Den 11 november mötte den amerikanske presidenten Donald Trump sin ryske kollega Vladimir Putin i Paris.
Donald Trump har hotat med att bryta INF-avtalet (Intermediate-Range Nuclear Forces). Vad kan det betyda för världen och Sverige?
Mike Winnerstig expert på amerikansk säkerhetspolitik och Fredrik Westerlund, expert på ryskt försvar – ger en bakgrund till det amerikanska utspelet om att bryta avtalet.
Fakta om INF-avtalet
INF står för: Intermediate-Range Nuclear Forces Skrevs: 8 december 1987 i Washington. Undertecknare: Ronald Reagan och Michail Gorbatjov. Innebär: Att parterna enades om att avskaffa landbaserade medeldistansrobotar med en räckvidd på 500–5 500 kilometer. Avtalet gäller såväl robotar med kärnvapen som med konventionell stridsdel. Skrotade robotar: Cirka 2 700.
Hur stort är INF-avtalet i ett historiskt perspektiv?
Mike Winnerstig (MW): Det tidiga 1980-talet var en farlig tid. Sovjet hade placerat ut SS20-systemet på 1970-talet, med kärnvapenmissiler som kunde nå alla europeiska huvudstäder. USA svarade 1983 med att placera ut Pershing II-robotar och markbaserade kryssningsmissiler i Västeuropa. Den gången var det Sovjet som lämnade alla avtalsförhandlingar. Men bara några år senare kom de tillbaka till det förhandlingsbord som sedan gav INF-avtalet. Det var ett banbrytande avtal och har fortfarande ett stort symboliskt och praktiskt värde.
Fredrik Westerlund (FW): Så INF var ett stort genombrott och ledde till ett antal rustningskontrollavtal, som stabiliserade övergången från kalla kriget till den säkerhetsordning vi hade fram till 2014.
Hur har avtalet följts?
FW: Under de första 20 åren var det inga problem med efterlevnaden. Någonstans 2008 började amerikanarna misstänka att Ryssland bröt mot avtalet, genom att testskjuta ett markbaserat system med den förbjudna räckvidden. Först i slutet av 2011 hade USA tillräckligt med bevis, åtminstone för att övertyga sig själva, om att Ryssland bröt mot avtalet. Obama-administrationen gick offentligt ut med detta först i juli 2014, och presenterade därefter sina bevis för andra Natoländer. Men protesterna var inledningsvis lama, detta passade illa in i Obama-administrationens nedrustningsagenda.
Har president Trump fog för sina anklagelser om att Ryssland bryter mot avtalet?
MW: Vi kan bara gå på de uppgifter som kommit fram, och kan konstatera att detta inte är något som Trumpadministrationen hittat på, Obamas administration kom med samma anklagelser redan 2014. Det har även varit en stående punkt i alla Natoländers relation till Ryssland. Från rysk sida har man nekat rakt av och krävt att amerikanarna ska lägga fram bevis. Ryssland har inte gjort några försök att förklara sig eller försökt visa på att det är ett missförstånd. Allt detta tyder på att USA har fog för sina anklagelser.
Är president Trumps hot om att lämna avtalet på allvar eller är det en del av en förhandling?
MW: Det finns spekulationer om att Trumps utspel är ett initiativ för att få ryssar och även kineser till förhandlingsbordet. Om det är så är oklart, det kan också vara så att USA vill bryta avtalet och bygga upp egen kapacitet.
Om USA har bevis, varför får vi inte se dem?
MW: För ha tillräckliga bevis måste de visa upp både mätdata och bilder som är så avancerade att det också avslöjar vilken underrättelseförmåga de har. Ett annat problem är att de måste visa att det rör sig om missiler av just den räckvidd som gäller för INF-avtalet.
FW: Inledningsvis fanns tuffare krav på verifikation, när det fanns vapen som skulle avvecklas ingick inspektioner. Sedan 2001 har inga ingående inspektioner gjorts och parterna kan inte kräva att få göra verifikationsinspektioner.
Det finns röster som hävdar att de ryska ledarna vill avbryta avtalet, men att de inte vill ta skulden för detta. Istället har de retat upp president Trump som inte verkar ha några problem med att bryta internationella avtal? Hur låter det?
FW: Det låter troligt. Från ryskt håll anser man att INF-avtalet inte gynnar ryska intressen. Men samtidigt är Ryssland noga med att undvika den politiska kostnaden för att lämna ett avtal.
MW: Trumpadministrationen bryr sig i dag inte alltid om vad omvärlden tycker. De har en nationell säkerhetsrådgivare (John Bolton) som är känd för att vara emot rustningskontrollsavtal som han anser bakbinder USA. Ett stort problem för båda parter är att INF-avtalet är bilateralt. Kina är inte med, trots att landet har dessa system, vissa med sjömålskapacitet som kan nå amerikanska hangarfartyg. Därför har både USA och Ryssland velat ta in Kina i ett avtal.
