Klartecken för jätteteleskopet E-ELT

Det europeiska teleskopet E-ELT (European Extremely Large Telescope) blir verklighet. Styrelsen för det europeiska sydobservatoriet (ESO) godkände konstruktionen vid sitt möte den 3-4 december.

Bilden visar hur jätteteleskopet E-ELT kan komma att se ut, placerat i Atacamaöknen i Chile. Illus­tration: ESO/L. Calçada.

Konstruktionen av jätteteleskopet E-ELT sker i två faser. Den första fasen kommer att leverera ett 39-meters teleskop med en rad kraftfulla instrument.

Jätteteleskopet kommer att möjliggöra ny astronomisk forskning, till exempel karakteri­se­ring av exoplaneter med massa liknande jordens, detaljerade studier av stjärnor i närliggande gala­xer samt ultra-känsliga observationer av det avlägsna universums struktur.

Den första fasen beräknas stå färdig under mitten av 2020-talet. I den andra fasen av konstruktionen ska E-ELT uppnå sin fulla potential. Denna fas kommer att påbörjas så snart ytterligare finansiering finns.

Genom Vetenskapsrådet har Sverige varit med i ESO sedan grundandet 1962 och deltagit i E-ELT-projektet sedan starten i december 2012. Svenska astronomer är delaktiga i utvecklingsarbetet för instrumenten som planeras vid E-ELT.

Källa: Vetenskapsrådet

Mer bromerade flamskyddsmedel i barn än i deras mammor

Små barn utsätts för mer bromerade flamskyddsmedel (BFR) i hemmet än sina mammor. Två till tre gånger högre halter av bromerade flam­skydds­medel i småbarn jämfört med deras mammor.

Det visar en avhandling från Stockholms universitet.

BFR som exempelvis polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekaner (HBCD) används i olika konsumentvaror såsom möbler och diverse plastmaterial för att öka brandsäkerhe­ten.

Männi­skor exponeras för dessa kemikalier främst via mat och damm.

För att studera exponeringen för BFR analyserades blodprover från ett antal kvinnor och deras 11-15 månader gamla barn, damm från deltagarnas hem, ett antal representativa matprover samt prover av bröst­mjölk.

Hur mycket dessa barn och kvinnor fick i sig från mat respektive damm uppskattades och jämfördes med koncen­tra­tionerna av BRF som fanns i deras blod.

Halterna av flamskyddsmedel i barnens blod var högre än i mammorna. Även om halterna av BRF var bland de lägsta som fors­karna kän­ner till och inte i närheten av de nivåer som anses farliga.

Damm verkar spela en stor roll för den exponering, speciellt gäller det små barn, men även intaget av bröstmjölk verkar bidra till barnens högre halter i blodet.

-För mammor är ma­ten viktigare än dammet som exponeringsväg för BFR, säger Lena Sahl­ström, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, om sina resultat.

Trots att flera BFR förbjöds för ett tiotal år sedan så finns de fortfarande kvar i gamla flamskyddade produkter i vår omgivning och även i utomhusmiljön. Dessutom har andra bromerade kemikalier, s.k. ”nya BFR”, introducerats på marknaden för att ersätta de som förbjudits.

Källa: Stockholms universitet