Kina har 35 kärnkraftsreaktorer i drift, 20 under konstruktion, och ännu fler på väg att påbörjas. Ytterligare reaktorer planeras, inklusive några av världens mest avancerade, för att ge en fördubb­ling av kärnkraftskapacitet till minst 58 gigawatt från 2020-21, då upp till 150 GWe under 2030, och ännu mer till 2050. Bakgrunden till den ökade satsningen på kärnkraft i Kina är på grund av utsläppen av luft­föroreningar från koleldade kraftverk. Kinas politik är att skapa en sluten kärn­bränslecykel.
Kina har blivit i stort sett självförsörjande på reaktor design och konstruktion, samt andra aspekter av bränsle­cykeln- Där ingår att till fullo utnyttja västerländsk teknik och samtidigt anpassa och förbättra den. Kinas politik är att exportera hel kärnteknik inklusive de tunga komponenterna i reaktorerna.
Källa: World Nuclear Association

Hela ekosystem, exempelvis sjöar, kan plötsligt slå över från ett tillstånd till ett annat och klart vatten blir på kort tid grönt och grumligt av alger. Orsakerna är till stor del okända.

Nu har forskare vid bland annat Lunds universitet undersökt vad som krävs för att på ett bättre och säkrare sätt kunna använda naturens egna varningssignaler om förestående överslag i ekologiska system.

När en dricksvattentäkt eller en badsjö plötsligt blir grön av alger innebär det en kraftig försämring av vattenkvaliteten. Om den sortens ekologiska överslag eller skiften skulle gå att förutsäga genom att tyda varningssignalerna på ett säkrare sätt så skulle samhället genom att sätta in tidiga åtgärder kunna förhindra att hela ekosystem kapsejsar.

En varningssignal kan vara att mängden alger i en sjö varierar kraftigt och hoppar upp och ner. Teoribildningen kring dessa naturens egna varningssignaler är omfattande, men de har inte testats vetenskapligt i praktiken, inte förrän nu.

– Vi har utvärderat varningssignalerna globalt och funnit att de ofta fungerar men tyvärr också att de inte visar samma resultat. Framför allt ser vi att det behövs långa mätserier och mycket expertkunskaper för att säkert kunna fastslå att ett ekosystem är på väg att välta över, säger Lars-Anders Hansson, limnolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.

Forskargrupper baserade i Sverige, Tyskland och Österrike har gemensamt nått fram till resultaten inom ramen för det EU-finansierade projektet Limnotip. Forskarna har analyserat mätserier från sjöar som redan slagit över från ett tillstånd till ett annat. Genom att arbeta sig bakåt i tiden har de studerat vilka varningssignaler som fanns innan ekosystemet vändes över ända.

-Våra studier ger visst hopp om att varningssignaler faktiskt existerar och kan användas i praktiken. Därmed finns möjligheten att vidta åtgärder innan ett katastrofalt regimskifte slår igenom. Tyvärr ser vi också att det saknas mycket fackkunskap för att utvärdera varningssignalerna, men den insikten är också en viktig pusselbit för beslutsfattare, säger Lars-Anders Hansson.

Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS

Källa: Lunds universitet

Att äta fet fisk under graviditet och amning kan skydda barnet från allergier. Det visar en ny studie från Livsmedelsvetenskap på Chalmers, som också pekar på att barn som tidigt fått smaka fisk, ägg och mjöl löper mindre risk för allergi.

Barn som vuxit upp på bondgård är mycket sällan allergiska. Med den grundtanken startade studien, som ville undersöka sambanden bakom detta faktum.

Karin Jonsson, som i dagarna disputerar på institutionen för Biologi och bioteknik, har använt data från Bondgårdsflorastudien för att titta närmare på faktorer i kosten som skulle kunna förklara varför bondgårdsbarn inte blir allergiska. Det starkaste samband hon fann hade däremot inte med bondgård att göra.

– Vid födelsen, och vid fyra månaders ålder, hade de friska barnen högre andelar av omega-3-fett­syran EPA i blodet. Nivåerna i blodet stämde överens med mammornas intag av fet fisk; mammorna till barnen med höga andelar omega-3 i blodet hade alltså ätit mycket fisk under graviditet och amning, vilket vi också såg i deras bröstmjölk, förklarar hon.

Barnens eget intag av fisk och skaldjur vid ett års ålder kunde också kopplas till förekomsten av allergi, även om sambandet där var svagare.

– Det här är en liten observationsstudie. Det behövs större studier – och även kliniska sådana – för att få större säkerhet. Men mina resultat ligger väl i linje med andra studier om fisk. Fiskintag i familjen verkar kunna minska risken för allergier, konstaterar Karin Jonsson.

Källa: Chalmers tekniska högskola

Celler för orientering

Hur vet vi var vi befinner oss och hur hittar vi rätt? I olika experiment försökte May-Britt Moser och Edvard Moser förklara detta genom att visa vad som händer i råttors hjärna när de orienterar sig i en låda. Forskarna upptäckte att råttorna hade en typ av nervceller som var viktiga för deras orienteringsförmåga. De fann dessutom att olika celler hos råttorna faktiskt samverkar.

Kristallradion

Guglielmo Marconi fascinerades 1919 av de då nyligen upptäckta radiovågorna. I experiment som han gjorde på familjens vind kunde han överföra dessa signaler över allt längre avstånd. Samtidigt hade Ferdnand Braun upptäckt att vissa kristaller ledde ström i endast en riktning. Dessa kunskaper kom sedan att använ­das för att i ”kristallmottagare” omvandla radiovågor till ljud.

Den fotoelektriska effekten

När ljus träffar en metallyta kan luften vid ytan bli elektriskt ledande och metallen elektriskt laddad. Det beror på att elektroner i metallen frigörs. Experiment med ljus av olika färg visar dock att ljuset måste ha tillräckligt kort våglängd för att detta ska ske. Albert Einstein förklarade varför.

