rättfärdiga samtidigt som motståndare ses allt mer som onda. Ofta får kampen grandiosa inslag.

Då kan en grupp, som exempelvis kräver ändrad politik, börja framställa sina krav som historiskt viktiga som påverkar folkets eller kulturens överlevnad. Ju större uppgift desto mer aggressiv blir gruppens beteende.

– Dessutom, ses då motståndarna inte längre som individer, utan enbart som företrädare för fiendegrupper – som poliser, invandrare, judar eller grupper man tycker illa om, säger Anders Strindberg.

Social identitetsteori utvecklades på 1970-talet av Henri Tajfel för att förstå mönsterbundna beteenden som leder till diskriminering och konflikter mellan grupper.

Teorin hör hemma inom socialpsykologin men kan kombineras med andra teorier och modeller för att tränga på djupet i specifika fall. Social identitetsteori har tillämpats för att förstå konflikter i exempelvis Thailand, Cypern och Nordirland.

Anders Strindberg har själv använt den här teorin för att bättre förstå Israel-Palestinakonflikten. Social identitetsteori har sällan använts inom terrorismforskning.

– Terrorismforskning har haft en tendens att behandla forskningssubjekt som forskningsobjekt. Det har alltid funnits en motvilja mot att ta terroristers perspektiv på allvar, trots att detta är så viktigt, säger Anders Strindberg

Rapporten är anslagsfinansierad. Den riktar sig främst till polis och andra praktiker inom verksamhet mot terrorism och våldsbejakande extremism. Rapporten är dessutom avsedd som ett inlägg i det pågående akademiska samtalet.

Källa: FOI den 7 februari 2021

OBS! Se även Henri Tajfel lanserade ”The Social Identity Theory”