Varför uppstår det en så hätsk kritik från vissa massmediafolk när en grupp journalister och dykare lovordas för sina insatser när de har gjort nya upptäckter kring Estonias förlisning?

Att misstänkliggöra dem som lägger ner tid, kraft och pengar på att fortsätta att undersöka vad som faktiskt orsakade katastrofen gör åtminstone mig fundersam.

Vad är då syftet med dessa utfall? Är det att torgföra att Estoniakatastrofen är färdigutredd och att istället insinuera att fler granskningar enbart bidrar till att skapa myter och konspirationsteorier.

Slutsatsen tycks då vara att vi ska lägga Estoniakatastrofen till handlingarna för gott.

Men bakgrunden till det fortsatta intresset för Estoniakatastrofen är ju att många människor fortfarande är frustrerade inför de förklaringar till katastrofen som har presenterats och att många frågor kring händelsen faktiskt fortfarande är obesvarade.

Det är ganska många i Östersjöområdet, svenskar och balter, som fortfarande anser att det som hände vid Estonias förlisning faktiskt kräver ytterligare granskning. Det här kan naturligtvis göras på olika sätt.

Efterforskning och granskning kräver ju också att man börjar med att ställa frågor. Förhoppningen är att få svar. Men det är ju inte något man kan vara säker på. Men frågorna måste ställas.

Vilka är då dessa aktörer? Det finns en rad aktörer med olika intressen som är engagerade i Estonias öde.

Det handlar inte minst om experter inom olika områden, men också om forskare, myndigheter, intresseorganisationer, anhöriga, massmedia och även vanliga tyckare.

Vilken är deras agenda? De har ju olika utgångspunkter.

Kenneth Leverbeck redaktör oktober 2023

Se också Åklagaren lägger ner förundersökning av Estoniakatastrofen