Fotosyntesen

Enkelt uttryckt är fotosyntesen en process där gröna växter använder koldioxid, vatten och solljus för att producera syrgas och kolhydrater. Den här processen är dock komplicerad, sker i flera steg. Melvin Calvin använde sig av radioaktivt kol-14 för att följa kolets väg genom de olika stegen i fotosynte­sen. Vid experimenten använde han sig av grönalgen Chlorella.

Higgsbosonen

Det krävs stora anläggningar för att studera universums minsta beståndsdelar. Peter Higgs, Francois Englert och andra teoretiker kom visserligen redan på 1960-talet fram till att det finns en partikel, sedemera döpt till Higgs-bosonen, som gör att andra partiklar har massa. Men det skulle dröja till 2012 innan forskare genom praktiska experiment vid CERN kunde bekräfta att den här partikeln fak­tiskt finns.

Oktober 2016

ForskarVärlden

6 juli 2016

Vid en granskning av arbetet vid Forum Syds kontor i Tanzania har biståndsmyndigheten Sida funnit flera brister i redovisningen. Sida kräver nu att organisationen betalar tillbaka drygt 1,9 miljoner kronor.

Det var i mars förra året som den svenska ambassaden i Dar es Salaam fick in ett tips från en visselblåsare om att det fanns brister i ekonomiska redovisningen och uppföljningen på Forum Syds kontor i Tanzania. Enligt gängse rutin lät ambassaden en extern revisor gå igenom underlag och granska om det fanns grund för anklagelserna. I det här fallet beställde ambassaden dessutom en andra granskning för att få ytterligare klarhet.

– Båda de två externa revisionsfirmorna menar att projektet brustit i styrning och kontroll samt att organisationen inte kan redovisa hur alla medel har använts. Vi ser allvarligt på dessa upptäckter, säger Maria van Berlekom som är biståndsråd vid ambassaden i Tanzania.

Källa : Sida

Kommer det afrikanska lejonet att gå samma väg som tigern? Arten tappar mark för varje år, och är nu utrotad i 18 av 41 länder belägna söder om Sahara.
Dess framtid hänger allt mer på Tanzania där hälften av alla världens lejon lever. Det framgår av de inventeringar som har gjorts i olika afrikanska länder de senaste åren.
Den dystra utvecklingen återspeglar det faktum att Afrika blivit allt mer tättbefolkat de senaste 50 åren.
Omkring 1960 var Afrika söder om Sahara fortfarande relativt glesbefolkat med drygt 200 miljoner invånare. Men sedan dess har en dramatisk ökning ägt rum. I dag är befolkningen mer än fyra gånger så hög, mer än 900 miljoner.
Detta har fått konsekvenser för den omgivande naturen och föga förvånande har lejonet tagit mer stryk än många andra arter. Ursprungligen fanns troligen minst en halv miljon lejon i Afrika och så sent som 1960 kan antalet fortfarande ha varit cirka 100 000. I dag återstår  cirka 33 000.
Enligt den brittiske zoologen Jonathan Kingdon kan lejonet bara existera där det finns ett överflöd av stora hjordar med betande bytesdjur. Flockar av honor och hannar med stora manar är ett resultat av ett sådant överflöd. Det är en  extravagant, nästan slösaktig miljö som inte kan utvecklas på något annat sätt.
När människorna tränger undan de vilda djuren är därför lejonet en av de första arterna som försvinner.
Nu fruktar många att det ska gå lika illa för lejonet som för den asiatiska tigern som sedan länge är starkt undanträngd i små populationer omgärdade av ett hav av människor.

ForskarVärlden

Studien om Sverigebilden i Kina, från Svenska institutet, visar att en stor andel, 40 procent, av unga kineser i städer har vag eller ickeexisterande kunskap om Sverige, medan 8 procent har detaljerad kunskap om det svenska samhället och svensk kultur. De befintliga bilderna av Sverige kretsar främst kring ett land med hög livskvalitet och ett progressivt välfärdssystem.

Svenskar, som generellt varken anses vara särskilt trevliga eller kreativa, kan enligt kineser delas in i fyra olika kategorier: lydiga, avslappnade, dynamiska och introverta. Den mest kända svensken är Alfred Nobel, följd av sportpersonligheterna Waldner och Zlatan samt skådespelerskorna Greta Garbo och Ingrid Bergman.

Flera svenska musiker är också kända bland kineser, särskilt inom genrer som indiepop och postrock. Ikea är det klart mest kända svenska varumärket, men även industriföretag som Ericsson och Volvo, samt mindre företag som Koenigsegg, Acne, Fjällräven och Daniel Wellington är bekanta bland en del kineser. Andra svenska storföretag, som H&M och EF, är välkända men förknippas i regel inte med Sverige.

I kinesiska sociala medier diskuteras Sverige ofta i relation till ”den svenska modellen”, många gånger kopplat till begrepp som jämlikhet och jämställdhet, välfärdssystemet och låg grad av korruption. Svensk design är ett annat stort ämne, som ofta omnämns tillsammans med begrepp som ”inkluderande” och ”balans”. Sverige lyfts fram som ett föregångsland inom miljövård, och vissa bloggare kallar Stockholm ”Europas gröna huvudstad”.

Vissa tycker att Sverige är överdrivet öppet, medan andra ser negativt på mörkret och anser att landet har ett deprimerande klimat. Sverige-relaterade ämnen som får stort inflytande i sociala medier i Kina har ofta en kinesisk koppling. Andra anledningar till att ämnen får stor genklang är att de är rörande, gulliga eller handlar om kreativa projekt.

Källa: Svenska Institutet