Barn som bor på bondgård med mjölkproduktion har bara en tiondel så stor risk att utveckla allergi jämfört med landsortsbarn som inte bor på mjölkgård.
– Gravida kvinnor borde ut på bondgårdar och peppa upp sitt barns immunsystem, säger forskare vid Sahlgrenska akademin.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en studie följt 65 friska, nyfödda barn under tre år för att studera hur immunsystemets mognad påverkar risken att utveckla allergier. Samtliga barn bor på landsbygden i Västra Götalands-regionen, hälften av dem på bondgård med mjölkproduktion.
Allergiska sjukdomar har ökat dramatiskt i västvärlden. En orsak tros vara att barn idag är mindre utsatta för mikroorganismer och drabbas av färre infektioner, vilket försenar immunsystemets mognad och ökar allergirisken.
Kroppens angripare är smartare än vad som tidigare varit känt. Ny forskning visar hur luftvägsbakterier kan hjälpa varandra med påfyllnad av livsnödvändigt järn. Därmed ökar bakterierna sina överlevnadschanser, något som kan ske på bekostnad av den drabbades hälsa.
Bakterien Haemophilus influenzae är en luftvägsbakterie som bl.a. orsakar öroninflammation och försämrad prognos för KOL-patienter. I mer sällsynta fall kan den också leda till hjärnhinneinflammation och blodförgiftning.
– Genom att ta hjälp av ett särskilt protein kan Haemophilus-bakterierna mata varandra med järn och på så vis gynna sin överlevnad i människokroppen. Att bakterierna kan samspela på detta vis är en ny upptäckt som påverkar framtida forskning och utvecklingen av vaccin och behandlingar, berättar Kristian Riesbeck, överläkare och professor vid Lunds universitet.
Alla levande organismer i kroppen behöver järn för att klara sin överlevnad. Järnet kan fångas upp via proteiner som cirkulerar i blodet. Tidigare forskning, bl.a. från samma forskargrupp, har visat att bakteriernas ytskikt utformats så att proteiner av rätt typ kan fästa där.
– Järnet är hårt bundet i kroppen men bakterierna försöker på olika vis att komma åt det, förklarar Kristian Riesbeck.
Kvinnor och män använder stadsmiljöer på olika sätt, men det är framförallt manliga normer som styr hur våra städer utformas och tas om hand. Resor och snöröjning är två bland flera tydliga exempel på de visar en avhandling från KTH.
Christian Dymén, som forskat kring genus och stadsplanering på KTH, menar att genusperspektiv i planeringsprocessen inte bara leder till mer jämställda stadsmiljöer utan också kan påverka kommuners klimatarbete i positiv riktning. Kunskap om genus kan alltså stärka klimatarbete.
Han nämner ett par exempel för att förklara hur strukturer kring genus styr hur vi använder stadsmiljöer.
– Hur man förflyttar sig och reser är ett område med tydliga könsskillnader. Egen bil, kollektivtrafik, långa eller korta resor? Kvinnor arbetar i större utsträckning inom vård, omsorg och skola i den egna kommunen. Slutar man sent på ett äldreboende kan det vara omöjligt att ta sig hem kollektivt eftersom bussen har slutat gå för dagen. Mäns traditionella rörelsemönster är det som fått utrymme i planeringen av hur man ska kunna röra sig mellan hemmet och arbetet, så för lite längre avstånd är kollektivtrafiken oftast rätt bra, säger Christian Dymén.