Varför skulle Ryssland bryta mot avtalet, priset kan uppenbarligen bli högt?
FW: Ett skäl är att avtalet enbart gäller landbaserade robotar. Ryssland har huvudsakligen landgränser, vilket gör det svårare för Ryssland än för USA att täcka sina behov med flygburna och fartygsbaserade robotar. I det ryska perspektivet ser man också Kina, som har en lång landgräns mot Ryssland, som en utmaning eftersom Kina har kunnat ta fram vapensystem med räckvidder som Ryssland inte får ha på grund av INF-avtalet. Ett annat skäl är militärekonomiskt, för ju längre räckvidd du har på dina robotar, desto färre förband krävs det för att täcka en gräns. Får du inte skjuta längre än 500 km, måste du ställa ut ett förband minst var tusende kilometer. Kan du skjuta 2 500 kilometer räcker det med ett förband var femtusende kilometer.
Hur har Ryssland reagerat hittills på utspelet?
FW: Av allt att döma blev den ryska regeringen lika förvånad som de europeiska när utspelet kom. Men man har från rysk sida varit snabba med att varna för att om USA sätter ut medeldistansrobotar i Europa, så kommer de länder som tar emot dessa att bli ryska mål. Liknande hot har vi sett tidigare, som när Danmark skulle anskaffa fartygsbaserade vapensystem som kan anslutas till Natos missilförsvarssystem. Samma hot riktas även ibland mot Sverige och Finland.
Finns några indikationer på eller anklagelser om att USA skulle bryta mot avtalet?
FW: Inga uppenbara brott, men det finns tveksamheter. Från rysk sida har man hävdat att beväpnade obemannade flygande farkoster, som inte fanns när avtalet skrevs, borde räknas som medeldistansrobotar om de kan flyga längre än 500 km. Ryssland har också påpekat att det planerade missilförsvaret i Polen och Rumänien har utskjutningsanordningar som gör att möjligt att skjuta kryssningsrobotar från dem.
Vad skulle ett avbrutet avtal innebära för världen och för Sverige?
MW: Vad det innebär för världen beror på om detta är ett förhandlingsutspel, eller om USA vill bryta avtalet för att utveckla de egna systemen för att möta Ryssland och Kina. Gäller det senare, då har vi en kraftig upprustning på detta område framför oss. Vill USA verkligen ha trilaterala förhandlingar, då kan vi se fram emot många års förhandlingar.
FW: Det skulle få direkta konsekvenser för Sverige eftersom svensk försvars- och säkerhetspolitik är baserad på existerande säkerhetsstrukturer i Europa. Och eftersom vi är beroenden av samarbeten, så blir våra samarbetspartners problem snabbt våra problem. Ett av dessa problem är att Ryssland genom att bryta mot INF-avtalet har ett försprång vad gäller markbaserade robotar.
EU har reagerat med att varna USA för att dra sig ur, men också krävt större transparens från rysk sida. Bryr sig parterna om vad EU tycker?
MW: EU som organisation har en liten tyngd i dessa frågor. Men däremot är flera EU-länder stora aktörer i Natokretsen.
Hur påverkas andra kärnvapenländer, som Indien och Pakistan?
MW: De är inte med i avtalet, på så sätt spelar det ingen roll. Men jag misstänker att Indien har denna typ av system, vilket kan påverka Kinas lust att delta i förhandlingar.
FW: Från rysk sida har man tidigare framfört att man vill att avtalet ska vara globalt, att det inte är rimligt att enbart två länder ska ha denna begränsning.
Vilken forskning bedriver FOI kring frågorna om INF-avtalet?
MW: Vi är en uppdragsfinansierad myndighet och i dag har vi inget sådant uppdrag. Men vi vet att flera av våra kunder, bland annat försvarsdepartementet, kan vara intresserade av mer forskning inom detta område. Så kanske inom ramen för nästa år.
Hur kommer detta att sluta?
MW: Jag tror att USA kommer att dra sig ur avtalet, som en del i ett förhandlingsspel för att få in Ryssland och Kina i en diskussion. Däremot är jag inte så säker på att det kommer att lyckas. Men, det sa folk också i början av 80-talet, då trodde alla att kärnvapenkriget skulle bryta ut, men det slutade med INF-avtalet.
FW: Jag har en pessimistisk syn, jag har svårt att se vad Ryssland skulle kunna bli erbjudet för att följa avtalet. Ryssarna har ett dessutom ett försprång, så om avtalet upphör är det inte bara nackdelar för dem, samtidigt som de också tar hem de politiska vinsterna genom att inte vara den part som bryter avtalet.
Källa : FOI den 2018-11-07